Denna studie har undersökt förskollärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik påverkar barns lärande samt hur forskare ser på utomhuspedagogik och dess för- och nackdelar.
Resultaten i de båda delstudierna visar på en relativt samstämmig syn på vad utomhuspedagogik är. Det framhålls även att utomhuspedagogiken har en positiv inverkan på barns lärande. Framför allt respondenterna i delstudie ett lyfter fram betydelsen av en didaktisk planering, eller att det i alla fall finns ett tydligt syfte med utomhusvistelsen. Den didaktiska planeringen kan komma att underlätta arbetet med den proximala utvecklingszonen. Förskolläraren kan se var det enskilda barnet befinner sig i sitt lärande samt vilken hjälp barnet behöver ha för vidare utveckling. Studiens resultat visar också att man inte får bli för låst i en planering, eftersom lärande ibland sker bäst genom spontana situationer.
Detta får även stöd av tidigare forskning som menar att det är viktigt att hitta en balans mellan det spontana och planerade och framför allt att man som förskollärare är flexibel och lyhörd inför barnens förväntningar och intressen. Utomhusmiljöns betydelse för barns lärande betonas av Szczepanski och Dahlgren (2011, s. 37). I utomhusmiljön får barnen möjlighet att samspela med varandra på ett annat sätt jämfört med inomhus. Detta kommer mest troligt leda till att barnen får en bättre verklighetsanknytning (Szczepanski & Dahlgren, 2011, s. 37). Studiens resultat visar även att utomhuspedagogiken är fördelaktig för barns lärande och förståelse eftersom den i hög utsträckning kan knytas till en autentisk miljö och erfarenheter som barnen redan vunnit i det vardagliga livet. Detta lyfts även fram av Wikland som dessutom understryker att utomhuspedagogiken är fördelaktig för barns hälsa och kognitiva utveckling (2013, s. 562).
Sammanfattningsvis kan man konstatera att utomhusvistelse verkar vara ett återkommande inslag i respondenternas arbete. De hade även en positiv uppfattning gällande utomhuspedagogikens påverkan på barns lärande. Däremot framkom det inte om respondenterna använder sig av utomhuspedagogik i den utsträckning som de angav. I förskolans läroplan framgår det att barnen under dagen ska kunna växla mellan såväl olika aktiviteter som miljöer, både inomhus och utomhus. För framtida studier skulle det därför vara av intresse att genomföra en etnografisk studie för att vidare kunna undersöka hur utomhuspedagogiken verkligen kommer till uttryck i olika verksamheter.
9 Referenslista
Bell, Judith (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Brügge, Britta & Szczepanski, Anders (2018). Pedagogik, didaktik och ledarskap – Om didaktik och att vara lärare och ledare i naturen. I Britta, Brügge; Matz, Glantz & Klas, Sandell (red.), Friluftslivets pedagogik: En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet, s. 49–78. Stockholm: Liber AB.
Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (2004). Rum för lärande – några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. I Iann, Lundegård; Per-Olof, Wickman & Ammi, Wohlin (red.), Utomhusdidaktik, s. 9–23. Lund: Studentlitteratur AB.
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter, Urval, inledning och kommentarer av Sven Hartman, Ulf P Lundgren & Ros Mari Hartman.
Stockholm: Natur och Kultur.
Egidius, Henry. Natur & Kulturs Psykologilexikon.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=progressiv%20pedagogik&fb clid=IwAR0sfPs7X3yicZxjqCqDDzFJ47cY9bAkp-dq3glb_nvHcsW2iLmmTUywR1c (2021-04-16)
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Friluftsfrämjandet. Vad säger forskningen om undervisning utomhus?
https://www.friluftsframjandet.se/detta-gor-vi/forskolor-och-skolor/pedagogiken/vad-sager-forskningen-om-undervisning-utomhus/ (2021-04-04)
Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lpfö18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Mårtensson, Fredrika & Kylin, Maria (2005). Många kojor och mycket spring: att planera med barns perspektiv. Alnarp: Movium SLU.
Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utomhuspedagogik (2021-06-07)
Naturskyddsföreningen. Låt barn få uppleva och lära i naturen.
https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/skog/lat-barn-fa-uppleva-och-lara-i-naturen (2021-04-04)
Naturvårdsverket. Fritt fram för friluftsliv – för barn och ungdomar i skolan och på fritiden:
tema utomhuspedagogik.
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8336-6.pdf?pid=4022 (2021-04-04)
Ohlsson, Anders (2015). Utomhuspedagogik - utveckling och lärande i naturen. Stockholm:
Gothia Fortbildning AB.
Strotz, Håkan & Svenning, Stephan (2004). Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen. I Iann, Lundegård; Per-Olof, Wickman & Ammi, Wohlin, (red.), Utomhusdidaktik, s. 25–45. Lund: Studentlitteratur AB.
Szczepanski, Anders (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Lars Owe, Dahlgren; Sverre, Sjölander; Jan Paul, Strid & Anders Szczepanski (red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö, s. 9–37. Lund:
Studentlitteratur AB.
Szczepanski, Anders & Dahlgren, Lars Owe (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk tidskrift, volym 20, nummer 1, s. 21–48.
Szczepanski, Anders (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning – ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Nordina, volym 9, nummer 1, s. 3–17.
Szczepanski, Anders & Andersson, Per (2015). Perspektiv på plats – 15 professorers uppfattningar av platsens betydelse för lärande och undervisning utomhus. Pedagogisk forskning i Sverige, årgång 20, nummer 1–2, s. 127-149.
Szczepanski, Anders (2019). Utomhuspedagogik – ett utbildnings- och forskningsområde under framväxt. I Olof, Fastén (red.), Utomhuspedagogik: Lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummet, s. 41–62. Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, Roger (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö:
Gleerups Utbildning AB.
Säljö, Roger (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Ulf P., Lundgren;
Roger, Säljö & Caroline, Liberg (red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare, s.
203–264. Stockholm: Natur & Kultur.
Säljö, Roger (2019). Lärmiljöer för att återskapa och utveckla det kulturella minnet. I Olof, Fastén (red.), Utomhuspedagogik: Lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummet, s. 17–
40. Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, Roger (2020). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Ulf P., Lundgren;
Roger, Säljö & Caroline, Liberg (red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare, s.
225–285. Stockholm: Natur & Kultur.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Thunberg, Fredrik (2019). Med utemiljön som lärmiljö. Malmö stad.
https://pedagog.malmo.se/artiklar/med-utemiljon-som-larmiljo/ (2021-04-04)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wahlgren, Anna (2012). Utomhuspedagogik stärker minnet.
https://skolvarlden.se/artiklar/utomhuspedagogik-starker-
minnet?fbclid=IwAR3mfQpQO0y-kJKHutzSzKaMhA3RO6GZ5ZVWqzSrCf5clsegX7_CRw7j1vg (2021-04-04) Wikland, Maria (2013). Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan.
Socialmedicinsk tidskrift, volym 90, nummer 4, s. 561–571.