Intresset vid undersökningen av det ekonomiska samhället i Venezuela var huruvida staten involverade sig i ekonomin genom nationalisering av företag och priskontroller. Under hela tidsperioden 2005 – 2017 har det rapporterats om att regeringen haft betydande inflytande i statens ekonomi. Från år 2005 har omfattande expropriering och nationalisering genomförts inom diverse områden. Regerings motivering har bland annat varit att områdena ansetts ha en strategisk betydelse. Regeringen har även haft inflytande i ekonomin genom strikta priskontroller. Under den valda tidsperioden har två lagar instiftats som reglerar ekonomin och utökat de straffrättsliga påföljder när brister vid implementering sker. Priskontrollerna har medfört att Venezuela fått hyperinflation. År 2005 ökade inflationen med 16 procent och år 2017 med 1,09 tusen procent. Det kan därmed fastställas att regeringen har fortsatt starkt inflytande i ekonomin och att det ekonomiska samhället i Venezuela har försämrats mellan åren 2005 – 2017. Därmed fungerar konsolideringsteorin mycket bra till att förklara den demokratiska tillbakagången i arenan civilsamhället.
45
6 Slutsatser
Syftet i uppsatsen var att undersöka huruvida den demokratiska tillbakagången i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017 kan förklaras med konsolideringsteorin utav Juan J Linz och Alfred Stepan. Utifrån uppsatsen syfte utformades två frågeställningar;
hur har de fem arenorna förändrats i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017 samt hur applicerbar är konsolideringsteorin av Linz och Stepan för att förklara en stats demokratiska tillbakagång. Genom teoriprövande fallstudie undersöktes valda
kvalifikationer inom konsolideringsteorins fem arenor (civilsamhälle, politiska samhälle, rättsstat, statsbyråkrati och ekonomiska samhälle). Genom att granska resultatet kan det konstateras att samtliga arenors kvalifikationer har försämrats från mellan tidsperioden 2005 - 2017. Exempelvis har oppositionen, NGO:s, journalister och politiska aktivister från 2005 - 2017 fått försvårade förhållanden. Därutöver har den offentliga korruptionen fördjupats samt råder det allvarliga brister i rättsväsendets oberoende.
För att konsolideringsteorin ska vara applicerbar som förklaringsteori för en stats demokratiska tillbakagång ska samtliga arenors kvalifikationer ha försämrats under tidsperioden 2005 – 2017. Det vill säga, kan det konstateras att utvecklingen försämrats inom arenorna och om landet går i motsatt riktning mot arenornas kvalifikationer, fungerar konsolideringsteorin mycket bra för att beskriva en demokratisk tillbakagång. Eftersom det kan klargöras i resultatet att samtliga arenors kvalifikationer har försämrats mellan tidsperioden 2005 – 2017 och landet går i motsatt riktning mot arenornas kvalifikationer, kan det därmed konstateras att konsolideringsteorin fungerar mycket bra i att förklara en demokratisk tillbakagång.
Den aktuella uppsatsen har praktiska ändamål. Uppsatsen bidrar till ökad förståelse om varför Venezuela har en demokratisk tillbakagång, i och med att uppsatsen belyser inom vilka kvalifikationer Venezuelas demokrati brister. Uppsatsen kan därför ge forskare, regeringar och NGO:s en klarare bild över Venezuelas situation och ge en bättre förstå hur brådskande fallet med Venezuela är. Genom att använda alternativa tillvägagångsätt eller annan tidsperiod kan fallet Venezuela granskas mer ingående. Dessutom, för vidare forskning kan andra kvalifikationer inom arenorna användas, för att undersöka huruvida slutsatsen i den aktuella uppsatsen överensstämmer under andra förutsättningar. Det kan även ske genom att man använder en annan stat som fall.
46
Därutöver kan den aktuella uppsatsen vara grund för ytterligare forskning inom området de-konsolidering. De-konsolidering har blivit försummat inom forskningen, i och med att demokratisk de-konsolidering har ansett vara omöjligt. Därför fyller den aktuella studien luckan i ett outforskat område. Genom att använda andra kvalifikationer samt analysera arenornas kvalifikationer mer djupgående kan resultatet vara en mall om hur de-konsolidering kan ske i stabila stater. Den informationen kan vara användbar både för regeringar och organisationer såsom EU och FN.
Rekommendationer till framtida forskning är därmed att studera de-konsolidering. Roberto Stefan Foa och Yascha Mounk beskrev att stabila demokratier riskerar att kollapsa om de de-konsolideras och anser därför att en av de viktigaste faktorerna för att fastställa sannolikheten för demokratisk kollaps är att gradera nivån av demokratisk konsolidering. Att forska mer på området de-konsolidering kan därmed ge en mer nyanserad uppfattning om demokratins utsikter.
47
Referenser
Litteratur
Bennet, Andrew & George, Alexander. 2005. Case Studies and Theory Development in
the Social Sciences. Cambridge: MIT Press.
Brooker, P. (2014). Non-democratic regimes (Third ed., Comparative government and politics (Palgrave Macmillan (Firm))). Palgrave Macmillan.
Dahl, R. (1989). Democracy and its critics. New Haven: Yale Univ. Press.
Diamond, L. (1999). Developing democracy : Toward consolidation. Baltimore, Md.: Johns Hopkins University Press.
Diamond, Plattner, Walker, Diamond, Larry Jay, Plattner, Marc F., & Walker, Christopher. (2016). Authoritarianism goes global: The challenge to
democracy (Journal of Democracy books). Johns Hopkins University Press.
Ekman, J., Linde, J., & Sedelius, T. (2014). Demokratiseringsprocesser : Nya
perspektiv och utmaningar (2. [uppdaterade] uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L.
(2017). Metodpraktikan : Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan. ed.). Stockholm: Wolters Kluwer.
Huntington, S. (1991). The third wave : Democratization in the late twentieth
century (Julian J. Rothbaum distinguished lecture series, 4). Norman: University of
Oklahoma Press.
Linz, J. J. and A. Stepan. 1996a. Problems of Democratic Transition and Consolidation. Southern Europe, South America and Post-Communist Europe (Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press).
Millett, R., Holmes, J., & Pérez, O. (2009). Latin American democracy : Emerging
reality or endangered species? New York ; London: Routledge.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder : Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning (4., [uppdaterade] uppl.. ed.). Lund:
Studentlitteratur.
Smith, P. (2005). Democracy in Latin America: Political change in comparative
perspective. New York; Oxford: Oxford University Press.
Stake, Robert E. (1995) The art of case study research. London: SAGE Publications, Inc.
Østerud, Ø. (2002). Statsvetenskap: Introduktion i politisk analys (1. svenska utg., 2. tr.. ed.). Stockholm: Natur och kultur.
48