• No results found

Det politiska samhället i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017

4.2 Det politiska samhället i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017

4.2.1 Det politiska samhället i Venezuela mellan tidsperioden 2005 – 2017

Mellan tidsperioden 2005 – 2017 har Venezuela haft presidentval år 2006, 2012, 2013 och parlamentsval år 2005, 2010 och 2015. Vid presidentvalen 2006, 2012 och 2013 samt

203 U.S. Department of State. 2013; 2014; 2015; 2016; 2017.

204 Human Rights Watch. 2014. World report: Venezuela

205 U.S. Department of State. 2016

206 U.S. Department of State. 2017.

207 Freedom House 2009; 2010; 2011; 2012; 2013; 2014; 2015; 2016; 2017; 2018; U.S. Department of State.2005; 2006; 2007; 2008; 2009; 2010; 2011; 2012; 2013; 2014; 2015; 2016; 2017.

208 Human Rights Watch. 2009. World reports Venezuela; Freedom House 2010; U.S. Department of State 2014; 2015; 2016; 2017; Bolívar 2013, s 279.

29

parlamentsvalet 2010 har FH and DOS rapporterat om att valprocessen betraktats som fria och rättvisa.210 Däremot har det i flera av de valda valen rapporterats om oegentligheter i samband med valen, vilket kommer förklaras i nedanstående text. Vid 2005 års parlamentsval ansåg oppositionen att väljarnas sekretess vid röstningen inte garanterades, eftersom fingeravtrycksidentifieringsmaskiner och elektroniska röstmaskiner användes vid registrering av rösterna. Oppositionen begärde därför manuell röstning, vilket valrådet National Election Council (CNE) avfärdade. Oppositionen beslutade därför för att inte delta i valet.211 På grund av oppositionens bojkottande var röstdeltagande endast 25%212 och samtliga platser i parlamentet tilldelades Chávez-allierade.213 Eftersom oppositionen inte medverkade i valet hade Chávez-allierade vunnit valet med eller utan valfusk. Således finns ingen anledning att förmoda att bedrägerier i samband med valet skett.214

År 2006 vann Chávez presidentvalet med 62,8 procent av rösterna mot oppositionskandidaten Manuel Rosales med 36,9 procent. Röstdeltagandet var cirka 75 procent.215 Valet observerades av exempelvis representanter ifrån EU, Organization of American States och Carter Center.216 Dessutom godkände CNE en manuell granskning av valrösterna, vilket nationella och internationella observatörer ansåg överensstämma med det officiella valresultatet.217 Valprocessen betraktades som fritt och rättvist218 och det fanns inga anspråk om valfusk.219

Vid 2010 års parlamentsval vann Chávez-koalitionen United Socialist Party of Venezuela (PSUV) 48,2%220 och oppositionskoalitionen Mesa de la Unidad Democrática (MUD) 47% av rösterna, vilket medförde att PSUV förlorade sin majoritet i parlamentet.221 PSUV fick 97 av 165 platser och MUD 65 platser.222 Valdeltagandet var

210 U.S Department of State 2006; 2010; 2012; Freedom House 2007; 2011; 2013; 2014.

211 Corrales & Penfold-Becerra. 2007, s 109.

212 Freedom House. 2007. World report Venezuela.

213 Corrales & Penfold-Becerra. 2007, s 109.

214 Jiménez & Hidalgo. 2014, s 3..

215 Varnagy & Koeneke. 2013, s 99.

216 Alarcón, Álvarez & Hidalgo. 2016, s 29.

217 Corrales & Penfold-Becerra. 2007, s 104.

218 US department of state 2006; Freedom House 2007.

219 Corrales & Penfold-Becerra. 2007, s 104.

220 Hidalgo. 2011, s 874.

221 Freedom House. 2012.

30

67 procent.223 Däremot rapporterades om att valkonkurrensen var ojämn. Exempelvis sände de statliga tv-kanalerna regeringens propaganda, samt säkerställde CNE ingen effektiv kontroll av kampanjfinansiering, vare sig regeringens eller oppositionens.224 Dessutom nekades EU, OAS och the Carter Center från att observera valen.225 Trots det betraktades valet som fritt och rättvist.226

Vid 2012 års presidentval vann Chávez 55.1 procent av rösterna mot Capriles 44.3 procent.227 Valdeltagandet var 80 procent.228 Återigen rapporterades det om oegentligheter till förmån för Chávez. Det var brist på väljarlokaler i oppositionsdominerade områden, det infördes konstitutionella krav för väljare som vill registrera sig utomlands,229 National Bolivarian Guard skjutsade under valdagen statliga anhängare till vallokaler, samt hade kandidaterna ojämlika tillgång till massmedia i och med att offentligt ägda medierna var patriotisk Chávez.230 Oberoende av det ansågs valet vara fritt och rättvist.231

