Förslagets effekter på anmälningsplikten enligt PBF
Förslaget innebär att ett undantag från anmälningsplikten enligt PBF in- förs för alla som ska installera eller väsentligen ändra en enskild avlopps- anläggning inom en tomt. Undantaget gäller alltså såväl för enskilda fas- tighetsägare som för gemensamhetsanläggningar (om de är installerade inom tomt).
En avloppsanordning som enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning omfattas idag varken av tillstånds- eller anmäl-
44
Havs-och-vattenmyndigheten (2013) Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små
avloppsanläggningar. Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. Havs-
och vattenmyndighetens rapportering 2013-09-13. Havs- och vattenmyndigheten. Sid. 37
45
ningsplikt enligt miljölagstiftningen (15 § FMH). Rörledning till förbind- elsepunkt för allmän va-anläggning omfattas av anmälningsplikt enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF. Någon ”dubbelprövning” sker alltså inte i denna del och bedömningen är att myndighetsutövningen inom ramen för plan- och bygglagstiftningen bör bestå. Detta tydliggörs genom att den föreslagna förordningstexten anger att undantaget från anmälnings- plikt inte gäller om anläggningen enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning.
Vidare behålls anmälningsplikten för installation eller väsentlig ändring av avloppsinstallationer i byggnader. Rör eller andra delar som ligger inne i byggnaden omfattas inte av prövning enligt miljölagstiftningen. I detta avseende är det alltså inte heller fråga om ”dubbelprövning”. Om till exempel ett minireningsverk skulle placeras i en byggnad så sker en prövning inom ramen för miljölagstiftningen men denna prövning inne- fattar inte frågor om säkerhet eller påverkan på själva byggnaden.
Bedömningen är därför att myndighetsutövningen inom ramen för plan- och bygglagstiftningen bör bestå för avloppsinstallationer och avlopps- anläggningar i byggnader. Dessutom kan tilläggas att kraven i BBR avsnitt 6:6 är mer omfattande för installationer i byggnader jämfört med inom tomten. Att ta bort anmälningsplikten i byggnader skulle därmed göra det svårare för den enskilde byggherren att själv kunna lösa kraven enligt BBR utan byggnadsnämndens vägledning i samband med
myndighetsutövningen.
Förfarandereglerna ändras men de materiella kraven enligt plan- och bygglagstiftningen är oförändrade
Förslaget innebär att förfarandereglerna ändras; anmälningsplikten enligt PBF lyfts bort i vissa delar. De materiella kraven på avloppsinstallationer enligt plan- och bygglagstiftningen ligger dock kvar oförändrade
Avsnitt 6:6 BBR preciserar de tekniska egenskapskraven för vatten och avlopp utifrån hygien, hälsa och miljö. I avsnitt 6:73 respektive 6:973 (ändring av byggnader) BBR finns krav gällande utsläpp till omgivningen genom avloppsvatten.
Inför en installation eller väsentlig ändring av en enskild avloppsanlägg- ning inom en tomt kommer byggnadsnämnen enligt förslaget inte att göra någon bedömning av kraven i BBR(om inte tillsyn sker i efterhand). Åt- gärderna träffas emellertid av miljölagstiftningen och tillstånds-/ anmäl- ningsplikten enligt FMH. Boverket och Havs- och vattenmyndigheten be- dömer att prövningen enligt miljölagstiftningen är tillräcklig i de fall det föreslås att anmälningsplikten tas bort.
Byggnadsnämndens bedömning av kraven i plan- och bygglagstiftningen bedöms inte vara så väsentlig att den motiverar att ”dubbelprövningen” behålls. De materiella kraven i plan- och bygglagstiftningen gäller även om en åtgärd undantas från anmälningsplikt och byggnadsnämnden kan alltjämt utöva tillsyn över att kraven uppfylls.
Förslagets konsekvenser för handläggning av ärenden som rör avloppsanläggningar
Byggnadsnämnden har möjlighet att ingripa med tillsyn i efterhand
Det är i de fall när en avloppsanläggning placeras inom tomt, och av- loppsvattnet ska renas enskilt, som byggnadsnämnden inte kommer att hantera en anmälan och säkerställa att kraven blir uppfyllda. Vi menar dock att den situationen inte har så stark koppling till de krav som ställs enligt PBL och som med störst fördel prövas enligt de krav som ställs en- ligt miljöbalken med tillhörande författningar. Miljönämnden kan också i sin handläggning av tillståndet informera sökande om de krav som gäller enligt exempelvis BBR.
PBL:s krav gäller fortfarande även utan anmälningsplikt inom tomt, dock kan det ske en viss mildring av kraven när åtgärden inte längre kräver bygglov eller anmälan enligt 8 kapitlet 8 § PBL.46 Eftersom kraven i plan- och bygglagstiftningen gäller även icke-anmälningspliktiga anlägg- ningar kan byggnadsnämnden ingripa med tillsyn i efterhand om nämn- den anser att kraven inte är uppfyllda.
Handläggning av ärenden som omfattar anläggningar i byggnader
I och med att anmälningsplikt enligt PBF kvarstår för avloppsanlägg- ningar i en byggnad och för avloppsanordningar som ska kopplas sam- man med en allmän va-anläggning kommer byggnadsnämnden i de flesta fall att hantera de delar av avloppsinstallationerna som har en direkt koppling till kraven enligt plan- och bygglagstiftningen.
