Distansarbete, familjeliv och återhämtning
Upplevelser av återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under
Coronapandemin Elin Ekelund
Vetenskapligt arbete
Huvudområde: Folkhälsovetenskap, avancerad nivå Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: VT 2021
Handledare: Åsa Samuelsson Examinator: Katja Gillander Gådin Kurskod/registreringsnummer: FH006A
Utbildningsprogram: Magisterprogram i Folkhälsovetenskap, 60 hp
Abstrakt
Bakgrund: På grund av en belastande vardag i arbetslivet och privatlivet, har det visat sig vara svårt för förvärvsarbetande småbarnsföräldrar att återhämta sig. Under Coronapandemin har flera anställda börjat distansarbeta hemifrån, varav universitetslärare tillhör en av dessa yrkesgrupper. De nya förutsättningarna ökar behovet av att studera återhämtning för målgruppen i ett vidare sammanhang.
Syfte: Syftet med studien var att studera återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin.
Metod: Sex universitetslärare från Mellansverige deltog i kvalitativa djupintervjuer, vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Universitetslärarnas vardag bestod av en ständig bearbetning av arbetslivets och familjelivets göromål. Distansarbetet förändrade återhämtningen i den mån att arbete och familj kom närmre varandra. En främjande återhämtningsmöjlighet var att deltagarna blev mer flexibla att utföra fysisk aktivitet under arbetsdagen. Två hindrande återhämtningsmöjligheter var den försvunna pendlingstiden, samt i viss mån virtuella fikamöten med kollegorna. Att växla mellan utförandet av förvärvsarbete och hushållsarbete under dagen, upplevdes som både en hindrande och främjande återhämtningsmöjlighet.
Slutsats: Universitetslärarnas förutsättningar för återhämtning förändrades med distansarbetet, samtidigt som den upplevda återhämtande effekten av några aktiviteter skiljde sig åt mellan deltagarna. Ur ett folkhälsoperspektiv blir det viktigt att fortsätta studera återhämtning vid distansarbete ur fler aspekter och infallsvinklar.
Nyckelord:
Avslappning, Balans arbete-privatliv, Familj, Folkhälsa, Intervjuer, Sverige
Abstract
Background: Due to a stressful everyday life in work and private life, parents of young children often have difficulties to recover. During the Corona pandemic, several employees are teleworking from home, including academic teachers as one of these professions. The new conditions increase the need to study recovery in a broader context.
Purpose: The purpose was to study recovery opportunities among academic teachers who were parents of young children and teleworked during the Corona pandemic.
Method: Six academic teachers from the middle part of Sweden participated in qualitative in-depth interviews, analyzed with a qualitative content analysis.
Result: The academic teachers' everyday life consisted of a constant adaptation from the chores of working life and family life. Teleworking changed the recovery to the extent that work and family came closer together. A promoting recovery opportunity was that the participants became more flexible to perform physical activity during the workday.
Two hindering recovery opportunities were the lost commuting time, and to some extent virtual coffee meetings with colleagues. Alternating between work and housework during the day, was perceived as both a hindering and promoting recovery opportunity.
Conclusion: The academic teachers’ prerequisites for recovery changed with the teleworking, at the same time as the perceived recovery effect of some activities differed between the participants. From a public health perspective, it is important to continue to study recovery in teleworking from more aspects and angles.
Keywords:
Family, Interview, Public Health, Relaxation, Sweden, Work-life Balance
Förord
Ytterligare en vår av skrivande går nu mot sitt slut. 2018 gjorde jag det här för första gången. Jag skrev min kandidatuppsats och fick uppleva den nyfikenhet, glädje, oro och emellanåt frustration som det innebär att genomföra en empirisk studie. Jag tänkte aldrig göra det igen, för det här var då inget för mig!
Men så hamnade jag här ändå, tre vårar senare. Nyfikenhet, glädje, oro och frustration – ja ungefär så kändes det även den här gången. Fast det finns såklart några skillnader som gör den här våren lite speciell. Den största är utan tvekan att nyfikenheten och glädjen överröstade oron och frustrationen. Jag har haft riktigt roligt på vägen, jag vill göra det här igen!
Stort tack till de universitetslärare som har deltagit i min studie – tack för att ni, öppet och helhjärtat, har delat med er av era liv, tankar och känslor!
Jag vill också tacka min handledare Åsa Samuelsson, som genom hela processen har bidragit med konstruktiv feedback och kommit med givande synpunkter och tips på förbättringar.
Pär Pettersson - du vet väl om att jag aldrig hade befunnit mig här med en magisteruppsats, om det inte vore för dig?
Elin Ekelund
Kristianstad, Maj 2021
Begreppsdefinitioner
Arbetets långa arm: En metafor för när tankar på och bearbetning av förvärvsarbetet uppstår under individens fritid.
Distansarbete: Förvärvsarbete som utförs av en anställd på en plats som är geografiskt skild från arbetsplatsen, till exempel individens hem.
Första, andra och tredje skiftet: En metaforisk uppdelning av vardagens sysslor.
Förvärvsarbete hänvisar till första skiftet. Utförande av obetalt hemarbete betraktas som andra skiftet. Ett upplevt ansvarstagande för planering och organisering av obetalt hemarbete kallas för tredje skiftet. Första andra och tredje skiftet kan påverka förutsättningar för återhämtning.
Förvärvsarbete: Utförande av betalt arbete, lönearbete eller yrkesarbete.
Hemmets långa arm: En metafor för när tankar på och bearbetning av det obetalda hemarbetet uppstår under tiden som individen förvärvsarbetar.
Mellanrum: Tillfällen under dygnet som skapar förutsättningar för individen att återhämta sig.
Obetalt hemarbete: Utförande av hushållsarbete i form av till exempel matlagning, städning och tvätt, samt barnomsorg.
Småbarnsförälder: Omfattar i den här studien en förälder som har ett eller flera barn mellan 0–12 år.
Universitetslärare: Till exempel forskarstuderande, universitetsadjunkter, lektorer, professorer och forskare som arbetar på högskola eller universitet.
Återhämtning: Den fysiska och psykiska återställningsprocess som sker efter att en individ har befunnit sig i ett belastande tillstånd.
Återkommande belastningar (på engelska daily hassles): Händelser i vardagen som kan upplevas som stressande, frustrerande eller irriterande.