År 2013 hölls återigen presidentval efter att Chávez avled. Nicolas Maduro vann valet med 50,6% över Capriles 49,1%. Därmed skilde det 1,5 procent mellan kandidaterna232 , vilket är cirka 220 000 röster.233 Röstdeltagandet var cirka 80 procent.234 Efter valresultatet genomförde CNE en teknisk revision genom att jämföra pappersbekräftelsen med de elektroniska rösterna, och konkluderade att valresultatet överensstämde.235 Trots det ifrågasatte oppositionen giltighetsprocessen av resultatet och krävde en fullständig revidering av rösterna,236 samt krävde att valet antingen skulle ogiltigförklaras eller göras över i cirka 5 700 röstningslokaler, vilket nekades av CNE.237 Det har inte bevisats om valbedrägerier förekommit.238 Däremot rapporterades oegentligheter i samband med

223 Duffy. 2015, s 1479. 224 Hidalgo. 2011, s 873. 225 Merloe. 2015, s 90. 226 Freedom House. 2012. 227 Hidalgo. 2014, s 317. 228 Freedom House. 2013. 229 US Department of State. 2012. 230 Hidalgo. 2014, s 316-317. 231 US Department of State. 2012. 232 Hidalgo. 2014, s 319.

233 McCarthy & McCoy. 2013, s 40.

234 Hidalgo. 2014, s 319.

235 McCarthy & McCoy. 2013, s 43.

236 Maya. 2014, s 78.

237 Diamond red. 2016, s 85-86.

31

valet, såsom att väljare och valobservatörer trakasserats,239 offentliga medarbetare utsättts för stort tryck för att stödja regeringen,240 väljare blev eskorterades till röstlokaler av PSUV-allierade,241 samt användning av statliga resurser av PSUV som även hotat väljare att rösta på dem.242

Vid 2015 års parlamentsval var röstdeltagandet över 74 procent. MUD vann 56% av rösterna, vilket resulterade i 112 av 167 platser i parlamentet. PSUV fick 41%243 vilket motsvarade 55 platser.244 Det rapporterades återigen om oegentligheter, exempelvis att fördelningen av offentliga medel, såsom TV och radio, var ojämn till fördel för PSUV. Inga internationella observatörer tilläts att observera valet. Däremot inbjöds utländska organisationer eller personer som var ideologiskt nära regimen.245 Dessutom diskvalificerades nio kandidater till parlamentsvalet, samtliga tillhörande oppositionen, av beslut ifrån General Comptroller’s Office och CNE.246 Det fanns inga bevis på eventuella valbedrägerier.247

Ett starkt politiskt samhälle kräver utöver fria och rättvisa val även att medborgarna har förtroende för demokratins normer och politiska aktörer.248 Latinobarómeter är en oberoende organisationen som årligen redovisar en rapport om undersökning av den allmänna opinionen i Latinamerika.249 Baserat på rapporterna av latinóbarometer har det redovisats att år 2007 ansåg 59 procent av medborgarna att de var nöjda med sin demokrati,250 år 2010 var siffran 49 procent och år 2013 var siffran 42 procent.251 År 2009 var godkännandebetyget för Chávez 46 procent.252 År 2015 var godkännandebetyget för president Maduro under 25 procent253, vilket minskade till 18 procent år 2017254 och samma år ville 70 procent att Maduro skulle avgå.255

239 Corrales 2015, s 43; Maya 2014, s 68. 240 Freedom House. 2014. 241 Corrales. 2015, s 43. 242 US Department of State. 2013. 243 Freedom House. 2016. 244 US Department of State. 2015.

245 Hidalgo & Álvarez. 2016, s 189.

246 Alarcón red. 2016, s 23.

247 Ibid, s 29.

248 Linz & Stepan. 1996a, s 10.

249 Duffy. 2015, s 1478.

250 Wilpert. 2012, s 3.

251 Duffy. 2015, s 1479 – 1480.

252 Sullivan. 2011, s 192.

253 Alarcón, Álvarez & Hidalgo. 2016, s 28.

254 Venezuela’s deepening crisis. 2017.

32

4.2.2 Pressfrihet

Pressfrihet garanteras i konstitutionen. Däremot har det rapporterats under samtliga år mellan 2005 – 2017 att pressfriheten begränsas av lagar, samt att regeringskritiska medier och journalister blir utsatta för trakasserier, skrämsel, hot och våld, vilket medfört att självcensur är väl förekommande.256