När det gäller avloppsinstallationer som installeras eller väsentligt ändras i en byggnad måste byggnadsnämnden kontrollera att kraven för installat- ionerna i byggnaden kommer att bli uppfyllda.
För att byggnadsnämnden ska kunna ge ett slutbesked så att avloppsin- stallationerna i byggnaden kan tas i bruk förutsätter detta att det finns en befintlig avloppsanläggning utanför byggnaden inom tomten, eller att en sådan kommer att installeras av byggherren.
46
Som vi beskrivit under rubriken ”Tekniska egenskapskrav ska uppfyllas även om åt- gärden inte är anmälningspliktig” på sidan 32-33 i denna rapport, kan kraven sätts ner i efterhand utifrån det som stadgas enligt 8 kapitlet 8 § PBL.
Byggnadsnämnden kan därför i vissa fall behöva stämma av med miljö- nämnden att förutsättningar finns för att en avloppsanläggning inom tomt får ett tillstånd och kan tas i drift, så att byggnadsnämnden kan utfärda ett slutbesked för avloppsinstallationerna i byggnaden.
Behov av särskilda informationsinsatser
Hantering av avloppsanläggningar och -installationer i ärenden enligt miljö- respektive plan- och bygglagstiftningen är komplicerat. Det finns ett behov av särskilda informationsinsatser på området då ansvarsfördel- ningen i processen kan upplevas som något oklar och det behöver förtyd- ligas vem som gör vad och när. Förtydligande behövs av att
byggnadsnämnden genom PBL har ansvar för lokaliseringsprövningen av byggnaden med tillhörande installationer vid förhandsbesked eller bygglov. Medan miljönämnden ansvarar för den tekniska prövningen och lokaliseringsprövningen för avloppsanläggningen i tillståndsprocessen inom ramen för miljölagstiftningen.
Boverket har ett särskilt ansvar att vägleda kommuner och andra när det gäller planering för och byggande av bostäder enligt plan- och bygglag- stiftningen. Boverket utvecklar kontinuerligt en webbaserad handbok, PBL Kunskapsbanken47. Inom ramen för det arbetet bör en särskild väg- ledning kring förändringen tas fram i samråd med Havs- och vattenmyn- digheten som är ansvarig för tillsynsvägledning enligt miljölagstiftningen när det gäller små avloppsanläggningar.
En vägledning skulle underlätta arbetet, dels för handläggare inom de olika nämnderna, dels för sökande som får veta vart de ska vända sig med sina respektive frågor. För handläggarna skulle en vägledning innebära både ett stöd och en effektivisering genom att den enskilde handläggaren får hjälp med information. En vägledning ökar också förutsättningarna för bättre samordning och samsyn mellan byggnads- och miljönämnder. Väg- ledningen kan alltså utgöra ett sätt att skapa en mer enhetlig tillämpning.
Konsekvenser för sökande/kommun
För sökande innebär förslaget en förenkling
För sökande innebär förslaget en förenkling och effektivisering av pro- cessen i och med att anmälan till byggnadsnämnden inte krävs vid installation eller väsentlig ändring av en avloppsanläggning inom tomt. Undantagsbestämmelsen innebär även en minskad kostnad för den sökande då anmälningsavgiften till byggnadsnämnden försvinner.
47
Inga större ekonomiska konsekvenser för kommuner
För kommunen innebär undantagsbestämmelsen en minskad intäkt när anmälningsavgiften till byggnadsnämnden uteblir, samtidigt som hand- läggningen av anmälan inte genomförs. Enligt kommunallagen gäller självkostnadsprincipen för kommunal verksamhet. Det innebär således att avgiften ska motsvara den genomsnittliga kostnad (tidsåtgång) som kommunen har för att handlägga anmälan. Den uteblivna intäkten borde därmed vägas upp av de minskade handläggningskostnaderna.
Litteratur
Bostadsutskottets betänkande 1987/88:14 Om plan- och bygglagen samt
vissa fastighetsbildningsfrågor m.m. Bostadsutskottet(1987)
Christensen, J. (2015). Juridiken kring vatten och avlopp. En översikt-
lig genomgång av juridiken kring dricksvattenförsörjning, samt avledning och rening av spillvatten och dagvatten. Havs-
och vattenmyndigheten. Opublicerad.
Didón, L. U., L. Magnusson, et al. (2014. Uppdaterad t.o.m. april 2015)
Plan- och bygglagen (2010:900). En kommentar. Del I-II.
Norstedts Gula Bibliotek. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Havs-och-vattenmyndigheten (2015). Förslag till förändringar av reg-
ler inom området små avlopp. Yttrande till Miljödepartementet.
Dnr. 3315-15.
Havs-och-vattenmyndigheten (2013) Styrmedel för en hållbar åtgärds-
takt av små avloppsanläggningar. Slutrapportering av rege- ringsuppdrag enskilda avlopp. Havs- och vattenmyndighetens
rapportering 2013-09-13. Havs- och vattenmyndigheten.
Prop. 2010/11:63 Komplettering av den nya plan- och bygglagen. So- cialdepartementet(2011). Sid 39.
Prop. 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag. Miljödepartementet (2010)
Prop. 1998/99:62 Vissa byggfrågor m.m. Miljödepartementet (1999)
Tekniska nomenklaturcentralen (1994) Plan- och byggtermer 1994. Tekniska nomenklaturcentralens publikationer TNC 95.