Innehåll
Bakgrund ... 1
Återhämtning och dess relation till folkhälsa ... 2
Första, andra och tredje skiftet ... 3
Mellanrummet - ett utrymme för arbetets och hemmets långa arm ... 5
Återhämtning vid distansarbete ... 6
Universitetslärares hälsa och arbetssituation ... 7
Summering och problemformulering ... 8
Syfte ... 9
Metod ... 10
Urval ... 10
Datainsamlingsmetod ... 11
Pilotintervju ... 11
Genomförande ... 12
Förförståelse ... 12
Analysmetod ... 13
Etiska överväganden ... 15
Resultat ... 16
En nygammal vardag ... 16
Ett flexibelt men kravfyllt arbete ... 17
Att ha familjen utanför kontorsdörren ... 18
Nyfunna och tilltäppta återhämtningsluckor ... 18
En försvunnen pendlingstid ... 19
Det informella samtalets frånvaro ... 19
Mellan tvätt-berg och pappershögar ... 20
Nya möjligheter för fysisk aktivitet ... 21
Diskussion ... 22
Resultatdiskussion ... 22
Metoddiskussion ... 25
Konklusion och slutsatser ... 28
Referenser ... 29 Bilagor
1
Bakgrund
Arbetsrelaterade sjukskrivningar orsakade av psykiatriska diagnoser ökar i Sverige (Försäkringskassan [FK], 2020). Sedan 1990-talet har statistiken för längre sjukfrånvaro än två månader inom diagnospanoramat ökat från 13 till 45 procent bland kvinnor och från 16 till 33 procent bland män. En större del av sjukfallen grundar sig i en stressrelaterad psykisk ohälsa med akuta stressreaktioner och utmattningssyndrom som följd. Vidare är risken att påbörja en sjukskrivning i stressrelaterad psykisk ohälsa som störst bland individer som är mellan 30 och 44 år (FK, 2020). En av de bidragande orsakerna anses vara att förvärvsarbetstiden vid denna ålder ofta kombineras med familjebildning och småbarnsår. Det medför ofta en särskild belastning och svårighet att upprätthålla en hållbar balans mellan arbete och privatliv (Försäkringskassan, 2014;
Statistiska Centralbyrån [SCB], 2012). Stressforskningsinstitutet (2015) menar att konsekvenserna av en hög belastad vardag i arbetslivet och privatlivet är problematisk för folkhälsan. För att minska risken att utveckla negativa effekter av långvarig stress, understryker de vikten av att prioritera återhämtning.
I föreskriften för Organisatorisk och Social Arbetsmiljö, beskrivs möjligheten till återhämtning i och efter arbetet som en särskilt viktig resurs, i riktning mot att förebygga konsekvenserna av hög arbetsbelastning (AFS 2015:4 9§). Regeringen understryker att kravet i föreskriften har kommit att bli allt svårare att eftersträva i takt med att det numera är möjligt att distansarbeta utanför arbetets fysiska plats. Behovet av att kartlägga olika yrkesgruppers upplevelser av arbetsmiljön vid distansarbete, har dessutom blivit mer angeläget i samband med Coronapandemin (Arbetsmarknadsdepartementet, 2021). Under denna tid har allt fler yrkesgrupper uppmanats att bedriva distansarbete hemifrån, vilket kan påverka balanseringen mellan arbetslivet och privatlivet ytterligare. Universitetslärare tillhör en av dessa yrkesgrupper, och forskare menar att förutsättningar för deras återhämtning under en längre tids distansarbete behöver studeras i ett vidare sammanhang (Heiden et al., 2020).
Bakgrunden i föreliggande studie, inleds således med en genomgång av tidigare forskning kring återhämtning, distansarbete och föräldraskap.
2
Återhämtning och dess relation till folkhälsa
Återhämtning kan beskrivas som en fysisk och psykisk återställningsprocess, vilken uppstår i samband med att individen har befunnit sig i ett belastande tillstånd (Sonnentag, Venz & Casper, 2017). Effort-Recovery Model (ER-modellen) används ofta som en teoretisk inramning av återhämtnings-begreppet. Enligt modellen antas hög arbetsbelastning följas av trötthet som ger konsekvenser i form av sänkt motivation och låg energi. Återhämtningen ses då som nödvändig för att minska tröttheten och således hantera det belastande tillståndet (Meijman & Mulder, 1998 refererad i Ericsson, Rydstedt, Pettersson, Augustinsson & Aronsson, 2016). Ett annat sätt att närma sig en förståelse för återhämtningsbehovet, är att utöver arbetslivets åtaganden även betrakta privatlivet som bestående av en rad stressorer. Forskare har tidigare har valt att benämna stressorerna som ”daily hassles”, eftersom de hänvisar till mindre, återkommande belastningar som uppstår såväl på arbetet som i hemmet. De återkommande belastningarna upplevs i sin tur som stressande, frustrerande eller irriterande för individen (Larsson, Berglund & Ohlsson, 2016). Utifrån kunskapen om återkommande belastningar, kan återhämtningsbehovet förstås som ett svar på att individen dagligen investerar i fysiska och psykiska resurser som inte är oändliga. För att fylla på med resurser, är individen således i behov av återhämtning (Hobfoll, 2011;
Bakker & Demerouti, 2007).
Stress och stressorer är i sig inte negativt för hälsan. Däremot har tidigare forskning visat att längre perioder av stress och medföljande brist på återhämtning kan leda till en rad ohälsorelaterade besvär, som exempelvis sömnsvårigheter, trötthet och nedstämdhet, magbesvär och huvudvärk (Aronsson, Astvik & Gustafsson, 2013). Det kan även öka risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar (Kivimäki et al., 2006) elleratt drabbas av utmattningssyndrom (Theorell et al., 2015). Återhämtning är således en viktig förutsättning för att upprätthålla en god hälsa. Samtidigt utgör det en främjande faktor för att bibehålla ett allmänt välbefinnande, ökad prestationsförmåga och arbetsengagemang (Sonnentag et al., 2017; Bakker & Demerouti, 2007).
Återhämtningsprocessen startar när individen engagerar sig i aktiviteter och upplevelser som medför en förändring i anspänningsmönstret (Sonnentag et al., 2017).
Förutom sömn, kan fysisk aktivitet, kvalitetstid med familj och vänner samt andra
3
fritidssysselsättningar främja en sådan process (Stressforskningsinstitutet, 2015; Saxbe, Repetti, & Graesch, 2011; Ohlsson & Sundh, 2019; Rydstedt, 2016; Sonnentag et al., 2017).
En viktig förutsättning är att aktiviteten kan relateras till positiva känslor som glädje och nöje (van Hooff & de Pater, 2017; Oerlemans, Bakker & Demerouti, 2014). Därför beskrivs ofta arbetsrelaterade aktiviteter samt hushållsarbete i form av att städa, laga mat och diska som hämmande aktiviteter för återhämtningen (Rydstedt, 2016; Saxbe et al., 2011). Stressforskningsinstitutet (2015) menar att dessa åtaganden betraktas som vardagliga måsten som inte går att hoppa över. De kan upplevas som belastande och därigenom vara en vanlig källa till upplevd stress.
