Konsekvenserna av låg tvåspråkighetsnivå

Utifrån resultaten av enkäter och intervjuer tycks elevernas språkutveckling överensstämma med modell 3 (Axelsson m.fl. 2002:25). Samtliga lärare som svarade på enkäterna är överens om att det största problemet är elevernas begränsade ordförråd i svenska. Det bristande ordförrådet leder till att engelskinlärningen inte blir lika effektiv. Eleverna lär sig engelska med hjälp av otillräcklig svenska. I den tredje modellen förklaras det att när modersmålet inte får någon utbyggnad får eleverna svårigheter med ämnesinlärningen. Dessa svårigheter beror på att eleverna i början inte har utvecklat basfärdigheterna i svenska, och därmed saknas den språkliga utbyggnad som krävs för att de ska klara ämnesundervisningen på svenska på samma nivå som enspråkiga elever.

När det gäller ord och grammatik i engelska är ”lära sig utantill” den mest förekommande tekniken som eleverna använder sig av. På frågan om det skulle vara lättare för dem att lära sig engelska via sitt modersmål svarade samtliga elever att de inte skulle klara av att lära sig engelska via modersmålet (se kap. 5.4.3). Elevernas modersmål kan inte fungera som bas för tankeprocessen eftersom de från hemmet inte får det kvalitativa språk som krävs i skolgången och modersmålet lämnar så småningom över sin dominanta plats åt svenskan. Detta är också förklarat i undervisningsmodell 3 där det är misslyckande för både språk- och kunskapsutveckling. Det otillräckliga förstaspråket försvårar andraspråksinlärningen. Låg nivå i andraspråk påverkar i sin tur hela lärandet. Ju mer utvecklad språkförmågan är desto

mer avancerad är tankeförmågan eftersom språket är det verktyg som är nödvändigt för kunskap och tänkande.

Ett brett ordförråd underlättar förståelse i undervisningen. De andraspråkselever som deltar i denna undersökning har ett begränsat ordförråd i svenska, vilket gör att läsningen blir ytlig och dessutom tar det längre tid att läsa samma mängd text i jämförelse med enspråkiga elever. Läsandet tar längre tid och endast lite tid för repetition finns, vilket medför att kunskapen inte befästs. Detta resulterar i att eleven får svårt att koncentrera sig på läsningen och istället för att vara fokuserad på att förstå sammanhanget och analysera texten läggs all energi på förståelse av ord. De använder mycket tid på att slå upp ord istället för att fokusera på innehållet i texten.

6.3 Engelska

Engelskinlärningsprocessen för elever med svenska som andraspråk ser annorlunda ut än för elever med svenska som modersmål, i den meningen att andraspråkselever lär sig engelska parallellt med att de lär sig svenska. Detta innebär i sin tur att eleverna med svenska som andraspråk lär sig engelska med stöd av svenskan som de fortfarande inte behärskar till fullo. De problem andraspråkselever har i lärandet av engelska kan jämföras med de allmänna svårigheter som många av dem upplever i skolarbetet på grund av den bristfälliga svenskan. Elevernas otillräckliga svenska går ut över alla ämnen, som undervisningsmodell 3 visar, och inte bara engelskan. Inlärningen är följaktligen ett generellt problem som inte är specifikt för just engelskan. Andraspråkselever i denna undersökning lär sig engelska genom svenskan som de fortfarande håller på att lära sig. Trots detta tyckte ingen av de intervjuade eleverna att det skulle vara lättare att lära sig engelska via sitt modersmål, utan föredrar att använda svenska. Elevernas tankeprocess kan illustreras med en triangel:

Figur 4. Visualisering av elevernas tankeprocess i denna undersökning. Triangeln efter Jan Nilssons illustration.

Figuren ovan visar att eleverna i detta arbete, när de lär sig engelska, tänker på svenska och översätter engelska texter till svenska utan att tankegången går via modersmålet. Svenska har blivit det starkare språket och därmed även blivit det centrala språket i elevernas tänkande (se kap. 5.4.3). Tvåspråkiga elever som lär sig skolämnena via svenska som de ännu inte behärskar ställs därför inför en svår uppgift, eftersom de måste komma i nivå med och samtidigt hålla takten med de enspråkiga kamraternas utveckling. Det är en dubbel uppgift med både språkliga och innehållsliga krav (Viberg 1996:111). Språk och innehåll är alltså nära förknippade. Språket behövs för att förstå innehållet och förståelse är en förutsättning för att kunskap ska utvecklas. Som lärarna påpekat är läroböckerna inte särskilt anpassade för dessa elevers språksituation utan de är först och främst skrivna för elever som har svenska som modersmål. Eftersom engelskinlärning går via svenskan har andraspråkselever med otillräcklig kunskap i svenska svårare att lära sig än förstaspråkselever.