År 2005 genomfördes en reform av strafflagen som resulterade till straffbarhet vid förolämpning av presidenten och/eller regeringstjänstemän. Överträdelse kan resultera till 6 till 30 månaders fängelse. Lagreformen ger även ett till tre års fängelsestraff och böter om man utsätter en annan person för offentligt förakt eller hat.257 Lagreformen kriminaliserar även rapportering som är felaktig i ett avseende att orsaka eller har orsakat skräck eller ångest i samhället till fängelsestraff upp till fem år. Lagreformen har fått kritik i och med att det anses att lagreformen instiftats för att skrämma pressen och att lagreformen resulterat till att reportrar och journalister använder sig av självcensur.258 År 2010 reformerades “Law of Social Responsibility for Radio and Television” (RESORTE) och “the Organic Law for Telecommunications,” som anses begränsa yttrandefriheten ytterligare. RESORTE instiftades redan 2004 och förbjöd medier att sprida budskap om krigspropaganda259, samt som uppmuntrar eller främjar hat och olydnad mot de etablerade myndigheterna, samt hämmar ångest hos medborgare eller förändrar den allmänna ordningen.260 År 2010 reformerades RESORTE för att även inkludera internet. Överträdelse kan medföra böter eller återkallande av licenser. Organic Law for Telecommunications ger staten ökad befogenhet att reglera mediers innehåll och struktur.261 Lagen möjliggör att när det bedöms att det finns risk för nationen, allmänna ordningen eller säkerheten kan regeringen upphäva eller återkalla licenser.262

År 2017 instiftades ”the Anti-Hate Law for Tolerance and Peaceful Coexistence”, som kräver att samtliga medier är skyldiga att sända minst 30 minuter per vecka information vars syfte är att främja fred, respekt, jämlikhet och tolerans. Regeringen kriminaliserar

256 U.S Department of State. 2005; 2006; 2007; 2008; 2009; 2010; 2011; 2012; 2013; 2014; 2015; 2016; 2017.

257 U.S Department of State. 2005.

258 Atwood. 2006, s 27.

259 U.S Department of State. 2010.

260 Corrales. 2015, s 39.

261 U.S Department of State. 2011.

33

därmed åsikter som främjar hat eller intolerans. Däremot ger lagen ingen klar definition om termer såsom hat, vilket möjliggör för tolkning och eventuellt missbruk.263 Överträdelser kan medföra böter och upp till 20 års fängelse.264

De ovannämnda lagarna har haft en påtaglig påverkan på pressfriheten under tidsperioden. År 2009 rapporterades det att 240 radiostationer skulle utstå administrativa förfaranden eftersom de inte uppfyller registreringskraven. Samma år rapporterades att 34 privata radio- och tv-stationer skulle upphöras. Däremot ansågs beslutet vara ett försök av den venezuelanska regeringen att kontrollera informationsflödet samt undertrycka motstånd. Året därpå genomfördes ytterligare insatser mot privata medier och flera privata tv-stationer tvingades upphöra, eftersom det ansågs att de inte uppfyllde sändningskraven.265 Därutöver har NGO:n Institute for Press and Society (IPYS) registrerade fall gällande överträdelser mot pressfriheten. År 2012 registrerades 194 fall266, år 2014 registrerades 347 fall267 och år 2016 registrerades 546 fall.268

Därutöver har det rapporterats under åren 2005 - 2017 att journalister och medier bland annat utståtts skrämsel, hot, trakasserier, våld och attacker.269 Exempelvis registrerade NGO:n Public Space år 2009 191 fall där journalister blev attackerade eller blev kränkta på sina individuella rättigheter.270 Mellan januari till augusti 2017 registrerades IPYS 539 överträdelser och övergrepp mot journalister, medieanställda och mediekontor.271 Dessutom, på grund av hot och våld samt rädsla för regeringens administrativa, finansiella och juridiska repressioner, engagerar sig oberoende journalister och medier för självcensur, vilket har rapporterats under större delen av tidsperioden 2005 – 2017.272 År 2012 registrerades 53 fall involverande censur,273 mellan januari – september 2014 registrerade 107 fall involverande censur.274

263 Committee to Protect Journalists. 2017.

264 Freedom House. 2018.

265 Sullivan. 2011, s 190.

266 Freedom House. 2013.

267 Freedom House. 2015.

268 Freedom House. 2017.

269 U.S Department of State 2005; 2006; 2008; 2009; 2010; 2011; 2012; Freedom House 2008; 2010; 2011; 2013; 2015; 2016; 201; 2018.

270 U.S Department of State. 2009.

271 U.S Department of State. 2017.

272 U.S Department of State 2005; 2008; 2011; 2012; 2013; 2014; 2015; 2016; 2017; Freedom House 2008; 2010; 2013; 2016.

273 U.S Department of State. 2013.

34

Related documents