Arbete, hushållsarbete och omsorg av barn är aktiviteter som svenska småbarnsföräldrar ägnar en betydande del av sin tid åt (SCB, 2012). Det är en bidragande orsak till att många förvärvsarbetare upplever en svårighet att få ihop det så kallade livspusslet (Försäkringskassan, 2014). Att vända trenden och finna faktorer som kan främja en fungerande balans mellan arbetsliv och privatliv, utgör därför ett prioriterat område för global och nationell folkhälsopolitik (Socialdepartementet, 2017). Människors välmående anses vara en grundläggande förutsättning för en hållbar och samhällelig utveckling (Socialdepartementet, 2017; UN, 2015). I Agenda 2030, där de globala målen för hållbar utveckling redogörs för, belyser mål 3 vikten av att främja befolkningens hälsa och välbefinnande. Utifrån mål 8 finns dessutom en global överenskommelse om vikten av att främja en säker arbetsmiljö för alla, medan mål 5 fastslår att ett delat ansvar för hem- och hushållsarbetet behöver eftersträvas för ökad jämställdhet mellan män och kvinnor världen över (UN, 2015). Målet om att främja en fungerande balans mellan arbetslivet och privatlivet, benämns även i Sveriges tredje folkhälsopolitiska målområde, som avser att skapa jämlika förutsättningar för arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö (Socialdepartementet, 2017).
Första, andra och tredje skiftet
I tidigare återhämtningsrelaterad forskning, har arbetslivet och privatlivet metaforiskt delats upp i två olika skift. Uppdelningen har skapats för att ge en bild av hur åtaganden i de olika skiftena kan påverka återhämtningsförmågan. Den betalda förvärvs- arbetstiden är det som benämns som första skiftet (Hochschild, 1997; Aronsson, Nylén, Ishall, Lindfors & Sverke, 2019; Ericsson et al., 2019). Tidigare studier har fastställt att
4
hög arbetsbelastning (kvantitativa krav) och tankekrävande arbetsuppgifter (kvalitativa krav), kan innebära en särskild belastning för individen (Aronsson et al., 2019). Genom att finna återhämtningsmöjligheter under arbetsdagen kan konsekvenserna av de höga arbetskraven minska. Med dagens ökade arbetstempo finns däremot en risk att återhämtningen under arbetsdagen inte blir tillräcklig, vilket innebär att behovet av återhämtning efter arbetet i stället ökar (Ericsson et al., 2019). Emellertid kan tiden efter förvärvsarbetet inte endast ägnas åt återhämtande aktiviteter. En stor del av tiden behöver också ägnas åt obetalt hemarbete, vilket hänvisar till det metaforiska andra skiftet (Hochschild, 1997; Aronsson et al., 2019; Ericsson et al., 2019). Obetalt hemarbete innefattar i det här sammanhanget exempelvis barnomsorg och hushållsarbete i form av matlagning, städning och tvätt (SCB, 2012). Utförandet av det obetalda hemarbetet kan upplevas som tidskrävande och tråkigt, och har även visat sig vara en bidragande faktor till upplevd stress (Damaske, Smyth & Zawadzki, 2014).
Frankenhaeuser et al. (1989) intresserade sig tidigt för hur det första och andra skiftet förhöll sig bland män och kvinnor. När de studerade hur stresshormoner påverkade könen under en vanlig dag, fann de att hormonerna ökade hos kvinnorna när de lämnade sin arbetsplats och kom hem, medan männens stresshormoner i stället gick ned (Frankenhaeuser et al., 1989). Stresshormonerna hos kvinnor har visat sig bero på att de ägnar en större del av sin fritid åt åtaganden som infinner sig i det andra skiftet. Kvinnor har således sämre förutsättningar att återhämta sig än vad män har, eftersom de ägnar mer tid åt obetalt hemarbete (Saxbe et al., 2011; Eek & Axmon, 2015; Leineweber, Falkenberg & Albrecht, 2018). I en svensk tidsanvändningsrapport har det visat sig att det obetalda hemarbetet som sker i det andra skiftet, numera fördelas alltmer lika mellan kvinnor och män. I jämförelse med män, ägnar kvinnor ungefär 50 minuter mer tid åt obetalt hemarbete varje dag. Samtidigt har män ungefär en timme mer fri tid än vad kvinnor har under en genomsnittlig vecka (SCB, 2012).
Även om könsskillnaderna i utförandet av det obetalda hemarbetet minskar, kvarstår en viktig skillnad mellan könen. Tidigare forskning har visat att kvinnor i större utsträckning än män, upplever ett ansvar för att planera uppdelningen av det obetalda hemarbetet mellan sig och övriga i familjen. Forskare argumenterar således för hur ett metaforiskt tredje skift förekommer som en ytterligare del av det första och andra skiftet,
5
inte minst bland kvinnliga småbarnsföräldrar (Hochschild, 1997 Smeby, 2017; Ericsson et al., 2019). Smeby (2017) beskriver det tredje skiftet som bestående av emotionella och sociala ansvarskänslor för att planera och organisera för det andra skiftet.
Ansvarskänslorna kan till exempel handla om att ha koll på att barnens gymnastikpåse är packad till morgondagens idrottslektion. Det kan också handla om att ha koll på viktiga familjerelaterade samtal som behöver ringas, eller vilka matvaror som behöver inhandlas under veckan. Utifrån det andra och tredje skiftet, finns således en särskiljning medan å ena sidan utförandet av konkreta hemarbetsuppgifter, och å andra sidan planeringen och organiseringen för dem. Förutom att det första och andra skiftet har betydelse för återhämningen, menar Ericsson et al. (2019) att det tredje skiftet i hög grad även påverkar kvinnors återhämtningsförmåga i negativ riktning. De påpekar att tankarna på det obetalda hemarbetet är ständigt närvarande hos flertalet kvinnor, vilket hämmar deras förutsättningar att återhämta sig.
Mellanrummet - ett utrymme för arbetets och hemmets långa arm
Forskare kring återhämtning har också lagt fokus på hur relationen mellan arbetslivet och privatlivet balanseras och hanteras, samt vilka effekter det i sin tur kan ge för individens återhämtning under dagen. Ericsson et al. (2016) menar till exempel att det existerar flera mellanrum i och mellan första och andra skiftet, det vill säga utförandet av förvärvsarbete och obetalt hemarbete. Mellanrummen kan likställas med tiden det tar att transportera sig till och från arbetet, utrymmet som finns mellan två existerande möten under en arbetsdag, eller tider på dygnet då individen är fri att göra vad den vill.
Författarna understryker att mellanrummen fyller en viktig funktion för individens återhämtning, om de fylls med aktiviteter som upplevs vara meningsfulla (Ericsson et al., 2016). I en annan studie poängterar Ericsson och Pettersson (2020) att mellanrummen riskerar att rationaliseras bort, eftersom de kan ses som ett hinder för vardagens pågående processer och göromål. Ur en individuell aspekt kan det innebära att individen distraherar sig med hjälp av digitala hjälpmedel (Hulme & Truch, 2006).
Individen kan även fylla mellanrummen med tankar på och planering av förvärvsarbete (Ericsson et al., 2016) eller obetalt hemarbete (Ericsson et al., 2019).