6.4 Modersmål

Det bästa resultatet av de språkliga undervisningsmodellerna uppnåddes i den första modellen som illustrerar barn som fick undervisning och stöd både för modersmålet och svenska språket. Elever med den mest positiva framgången i Thomas & Colliers studie var de som deltagit i berikande program. I berikande programmet fick de tvåspråkiga eleverna undervisning både i modersmålet och andraspråket, vilket främjade deras kunskaps- och språkliga utveckling (Axelsson m.fl. 2002). I det berikande program där förstaspråkselever var integrerade med andraspråkselever uppnådde alla ett bättre skolresultat än övriga

kategorier. De hade inte bara hunnit ifatt och kunde hålla takten med sina enspråkiga kamrater utan presterade även bättre än genomsnittet. Både de språkliga undervisningsmodellerna och Thomas & Colliers forskningar visar den viktiga roll som modersmålet spelar. Modersmålet främjar andraspråksutveckling och ämneskunskaper höjs till följd av den begreppsliga utvecklingen som går genom språket.

I jämförelse med dessa resultat konstaterar jag att de andraspråkselever som intervjuades i denna studie inte tycks ha fått tillräckligt stöd för modersmålsutveckling vare sig i hemmet eller i skolan. Detta är också ett konstaterat fall av den tredje modellen (2002) där elevernas modersmål är svagt representerat i sina vardagar och de inte erhåller någon undervisning i skolämnena på modersmålet. Även om eleverna uppmuntrades att tala sitt modersmål i hemmet ger hemmiljön inte tillräcklig stimulans för främjandet av språkinlärningen. Den språkliga nivå som eleverna behöver är en CALP-nivå (Tingbjörn 1993:111) som möjliggör vidare tanke- och begreppsutveckling så att gapet mellan talspråk och akademiskt språk kan överbryggas. Modersmålsundervisningen i skolan visar sig också vara otillräcklig, eftersom den till största delen sker under enstaka veckotimmar i en isolerad situation utan att ha ett större ämnesintegrerat sammanhang. I intervjuerna observerades det att elevernas svenska har tagit över och blivit det starkare språket på bekostnad av modersmålet. Samtidigt som svenskan enligt eleverna blivit det starkare språket ligger de på en lägre språklig nivå vad gäller deras kunskaper och behärskning av det svenska språket i förhållande till jämnåriga enspråkiga elever.

Som tidigare citerades ur Läroplanen ska skolan ta hänsyn till varje elevs bakgrund, erfarenhet och språk för fortsatt lärande och kunskapsutveckling. I avsnittet om skolans värdegrund påpekas det att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Om elever med annat modersmål än svenska vill fortsätta studera på samma villkor som svenska elever måste de ha uppnått förstaspråksnivå i svenska. De måste också uppnå samma nivå i ämneskunskaper som enspråkiga elever. Genom att anpassa undervisningen efter de specifika behov och förutsättningar som tvåspråkiga elever har så kan man möta dem halvvägs och avlasta en stor del av deras arbetsbörda. Nivåanpassning bör vara nödvändig för de minoritetselever som intervjuats i syfte att stärka deras språkförmåga. Språket som tankeverktyg utvecklas genom att undervisningen blir begriplig för dem. Här krävs försiktighet med vad som menas med nivåanpassning. Det är absolut inte en nedsänkning av

mål. Tingbjörn anser att en målsänkning är detsamma som att acceptera att minoritetselever har mindre chanser till utbildning och på arbetsmarknaden (1994: 80).

En attitydförändring kring modersmålsundervisning bör ske. Med attitydförändring menar jag att skolan måste uppmuntra modersmålsundervisningen och lägga mer vikt på hur den ska formas för att främja andraspråkselevers lärande. I dagsläget sker modersmålsundervisningen i skolan efter det ordinarie skolschemat och det finns lite utrymme för integration med övriga ämnen. För att elevernas modersmål ska utvecklas behöver undervisningen ske i ämnesbetingande sammanhang. Då utvecklas både språk och förståelse av innehåll samtidigt. För att kunna ta hänsyn till det specifika behov och de förutsättningar som dessa elever har bör läraren som arbetar med andraspråkselever ha utbildning i svenska som andraspråk. Av de lärarna som har deltagit i undersökningen är det enbart två som är utbildade inom ämnet svenska som andraspråk. Ett nära samarbete mellan lärare i svenska som andraspråk, ämneslärare och modersmålslärare krävs för att ge eleverna större chans att fylla sina kunskapsluckor. Det behövs ett medvetandegörande av modersmålsbetydelsen hos andraspråkselever för att andraspråkseleverna i denna uppsats aktivt ska engagera sig i modersmålsundervisningen. Även om de går till undervisningen är deras motivationsnivå relativt låg.

