I detta arbete ville vi belysa vikten av att som matematiklärare arbeta med identitet och normer inom matematik under gymnasiet. Resultatet av denna studie visar att förmågan att vara matematisk är en komplex process som kan komma till uttryck på många olika sätt. I denna kvalitativa studie har vi visat att en individ kan vara matematisk på fyra olika sätt. Med denna kunskap för oss som framtida lärare i matematik innebär det att skapa en medvetenhet
32
och att vara öppen för att kunna möta alla dessa sätt en elev kan vara matematisk. Matematik ska syfta till att eleverna utvecklar en tilltro till sin egen förmåga (Skolverket, 2011).
Kategorierna som presenterats kan användas som ett sätt för lärare att sätta ord på elevers kunskaper och utveckling inom matematikämnet. Ett sätt att göra detta är att använda dessa kategorier som ett sätt att berömma eller benämna sina elever aktivt i undervisningen. I likhet med Mkhizes (2017) resultat där elevernas motivation ökar när de får anta nya positiva matematiska identiteter, så utgör alla våra kategorier positiva sätt att se på sig själv som matematisk. Om elever kan identifiera sig med någon av våra kategorier så borde det generera en högre motivation för matematik.
Studien har även bidragit med kunskap om att en elevs upplevelse av sig själv som
matematisk kan påverkas av föreställningar om matematik och kön. Lärare måste inse vikten av att arbeta med identitet och normer inom matematiken. Om en elev, oavsett kön, inte kan identifiera sig med matematik så innebär det sannolikt en mindre chans att studera vidare inom matematik efter gymnasiet. Denna kunskap kan användas som underlag för lärare att utveckla strategier som, i enlighet med Skolverkets (2011) riktlinjer, kan används för att vägleda och informera elever i val av fortsatt utbildning och motverka att dessa val begränsas av stereotypa föreställningar om kön.
Sammanfattningsvis visar denna studie genom tidigare forskning att det verkar hända något under gymnasiet som handlar om identitet, matematik och föreställningar om kön. Det innebär att om en elev kan identifiera sig som matematisk ökar möjligheten att söka sig vidare till matematikintensiva utbildningar, eller tvärt om, om en elev inte kan identifiera sig som matematisk så leder det troligtvis till en mindre chans att välja matematikintensiva utbildningar. Vårt resultat konkretiserar begreppet att vara matematisk på natur- och teknikprogrammet och visar att en elev kan vara matematisk på flera olika sätt. Om lärare aktivt arbetar med matematisk identitet på ett sätt som inte begränsas av föreställningar om kön med hjälp av denna konkretisering så ger det fler elever möjlighet att se på sig själva som matematiska, vilket i sig borde leda till att fler söker sig till matematikintensiva utbildningar.
Metoddiskussion
Bryman (2011) framhåller att kvalitativa studier används när forskare söker en djup förståelse för en individs subjektiva uppfattning av ett fenomen. För att stärka kvalitén på vår studie och
33
ta del av respondenternas egna tankar och känslor så valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Valet av att använda åtta respondenter från sju olika skolor har påverkat denna studie i positiv riktning. Två av respondenterna kommer från samma skola, dessa respondenter
resonerar väldigt lika kring sin relation till matematik och hur kön kan inverka på deras upplevelse av sig själv som matematisk. I och med att denna studie har respondenter från sju olika skolor har vi fått mer bredd i respondenternas svar med sju unika perspektiv. Urvalet genererade inte en jämn könsfördelning då det består av två killar och sex tjejer. Om vi haft en jämn könsfördelning så hade vi kunnat få en bredare bild av hur förställningar om kön kan ha en inverkan på upplevelsen av sig själv som matematisk. Båda våra respondenter som identifierar sig som killar kan också identifiera sig som matematiska. Om fler killar hade deltagit så hade chansen ökat att även killar hade placerats inom något av de motsägelsefulla fälten, vilket hade gett oss möjlighet för att analysera även hur deras relation till matematik kan påverkas av föreställningar om kön, detta hade stärkt tillförlitligheten ytterligare för vår studie.
Innan första intervjun genomfördes en testintervju vilket upplevdes som meningsfullt
eftersom vi fick möjlighet att revidera intervjuguiden vilket i sig stärker tillförlitligheten. Sex av åtta intervjuer genomfördes via videolänk. Att genomföra intervjuerna digitalt kan ha påverkat studien negativt eftersom varken vi eller respondenten kan läsa varandras
kroppsspråk, dessutom hade det eventuellt kunnat ge en fylligare data om vi träffats fysiskt. Det positiva är att respondenten själv får välja en trygg och bekväm plats för intervjun. Oavsett digital eller fysisk intervju så var vår upplevelse av datainsamlingen att de
respondenter som gick år två och år tre gav betydligt djupare och mer detaljerade svar än de respondenter som gick år ett. Om vi skulle få en chans att genomföra studien igen hade vi endast tillfrågat elever som går år två och tre. Detta hade dessutom kunnat leda till att det räckt med exempelvis färre än åtta intervjuer.
Syftet med intervjuguiden var att komma åt matematisk identitet från olika perspektiv, vilket också blev fallet. Nyckelorden som kategorierna grundar sig i finns nämnda i intervjuns alla teman; du och matematik, andra och matematik samt framtiden och matematik. Detta har stärkt trovärdigheten för studien. Resultatet av denna studie har likheter med den tidigare forskning som vi presenterat under avsnittet forskningsbakgrund, vilket stärker
34
Fortsatta studier
Resultatet för denna studie talar för åtta elever på sju olika skolor, för att generellt mäta denna typ av kunskap krävs en bredare forskning. Det skulle vara intressant att se vidare på detta fenomen i en större utsträckning. Ett sådant sätt skulle kunna vara en kvantitativ studie som handlar om mönster i hur elever beskriver sig själva som matematiska i relation till hur elever väljer eftergymnasiala studier. Vidare forskning skulle då kunna utgå från de
kategorier som framträtt i denna studie.
Denna studie har avgränsats till natur- och teknikprogrammet. En liknande kvalitativ intervjustudie skulle kunna undersöka hur elever på andra gymnasieprogram, såväl
högskoleförberedande som icke högskoleförberedande program, ser på sig själva i relation till matematik. Detta i syfte att ta reda på om elever på andra gymnasieprogram identifierar sig på ett annorlunda sätt i relation till ämnet än vad eleverna i denna studie gör då matematik inte innehar en lika central roll i deras utbildning. En sådan studie om hur det ser ut på andra gymnasieprogram skulle kunna användas, likt resultaten i vår studie, dels för att höja
motivationen för matematikämnet även på andra gymnasieprogram och dels som ett underlag för hur lärare behöver arbeta med identitet och normer inom matematikundervisning.
35