Arbetets långa arm har tidigare använts som en metafor för att illustrera hur kvardröjande tankar på arbetet visar sig i samband med att individen har höga
6
kvantitativa och kvalitativa krav i sitt arbete. Tankarna kan då beskrivas som en form av kognitivt ältande som inte lämnar individens tankar efter arbetsdagens slut, vilket hindrar förutsättningar för återhämtning (Aronsson et al., 2019). I kontrast till arbetets långa arm kan kvinnans ansvar för det obetalda hemarbetet som illustreras i det tredje skiftet, även följa med till arbetet. Detta omvända fenomen har forskare valt att kalla för hemmets långa arm (Ericsson et al., 2019). Med hjälp av metaforerna, skapas ett perspektiv på hur privatlivet och arbetslivet kan vara flytande mellan första och andra skiftet (Damaske et al., 2014). Viktiga mellanrum för återhämtning kan fyllas med grubbel och ältande som hämmar förutsättningar för vila och avkoppling. Hur förutsättningarna för mellanrummen förändras i samband med att arbetet bedrivs på distans, är således relevant att studera.
Återhämtning vid distansarbete
En bidragande faktor till att förvärvsarbete numera kan utföras oberoende av tid och rum, sägs vara den ökande användningen av teknologiska kommunikationsmedel i arbetslivet (Park, Fritz & Jex, 2011; Towers et al., 2006). Utvecklingen har medfört en viss flexibilitet, som har bidragit till att många yrkesgrupper kan distansarbeta. Att arbeta hemifrån har visat sig vara den vanligaste formen av distansarbete, vilket inom politiken länge har motiverats som fördelaktigt för att underlätta individers balansering av livspusslet (Towers et al., 2006). Å andra sidan kan distansarbetet bidra till andra svårigheter. För många individer upplevs gränsen mellan arbetslivet och privatlivet som mer diffus, vilket i sin tur kan påverka återhämtningen (Allen, Golden & Shockley, 2015;
Wepfer et al., 2018). Distansarbetaren kan till exempel fylla sina återhämtningstillfällen under arbetsdagen med att utföra olika former av hushållsarbete (Allen et al., 2015).
Samtidigt kan distansarbetet resultera i att arbetstagaren tar färre pauser från arbetet (Bloom et al., 2015).
Forskning som har genomförts i samband med Coronapandemin har främst fokuserat på hur distansarbetet påverkar arbetstagares hälsa på olika sätt. Internationella forskare menar att distansarbetet har medfört ökad glädje och livskvalitet för flera individer, medan andra upplever en ökad stress (Oakman et al., 2020). Tjänstemännens Centralorganisation [TCO] (2021) har genomfört en enkätundersökning kring hur distansarbetet under Coronapandemin har påverkat svenskarnas livspussel. Av alla som
7
svarade, upplevdes störst förändring bland distansarbetande föräldrar med barn under tolv år. Bland dessa individer upplevde 77 procent att livspusslet hade underlättats. De distansarbetande kvinnorna upplevde däremot fler fördelar, än vad de distansarbetande männen gjorde. Kvinnorna kände sig till exempel mindre stressade och hade även lättare att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter i jämförelse med männen. Däremot menade både kvinnor och män att fördelningen av det obetalda hushållsarbetet inte hade förändrats under distansarbetstiden (TCO, 2021).
Huruvida distansarbetet har påverkat individernas förutsättningar för återhämtning, beskrivs inte i TCO:s rapport. Eftersom distansarbete förväntas bli alltmer förekommande i framtiden, menar forskare att fler studier behöver utforska distansarbetets effekter (Oakman et al., 2020; Heiden et al., 2020). Sonnentag (2012) menar att studier kring återhämtningens förutsättningar omfattas av ett specifikt behov för vidare studier.
Universitetslärares hälsa och arbetssituation
Universitetslärare utgör en yrkesgrupp som forskare tidigare har intresserat sig för i samband med distansarbete. Yrkesgruppen har sedan länge kunnat genomföra delar av sitt arbete på distans, vilket bidragit till att många har valt att arbeta hemifrån vid några tillfällen i veckan (Heiden et al., 2020; Currie & Eveline, 2011). Vidare har distansarbete under kvällar och helger visat sig vara en lösning för att hinna med perioder av hög arbetsbelastning (Currie & Eveline, 2011; Kenny, 2018; Bos, Donders, Velden & van der Gulden, 2013; Melin, Astvik & Bernhard-Oettel, 2014).
Några av universitetslärares främsta arbetsuppgifter innefattar undervisning, studenthandledning och bedömningar, samt forskning och reflekterade förberedelsearbete (Currie & Eveline, 2011). Flera universitetslärare upplever sitt arbete som bestående av höga kvantitativa och kvalitativa krav. Arbetsbelastningen upplevs således i termer av att de har mycket att göra, samtidigt som arbetsuppgifterna kan vara svåra att genomföra (Bos et al., 2013). Tidigare studier har även visat att yrkesgruppen med åren har upplevt en accelererande arbetsbelastning, med en hög nivå av arbetsrelaterad stress som följd (Melin, Astvik & Bernhard-Oettel, 2014; Bos et al., 2013;
Donders, Velden & van der Gulden, 2013; Kenny, 2018). En anledning till det bedöms
8
vara uppkomsten av New Public Management, och dess strävan efter effektivitet och produktivitet, vilket har ökat förekomsten av administrativa, kontrollutövande arbetsuppgifter. Flera universitetslärare upplever därmed att de har fått en minskad kontroll och inflytande över sin arbetssituation (Kenny, 2018; Shore, 2008).
Få studier har studerat universitetslärares återhämtning isolerat från andra aspekter kring hälsa. I relation till livspusslet har det däremot visat sig att flera universitetslärare upplever en svårighet att finna balans mellan arbete och privatliv, inte minst bland de med hemmavarande barn (Melin et al., 2014; Currie & Eveline, 2011). Bland småbarnsföräldrar har distansarbetet tidigare beskrivits som fördelaktigt, främst eftersom åtaganden i privat- och familjelivet kan kombineras med förvärvsarbetet under dagen (Currie & Eveline, 2011). Situationen har också visat sig vara ohållbar framför allt för kvinnliga universitetslärare, som ofta upplever att de behöver ta ett större ansvar för hushållsarbetet samtidigt som de arbetar (Currie & Eveline, 2011; Rafnsdóttir & Heijstra, 2013). Forskning som har studerat mängden distansarbete i relation till olika hälsoeffekter, har också funnit ett samband mellan stress och långa perioder av distansarbete. Hur återhämtningsmöjligheterna påverkas bland universitetslärare som distansarbetar under längre perioder, behöver däremot studeras i ett vidare sammanhang (Heiden et al., 2020).
Summering och problemformulering
En hög andel av förvärvsarbetande svenskar upplever svårigheter att få ihop livspusslet, inte minst småbarnsföräldrar. När Coronapandemin uppstod, anmanades flera anställda att distansarbeta hemifrån för att minska smittspridningen. De nya förutsättningarna medför ett ökat behov att studera hur olika yrkesgrupper hanterar det faktum att arbetets och hemmets gränser blir alltmer flytande. Illustrationen av vardagens så kallade tre skift visar att förvärvsarbetstiden, samt genomförande och planering av det obetalda hemarbetet kan påverka småbarnsföräldrars förutsättningar för återhämtning. Likväl kan metaforerna för arbetets och hemmets långa arm, visa hur privatlivet och arbetslivets sfärer kan flyta samman och påverka betydelsefulla, återhämtande mellanrum. Med dessa kunskaper som bakgrund, och med vetskapen om återhämtningens betydelse för folkhälsan, har föreliggande studie fokus på hur
9
universitetslärare som var småbarnsföräldrar, upplevde sin återhämtning i samband med att de distansarbetade under Coronapandemin.