Jag har konstaterat den roll som modersmålet spelar och att det är viktigt att behålla och utveckla sitt modersmål. Modersmålet kan inte ersättas. Det är med hjälp av detta man tänker och identifierar sig. Språket är vägen till kunskapsutveckling. När modersmålet inte har fått tillräckligt stöd hos tvåspråkiga elever hindrar det den kognitiva utvecklingen. Det bristfälliga modersmålet hämmar tankeförmågan och därmed upplever eleverna övergripande svårigheter i sin utbildning. Samma röda tråd går också genom inlärningen av svenskan eftersom förstaspråkskunskapen influerar andraspråksinlärningen.

Med undersökningen om hur det går med tvåspråkiga elevers lärande av engelska kan jag dra en liknande slutsats, nämligen att eleverna påverkas av det bristfälliga modersmålet som hämmar svenskinlärningen och den låga nivån i det svenska språket påverkar även engelskan. Den här studien har gett mig en bredare förståelse för den språksituation som elever med annat modersmål än svenska befinner sig i. Som lärare är det viktigt att identifiera sig med dessa elevers vardag och vara medveten om vilka svårigheter de har för att komma med hjälp

Jag, som har läst engelska i Sverige med hjälp av svenskan som jag inte behärskar till fullo, kunde känna igen de svårigheter som andraspråkselever har i sin språkinlärningsprocess och i sin inlärning av engelska. Det innebär en ständig ansträngning att uttrycka sig och att hitta rätt ord och nyanser. De efterforskningar kring modersmålets betydelse som jag har läst och som är presenterade i denna uppsats bekräftar vad jag personligen har upplevt.

Avslutningsvis vill jag poängtera att med tanke på den tid som är tilldelad för examensarbetet och med innebörden av den verklighet som andraspråkselever befinner sig i är denna studie långtifrån tillräcklig för att kunna dra en generell uppfattning om dessa elevers språkmiljö. Jag vill genom detta arbete belysa situationen och uppmuntra en vidare och djupare utveckling i detta avseende.

Diskussionsfråga: Undersökningen i detta arbete har visat att svenska har blivit det dominanta

språket hos alla elever som medverkat i arbetet, även om det är deras andraspråk. I den här uppsatsen diskuterades om modersmålsbetydelse för den kognitiva utvecklingen.

Med hänsyn till den situation som andraspråkselever befinner sig i – vilket språk ska man lägga fokus på i syfte att förbättra dessa elevers skolresultat?

Källor

Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet.

Myndigheten för skolutveckling. (2003-12-03).

Axelsson, Monica m.fl., 2002: Den röda tråden. Stockholm:

Språkfoskningsinstitutet i Rinkeby. Centrum för tvåspråkighetsforskning. Stockholms Universitet.

Bergman, Pirkko, 2000: Andraspråkseleverna och deras förutsättningar. I: Att undervisa

elever med Svenska som andraspråk. Skolverket.

Claesson, Silwa, 2002: Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan, 2004: Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.

Hammarberg, Björn, 2004: Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk- i forskning, undervisning och

samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, Kenneth & Stroud, Christopher, 1991: Språkbyte och språkbevarande. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov, 2001: Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Lundahl, Bo, 1998: Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur.

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, Utbildningsdepartementet 1994.

Malmberg, Per (red.), 2000: I huvudet på en elev. Stockholm: Bonnier Utbildning.

Sjögren, Annick, 2003: Språket, nykomlingens nyckel till samhället, men också en svensk försvarsmekanism. I: Sjögren m.fl. (red.), En ”bra” svenska? Om språk, kultur och makt. Stockholm: Mångkulturellt centrum.

Skutnabb-Kangas, Tove, 1981: Tvåspråkighet. Lund: LiberLäromedel.

Tingbjörn, Gunnar, 1993: Läsa och lära på andraspråk. I: Wikström, Inger, Att läsa för skolan

och för livet. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.

Tingbjörn, Gunnar, 1994: Svenska som andraspråk. Stockholm och Utbildningsradion: Bokförlaget Natur och Kultur.

Viberg, Åke, 1996: Svenska som andraspråk i skolan. I: Hyltenstam, Kenneth (red.),

Internet

Skolverket, 2000: Kursplanen i Engelska. (17.11.2006.)

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11&i d=3870&extraId=2087

Skolverket, 2000: Kursplanen i Svenska som andraspråk. (17.11.2006.)

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11&i d=3891&extraId=2087

Bilaga 1