Andersson, K. (2011). Lärare för förändring - att synliggöra och utmana föreställningar om
naturvetenskap och genus. (Doktorsavhandling i didaktik, Nationella forskarskolan i
naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Studies in science and Technology Education, 1652-5051: 36) Norrköping: Linköpings Universitet. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:407209/FULLTEXT02.pdf
Belser, C. T., Shillingford, M. A., Daire, A. P., Prescod, D. J., & Dagley, M. A. (2018). Factors influencing undergraduate student retention in STEM majors: Career
development, math ability, and demographics. Professional Counselor, 8(3), 262–276. Brandell, G., Larsson, S., Nyström, P., Palbom, A., Staberg, E. & Sundqvist, C. (2005). Kön
och matematik, GeMaprojektet, Gymnasierapport: Slutrapport för ett forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet. Lund: Lunds Universitet
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Cobb, P., Gresalfi, M., & Hodge, L. L. (2009). An interpretive scheme for analyzing the
identities that students develop in mathematics classrooms. Journal for Research in
Mathematics Education, 40(1), 40–68.
Cribbs, J., Piatek-Jimenez, K., & Mantone, J. (2015). The relationship between mathematics identity and personality attributes with students’ career goals. North American Chapter of
the International Group for the Psychology of Mathematics Education.
Darragh, L. (2015). Recognising ‘good at mathematics’: Using a performative lens for identity. Mathematics Education Research Journal, 27(1), 83-102.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A., & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (ss.16-41). Stockholm: Liber
Gee, J. P. (2000). Chapter 3: Identity as an analytic lens for research in education. Review of
36
Høgheim, S., & Reber, R. (2019). Interesting, but less interested: Gender differences and similarities in mathematics interest. Scandinavian Journal of Educational Research, 63(2), 285–299.
Kaspersen, E., Pepin, B., & Sikko, S. A. (2017). Measuring STEM students’ mathematical identities. Educational Studies in Mathematics, 95(2), 163–179
Mendick, H. (2005). A beautiful myth? The gendering of being/doing ‘good at maths’. Gender and education, 17(2), 203-219.
Mkhize, D. R. (2017). Forming positive identities to enhance mathematics learning among adolescents. Universal Journal of Educational Research, 5(2), 175-180.
Palmer, A. (2010). Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen
för de yngre. (Doktorsavhandling från pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet,
1104-1625: 167) Stockholm: Stockholms Universitet. Hämtad från: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:319125/FULLTEXT01.pdf
Palmér, H. (2013). To become, or not to become, a primary school mathematics teacher.: A
study of novice teachers’ professional identity development (Doctoral thesis, Linnaeus
University dissertations: 130). Växjö: Linnéuniversitetet. Hämtad från: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:613396/FULLTEXT04.pdf
Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
SOU (2010:51). Könsskillnader i skolprestationer - idéer om orsaker. Stockholm: Fritzes offentliga utredningar
Stier, J. (2003). Identitet: människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur AB.
Stryker, S. & Burke, P. J. (2000). The past, present, and future of an identity theory. Social
Psychological Quarterly, 63, 284-297.
Sumpter, L. (2009). Upper secondary school students' gendered conceptions about
37
Tolstrup Holmegaard, H., Ulriksen, L M., & Møller Madsen, L. (2014). The process of choosing what to study: A longitudinal study of upper secondary students' identity work when choosing higher education, Scandinavian Journal of Educational Research, 58(1), 21-40, DOI: 10.1080/00313831.2012.696212
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm Hämtad 2020-04-29 från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- West, C., & Zimmerman, D. H. (1987). Doing gender. Gender & society, 1(2), 125-151.
38
Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide
- Informera om hur intervjun kommer att gå till (struktur) - Upprepa vad som är syftet med intervjun
- Informera om anonymiteten
- Är du okej med att vi spelar in intervjun?
- Vill du ha en sammanställning av intervjun och/eller hela arbetet? - Det är okej att hoppa över frågor och avsluta intervjun när du vill Om godkännande ges så börja spela in!
Inledande frågor/bakgrundsfrågor
- Vilket program läser du? - Vilken årskurs går du i?
- Vilken könstillhörighet har du?
- Hur ser könsfördelningen ut i er klass?
- Vet du vilka matematikkurser som ingår i ditt program, vilka? - Vilka matematikkurser har du läst hittills?
Huvudfrågor. Tre teman: Du och matematik, andra och matematik, framtiden och matematik.
Du och matematik
- På vilket sätt var matematik en faktor när du valde program? - Vad tycker du om skolämnet matematik?
39
- Tycker du alltid så om matematik? Olika vid prov eller plugga hemma, lektion, tillsammans med andra, ensam
- Vad ser du för värde i matematik? (är det/varför är det viktigt?) - Vad anser du att du har för användbarhet av matematik?
Andra och matematik
- Vad (hur?) är en matematisk person enligt dig? - Hur föreställer du dig en matematisk person? - Vad är det som avgör om någon är matematisk?
- (Är det samma sak som/eller kan du berätta om vad..) Vad det är som kännetecknar en elev som är bra på matematik?
- Kan du identifiera dig med den bilden som du beskrivit (av en matematisk person eller en elev som är bra på matematik)? Varför eller varför inte?
- Berätta mer om vad du tycker är viktigt för att kunna bli bra (bättre?) på matematik?
- Vilka egenskaper är viktiga? Varför då?
- Hur skulle du beskriva killar och tjejers relation till matematik?
- Tror du dem känner samma sak inför matematik? Både i skolan och för “framtiden”?
- Finns det skillnader? Vilka? - Vad tror du att de beror på?
- Varför tror du fler killar väljer att läsa vidare inom matematik än tjejer? - Vad tycker du om det?
40 Framtiden och matematik
- Berätta om vad du tycker kännetecknar en person som pluggar vidare/jobbar inom matematik.
- Är det en beskrivning som skulle kunna identifiera dig med?
- Skulle du kunna tänka dig att, eller tänker du, studera vidare efter gymnasiet inom matematik?
- Till vadå? Varför eller varför inte?
- Finns det något som skulle kunna få dig att tänka om, vadå? - Berätta om var du ser dig själva arbeta i framtiden.
- Är det något du själv skulle vilja lägga till?
- Om det är vissa delar av intervjun som du inte vill att vi ska använda så är det helt ok
att säga till.
- Du kan alltid höra av dig om du undrar något.
- Är det okej att vi kontaktar dig igen om vi behöver komplettera intervjun eller om vi