Syfte
Syftet med studien var att studera återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin.
10
Metod
En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. Metoden är passande när det finns behov att få djupare förståelse för hur sociala fenomen upplevs av individerna i sin naturliga kontext (Patton, 2015; Malterud, 2001). Utgångspunkten med den kvalitativa metoden har varit att universitetslärarnas återhämtningsmöjligheter kan synliggöras först när deltagarna, utifrån egna tankar och erfarenheter, får illustrera och berätta om sin verklighet. Vidare utgår studiens vetenskapsteoretiska grund från en induktiv ansats, vilket innebär att det empiriska underlaget utgör grunden för studiens riktning (Birkler, 2008). För att få en inblick i universitetslärarnas erfarenheter, har det varit centralt att låta det empiriska materialet tolkas utifrån ett öppet förhållningssätt.
Urval
Med utgångspunkt från att studiens deltagare bör väljas utifrån det avsedda syftet (Patton, 2015), har universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin, tillfrågas att delta i studien. Urvalet baserades på att en återhämtningsproblematik har uppmärksammats bland föräldrar som har ett eller flera barn som är mellan 3–12 år (FK, 2014). Urvalet har avgränsats till att barnen bodde hemma med föräldern på heltid, samt att universitetsläraren levde med en samboende partner. I föreliggande studie har universitetslärare innefattat forskarstuderande, universitetsadjunkter, lektorer, professorer och forskare. Samtliga är tjänster som fackförbundet SULF1 riktar sig till. Kraven för deltagande har också baserats på att förvärvsarbetet genomfördes hemifrån till större delen av tiden, vilket har varit en effekt av Coronapandemin. Med utgångspunkt från att tidigare studier har funnit könsskillnader i relation till återhämtning (Frankenhaeuser et al., 1989), tillfrågades både män och kvinnor att delta i studien. Studiens avgränsningar har således utgått från att få både homogena och heterogena variationer i materialet. Arbetssituationen och föräldraskapet var lika för urvalet, medan anställningsform, antal barn och kön har varierat mellan deltagarna. Det relaterar till rekommendationen att kvalitativa studier bör utgå från en ändamålsenlig urvalsprocess (Patton, 2015).
1 SULF är en förkortning för Sveriges Universitetslärare och Forskare. Det är en facklig organisation som vänder sig till universitetslärare, forskare och doktorander.
11
Rekryteringsprocessen inleddes med att prefekter och avdelningschefer från fem svenska lärosäten, kontaktades via telefon och e-post med information om studiens syfte, upplägg och deltagandevillkor. Prefekterna och avdelningscheferna blev ombedda att sprida studiens informationsbrev (se bilaga 1) till anställda universitetslärare, vilka frivilligt fick anmäla sitt intresse för deltagande via e-post. Tolv universitetslärare från fyra olika lärosäten i Mellansverige hörde av sig och ville delta i studien. Utifrån tidsaspekten och en önskan om att få variation bland deltagarna, rekryterades slutligen sju deltagare, varav en av intressenterna senare drog tillbaka sin intresseanmälan. Det slutliga urvalet hamnade på sex informanter, varav fyra var kvinnor och två var män. De deltagande universitetslärarna var i 30–50 årsåldern och samtliga hade mellan två och fyra hemmavarande barn, varav minst ett av barnen var inom studiens kriterium för åldersspann. Deltagarna bodde i villa eller radhus. Två av dem hade en partner som också förvärvsarbetade hemma under pandemin, och en av dem hade en föräldraledig partner som var hemma med barnen under dagarna.
Datainsamlingsmetod
Kvalitativa djupintervjuer har använts för att besvara studiens syfte. Enligt Patton (2015) fungerar datainsamlingsmetoden bra när syftet är att få en mer djupgående förståelse för en individs erfarenheter. Inför djupintervjuerna konstruerades en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 2). En sådan guide kan hjälpa intervjuaren att hålla sig inom ramen för det fenomen som studeras, samtidigt som intervjun kan styras utifrån vad intervjupersonerna själva illustrerar (Patton, 2015). Tillvägagångssättet syftade till att generera rikligt med information kring ämnesområdet och samtidigt låta intervjupersonerna beskriva sina egna erfarenheter kring återhämtning.
Pilotintervju
Enligt rekommendationer från Denscombe (2014) har intervjuguidens funktion testats med en pilotintervju. Intervjun genomfördes för att göra förbättringar i intervjuguiden innan den användes i studien. Under intervjun deltog en universitetslärare som uppfyllde kriterierna för studiens deltagande. Hen fick delge sin upplevelse och tolkning av de frågor som ställdes under intervjun. Efter genomförandet av pilotintervjun tillkom några ytterligare frågor i intervjuguiden. Däremot är pilotintervjun inte en del av det empiriska materialet.
12
Genomförande
Intervjuerna genomfördes under februari och mars 2021. Med anledning av rådande pandemisituation, utfördes de över plattformen Zoom. Vid ett inledande skede av varje intervju, informerades deltagarna muntligt kring studiens syfte och deltagandevillkor.
Därefter blev de ombedda att berätta om sin utbildnings- och yrkesbakgrund, vad som föranledde valet att arbeta som universitetslärare, samt hur de skulle beskriva sin arbetssituation. Deltagarna fick också beskriva sin familjesituation utifrån antal hemmavarande barn, deras ålder samt arbetssituation för den samboende partnern.
Studiens undersökande frågor baserades därefter på tre teman; arbetssituation nu och innan Covid-19, privatliv/familjesituation, samt frågor om återhämtning (se bilaga 2).
Under intervjun antecknades intresseväckande delar av deltagarnas svar för att kunna ställa följdfrågor. Följdfrågorna användes för att ge en fördjupad förståelse för universitetslärarnas berättelser, vilket Patton (2015) poängterar som en viktig del i en intervjusituation. Samtliga intervjuer spelades in via en ljud- och bildinspelningsfunktion på Zoom.
Förförståelse
Förförståelse hänvisar till att en skribent alltid går in med förutfattade meningar och tidigare erfarenheter kring det fenomen som studeras (Birkler, 2008). Vid genomförandet av föreliggande studie, var skribenten för uppsatsen anställd som universitetsadjunkt och distansarbetade som en effekt av Coronapandemin. Dessutom har studenten tidigare forskat på återhämtning och publicerat vetenskapliga artiklar på området. Datainsamlingsprocessen inleddes således med att skribenten skriftligen antecknade sin förförståelse kring återhämtning, samt dess förutsättningar för universitetsläraryrket. Viktiga utgångspunkter kring förförståelsen var att återhämtningen blev svår att upprätthålla under distansarbetet. I förförståelsen ingick det tankar om att pauser i form av fikastunder blev svåra att prioritera. Samtidigt blev arbetet mer tillgängligt, vilket medförde att sena kvällar med arbete inte tillhörde ovanligheten. I relation till föräldraskapet antecknades en förförståelse om att småbarnsföräldrar har svårt att återhämta sig. De nedskrivna tankarna användes som referenspunkt under tolkningsprocessen, med syftet att förförståelsen inte skulle färga studiens slutresultat.
13 Analysmetod
Intervjuerna har analyserats med traditionell innehållsanalys, utifrån hur den beskrivs av Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Enligt dem lägger analysmetoden fokus på att beskriva kategoriska skillnader och likheter i textinnehållet. Metoden bedömdes som lämplig för studien, eftersom återhämtning kan erfaras på olika sätt. Under analysfasen bearbetades intervjuerna med ett latent inslag. Textinnehållet tolkas då utifrån en underliggande innebörd (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
Abstraktionen ansågs vara av värde, eftersom den kan säga mer än vad som talmässigt uttrycks (Graneheim & Lundman, 2004).
Inför analysen har varje intervju transkriberats ordagrant. Transkripten har därefter lästs igenom i sin helhet två gånger vardera. Under första inläsningen inleddes en första analyseringsfas, där syftet var att få en övergripande helhetsbild av empirin. Under denna fas antecknades återupprepande meningar och intresseväckande företeelser i materialet. Dessa låg sedan till grund för andra inläsningstillfället, då relevanta meningar i textmaterialet färgmarkerades för att notera meningsbärande enheter.
Processen kan likställas med en inledande process som utförs vid en kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
För att få en sammanhängande bild av intervjuerna, flyttades samtliga meningsbärande enheter över till ett gemensamt dokument, där meningarna kondenserades och tillskrevs en kod. Koder används för att abstrahera den meningsbärande enheten (Lundman &
Hällgren Graneheim, 2017), vilket i detta sammanhang innebar att olika uttryck för intervjuerna kunde få samma kod, eftersom innehållet i meningarna hade samma utgångspunkter. I nästa fas av analysarbetet strukturerades liknande koder tillsammans för att bilda subkategorier. Liknande subkategorier fick sedan bilda huvudkategorier.
Under denna process var det viktigt att varje kategori innehöll koder med liknande innehåll, samtidigt som olika kategorier tydligt skulle kunna särskiljas från varandra (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Materialet omtolkades i fyra omgångar för att säkerställa detta. Omtolkningen bidrog också till en medvetenhet kring materialets mättnad, det vill säga att empirin var tillräckligt omfattande för att inte bidra till nya svar som inte täcktes inom de framtagna kategorierna (Denscombe, 2014).
14
För att få en sammanhängande bild av empirin formulerades ett gemensamt tema, vilket blev en del av studiens latenta inslag. Tematiseringen svarade för vad resultatet egentligen handlar om, utifrån en tolkande nivå av resultatet i sin helhet (Lundman &
Hällgren Graneheim, 2017). I tabell 1 sammanfattas analysfasen utifrån slutresultatet av subkategorier, kategorier och det gemensamma temat. Bifogat i studien finns också en presentation av kodningsarbetet (se bilaga 3).
När ett slutligt utkast av studiens resultat var framskrivet, kommunicerades resultatet med en kollega till skribenten som även är forskare inom återhämtningsfältet. Samtalet utgick från hur tolkningen av citaten har skrivits fram i resultatdelen, med avsikten att behålla en neutralitet gentemot empirin. En sådan strategi rekommenderas för att öka en kvalitativ studies kvalitet (Malterud, 2001; Shenton, 2004).
Tabell 1: Presentation av subkategorier, kategorier och tema som växte fram under analysfasen.
Subkategorier Kategorier Tema
Ett flexibelt men kravfyllt arbete
Att ha familjen utanför kontorsdörren
En nygammal vardag
Att hitta nya tillfällen för återhämtning i en vardag fylld av belastningar En försvunnen pendlingstid
Det informella samtalets frånvaro
Mellan tvätt-berg och pappershögar
Nya möjligheter för fysisk aktivitet
Nyfunna och tilltäppta återhämtningsluckor
15
Etiska överväganden
Studiens etiska överväganden har formats utifrån de regler och principer som anges i Helsingforsdeklarationen (1964). Studien har också utgått från dokument som anges i Codex regler och riktlinjer för forskning (2021), samt Lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (SFS 2019:504). Deltagarna har via ett informationsbrev fått skriftlig information om studiens syfte och deltagandevillkor (se bilaga 1). Vid inledningen av varje intervju har deltagarna erhållit samma information muntligt. Samtliga deltagare har blivit upplysta om deltagandets frivillighet samt rätten att när som helst avbryta sin medverkan utan närmre motivering. Deltagarna informerades om att intervjuerna spelades in och skrevs ned i löptext. Vidare har de informerats om att inspelningar och transskript har förvarats i skribentens privata dator.
Deltagarna har upplysts om att empirin enbart skulle komma att användas för magisteruppsatsens genomförande, samt att inspelningarna skulle raderas efter att uppsatsen hade blivit godkänd. Studiens empiriska underlag har genomgående behandlats konfidentiellt, det vill säga på ett sådant sätt att ingen information kan spåras till en specifik individ (Helsingforsdeklarationen, 1964). Samtliga deltagare har gett muntligt och skriftligt samtycke för sin medverkan, där de också bekräftat att de har tagit del av ovanstående information.
16
Resultat
Nedan presenteras studiens resultat utifrån de kategorier och subkategorier som växte fram under analysarbetet. Inledningsvis ges en kort presentation av samtliga deltagare med avsikt att ge en bild av den kontext som varje deltagare befann sig i.
Tabell 2: Tabellen presenterar deltagarna utifrån fiktivt namn, anställning och familjesituation.
Fiktivt namn Anställning Familjesituation
Johannes Universitetsadjunkt sedan två år tillbaka. Anställning på 100 procent, med undervisning som del av tjänsten.
Gift, två barn på 10 och 12 år. Partner distansarbetar inte.
Linnéa Lektor sedan nio år tillbaka.
Anställning på 100 procent. Forskning och undervisning som en del av tjänsten.
Gift, fyra barn med ett åldersspann på 5 och 15 år.
Partner distansarbetar inte.
Therese Forskare sedan tolv år tillbaka.
Anställd på 100 procent, med forskning i tjänsten.
Gift, två barn på 5 och 7 år.
Distansarbetande partner.
Ida Universitetsadjunkt sedan fem år tillbaka. Anställd på 80 procent, med undervisning. Resterande 20 procent fyller hon med annan tjänst utanför lärosätet.
Gift, två barn på 4 och 1,5 år. Föräldraledig partner.
Niklas Universitetsadjunkt sedan fyra år tillbaka. Anställd på 100 procent, med undervisning som del av tjänsten.
Partner, två barn på 10 och 14 år. Partner
distansarbetar inte.
Erika Doktorand sedan ett halvår tillbaka.
Anställd på 100 procent med forskning, undervisning och egna studier.
Gift, två barn på 2 och 5 år.
Partner distansarbetar.
En nygammal vardag
Som en av de inledande bakgrundsfrågorna ombads varje deltagare att beskriva sina ordinarie arbetsuppgifter. Undervisningstid i form av föreläsningar, handledning och seminarieansvar, bedömningar och examineringar fyllde en stor del av tiden. Andra arbetsuppgifter kunde vara kursansvar, förberedelser inför kursinnehåll samt administrativa arbetsuppgifter. För de deltagare som hade forskning som en del av sin tjänst ingick det även att skriva forskningsansökningar, samla in empiri, bearbeta data samt skriva manus till artiklar och andra vetenskapliga texter. Beskrivningen av arbetsuppgifterna kom att utmynna i samtal om hur vardagen förändrades efter att
17
arbetet fick förläggas på distans. I följande avsnitt illustreras därför hur distansarbetet påverkade deltagarnas vardag och således också deras återhämtningsbehov.
Ett flexibelt men kravfyllt arbete
Möjligheten till distansarbete hade funnits redan innan Coronapandemin uppstod. För några deltagare utnyttjades det när de behövde arbeta ostört, medan andra valde att arbeta på sin fritid under mer intensiva arbetsperioder. Flera av informanterna upplevde att deras arbete ofta innefattade svårlösta uppgifter, som medförde att de emellanåt tänkte på sitt arbete utanför den officiella arbetstiden. Oftast var det på ett sätt som kändes reglerat och obesvärat, men några av informanterna beskrev också att tankarna kunde störa viktiga tillfällen för deras återhämtning, som till exempel sömnen. Med distansarbete på heltid, menade några informanter att deras arbetsuppgifter och arbetsbelastning var detsamma som innan Coronapandemin. För flera deltagare medförde distansarbetet däremot en svårighet att ta avstånd från arbetet när arbetsmaterialet alltid fanns tillgängligt i hemmet. Utifrån flera deltagares beskrivningar, blev det även tydligt att tankarna på arbetet blev mer närvarande när arbetet bedrevs på distans.
Niklas: Det är väldigt lätt att tänka ”ja just ja, det där skulle jag göra”! Då är det lätt att smita upp med datorn igen och bara göra den där saken. Men det blir alltid mer. Hur man än gör så åker man alltid upp med mejlen, så ser man vad har kommit nu, ja men det här kan jag svara på nu och det här kan jag… det där ”bara”, det blir så mycket mer.
På grund av arbetets karaktär och lättillgänglighet, menade samtliga deltagare att deras återhämtningsmöjligheter krävde aktiviteter som skingrade tankarna från arbetet. Ofta var det familjeaktiviteter, utevistelse, fysisk aktivitet eller umgänge med vänner som gav de bästa möjligheterna till det. Andra såg behovet av ensamtid eller kravlösa aktiviteter som att till exempel titta på tv. Samtliga deltagare menade däremot att fritiden inte endast kunde ägnas åt återhämtande aktiviteter, utan att en större del av vardagen gick åt till obetalt hemarbete i form av hushållsarbete och barnomsorg.
Linnea: En hel del tid går faktiskt åt att laga mat eller diska undan eller så där. Sen liksom bara allt det här att få all logistik att rulla på, plocka kläder,
18
lägga fram kläder till nästa dag, sortera bort det som är för litet, ta fram nytt eller byta ut och… ja. Sen städa och ja… Man fixar.
Att ha familjen utanför kontorsdörren
I samband med att distansarbetet infördes, beskrev några universitetslärare hur de hade skapat provisoriska arbetsrum i hemmet. Någon satt i barnens lekrum och en annan renoverade vinden till sitt kontor. Samtliga informanter uttryckte en svårighet att arbeta när andra familjemedlemmar var hemma, eftersom det då fanns mer än arbetet som påkallade deras uppmärksamhet. När barnen var hemma behövde de ofta läxhjälp, mat i magen eller skjuts till träningsaktiviteter. Ibland hände det även att arbetet fick avbrytas för att medla mellan barnen i ett bråk som hade uppstått. Några deltagare uttryckte en oro inför att familjemedlemmarna skulle bidra med störande ljud och andra distraktioner under tiden som de hade föreläsningar eller viktiga möten. För att undvika dessa situationer gjorde några deltagare därför ett medvetet val att planera om sina arbetstimmar.
Therese: Vi har tagit en del av eftermiddagen på arbetsdagen, kliver av den och sätter den på kvällen. Så jag jobbar fram tills det är hämtning vid två, då hämtar jag barnen och jag är med barnen fram tills att vi lägger dem och sen börjar vi jobba igen. Det är kul för då har vi tid med barnen, men det är också att den där kvällstiden som man kanske var mer van vid att ha tid för sig själv med återhämtning och träning, den delen faller bort. Då får man lägga in det under dagen eller med barnen eller ja… hur gör man… det är lite pyssel.
I likhet med Therese, beskrev flera informanter hur familjesituationen underlättades genom att arbetet bedrevs på distans. Under några intervjuer blev det däremot tydligt att vardagen med småbarn föranledde ett behov av återhämtning, som för flera av deltagarna blev svår att tillgodose under distansarbetstiden. Från samtliga intervjuer illustrerades en bild av att deltagarna befann sig i ett mer intensivt förhållande mellan arbetets och familjelivets åtaganden i samband med att de distansarbetade.
Nyfunna och tilltäppta återhämtningsluckor
Efter att flera av universitetslärarna hade uttryckt hur arbetet och familjelivet riskerade att bli ständigt närvarande under distansarbetet, kom intervjuerna att handla om hur
19
den nya vardagen påverkade deras förutsättningar för återhämtning. Samtliga deltagare menade att återhämtningsmöjligheterna förändrades i samband med att arbetet fick förläggas på distans. Dessa förändringar återges i följande subkategorier.
En försvunnen pendlingstid
Flera deltagare berättade att pendlingstiden som tidigare hade funnits mellan arbete och hem försvann i samband med distansarbetet. Några informanter såg pendlingstiden som en möjlighet att tänka igenom och bearbeta det som hade hänt under en arbetsdag.
Samtidigt menade andra att tiden gav dem en möjlighet att mentalt växla mellan att vara på arbetet och hemma. Flera informanter berättade att de hade fått ersätta den försvunna pendlingstiden med förflyttningen som skedde när de lämnade och hämtade sina barn.
En annan deltagare som inte hade denna möjlighet, berättade att han i stället försökte stanna kvar i sitt provisoriska arbetsrum efter arbetsdagens slut för att spela spel i telefonen eller titta på Youtube-klipp via datorn. De upplevelser som deltagarna på olika sätt illustrerade och beskrev utifrån den försvunna pendlingstiden, målade upp en tydlig bild av hur viktig avståndet mellan arbete och hem var för flera av deltagarnas återhämtning. Särskilt tydligt blev det när några deltagare berättade att tiden mellan arbete och hem fick avgränsas genom att endast stänga dörren till det provisoriska arbetsrummet. För dessa deltagare kunde det uppstå problem med att skingra tankarna från arbetet.
Ida: Flera gånger har jag sagt att jag är klar halv fem, sen är klockan kvart i fem och jag kommer ut där och känner mig fortfarande inte klar. Jag vet inte…
jag upplevde inte att det var så när jag var på plats på jobbet, utan då var jag klar.
Det informella samtalets frånvaro
Samtliga deltagare upplevde den första tiden med distansarbete som en mycket dyster tid. De saknade kollegorna och menade att de inte hade samma möjlighet att prata med varandra längre. Några deltagare menade att genomförandet av vissa arbetsuppgifter tog längre tid till följd av kollegornas frånvaro. I samtliga intervjuer framkom däremot att det största problemet var svårigheten att föra informella samtal och finna glädje i sitt arbete. På deltagarnas arbetsplatser hade de försökt lösa dilemmat genom att anordna virtuella möten i form av fikastunder. För några deltagare blev det en viktig
20
förutsättning för att få tillbaka arbetsglädjen och en del av den informella mötesstrukturen. För andra skapade det en diskrepans mellan vad pauserna under arbetsdagen egentligen skulle fyllas med.
Erika: I vanliga fall hade man kunnat ägna den fikarasten, vilket det är, genom att ta en promenad med en kollega. Då får du både diskussionen, komma ut och från datorn, eller gå till fikarummet eller liknande. Här får du välja, antingen sitter du kvar vid datorn och får den sociala kontakten, eller så ser du till att röra på dig och kanske få lite luft. Få ett avbrott liksom från datorn.
Under intervjuerna gav flera deltagare, likt Erika uttryck för hur deras återhämtning uppstod först när de fick ett avbrott från den aktivitet som de höll på med för stunden.
Genom att inte komma ifrån datorn under sina pauser, illustrerade flera informanter således en känsla av att mentalt vara kvar i arbetet under de virtuella fikastunderna.
Mellan tvätt-berg och pappershögar
Under intervjuerna berättade samtliga deltagare att de kunde utföra obetalt hemarbete i form av lättare städning och tvätt under arbetsdagen. Hur deltagarna upplevde denna förutsättning, skiljde sig åt mellan några av de kvinnliga och manliga informanterna. En upplevelse från flertalet av de kvinnliga deltagarna, var att utförandet på ett positivt sätt kunde ge dem ett kortare avbrott och således skingra tankarna från arbetet. För en av de manliga informanterna upplevdes utförandet däremot annorlunda.
Johannes: På ett sätt är det ganska enkelt att tappa fokus måste jag säga, när man jobbar hemma hela tiden. Det finns alltid tvätt att göra, det finns alltid någonting att plocka med, det finns alltid liksom… det finns saker att bli distraherad av.
Även några av de kvinnliga deltagarna upplevde att tankarna på det obetalda hemarbetet var närvarande i hög utsträckning. Det illustrerades genom att flera av kvinnorna berättade hur de kände ett ansvar för att planera och fördela det obetalda hemarbetet mellan sig och familjen. De upplevde inte att ansvarsfördelningen hade förändrats i samband med att arbetet förlades på distans. Några kvinnor berättade
21
däremot att de under distansarbetstiden hade köpt in hushållsnära tjänster för att låta städningen bli ett mindre tankeslukande moment i vardagen.
Nya möjligheter för fysisk aktivitet
Flera informanter berättade hur deras pauser under arbetsdagen ofta uteblev i samband med distansarbetet. I flertalet intervjuer framkom det att deltagarna gärna tog kaffepauser eller åt lunch framför datorn samtidigt som de fortsatte med sitt arbete.
Några deltagare menade att det berodde på kollegornas frånvaro, medan andra såg det som en följd av att arbetet upplevdes som mer tillgängligt. I kontrast till detta, berättade andra informanter att de hade satt upp tydliga ramar för när de skulle ta sina pauser under arbetsdagen. De menade att distansarbetet hade medfört en förutsättning att mer flexibelt styra sin tid, och således ge utrymme för sin återhämtning.
Therese: Känner jag att jag måste återhämta mig under arbetsdagen är det bara på med träningsskor och ut, rensa huvudet och komma tillbaka. Skaka lös stressen och köra på. Det funkar hyfsat bra om man hittar minst trettio minuter.
Genom att deltagarna beskrev hur de hanterade och förhöll sig till pauser under dagen, blev det tydligt att distansarbetet hade utvecklat ett egenansvar för deltagarna att själva skapa förutsättningar för sin återhämtning. För de deltagare som såg till att ta pauser under arbetsdagen, var det just fysisk aktivitet och naturvistelse som blev de viktigaste återhämtningsaktiviteterna. Flera informanter illustrerade även hur dessa aktiviteter distraherade deras tankar från vardagens göromål.
22
Diskussion
Syftet med studien var att studera återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin.
Huvudresultaten delger hur deltagarna ägnade mycket tid och tanke åt såväl arbete som familjebestyr, varför återhämtningen skedde med avsikt att skingra tankarna från vardagens göromål. Under distansarbetstiden upplevde deltagarna att tankarna på arbetet och familjelivet blev mer närvarande, samtidigt som återhämtnings- möjligheterna förändrades. Flera deltagare menade att den försvunna pendlingstiden mellan arbete och hem, samt virtuella fikamötena med kollegor bidrog till sämre förutsättningar att återhämta sig. Några deltagare menade att utförandet av hushållsarbete under arbetsdagen fungerade som ett sätt att skingra tankarna från arbetet, medan andra upplevde att tankarna på hushållsarbetet blev mer närvarande.
Flera deltagare upplevde att distansarbetet gav dem utrymme att bli mer fysiskt aktiva, vilket öppnade upp för nya återhämtningsmöjligheter.
Nedan följer en diskussion av studiens resultat och metodval. Först kommer resultatet att diskuteras i relation till tidigare forskning. Därefter kommer metodiska överväganden att reflekteras över utifrån kvalitetsaspekter som är av relevans för kvalitativa studier.
Resultatdiskussion
Tidigare forskning har visat att åtaganden i fösta skiftet (förvärvsarbetstiden) och andra skiftet (obetalt hemarbete) kan påverka individens förmåga att återhämta sig (Aronsson et al., 2019; Damaske et al., 2014; Ericsson et al., 2019; Hochschild, 1997). I resultatet från föreliggande studie skildras hur universitetslärarna levde i en vardag som var i behov av ständig bearbetning. Dagligen fylldes deltagarnas första skift med svårlösta uppgifter, där de tidvis behövde utrymme för reflektion och koncentration. Vardagen utanför arbetstid ägnades i sin tur åt åtaganden i det andra skiftet, vilket stundvis upplevdes som tidskrävande. Deltagarnas upplevelser kan likställas med hur tidigare forskning har betraktat universitetslärares arbetssituation, som bestående av en hög kvantitativ och kvalitativ arbetsbelastning (Bos et al., 2013). Samtidigt kan deltagarnas skildringar av familjelivet, likställas med hur Larsson et al. (2016) beskriver vardagen som fylld av återkommande belastningar (daily hassles). Deltagarna i föreliggande
