Att konstruera identitet

Under följande rubrik kommer jag att presentera de olika sätten som eleverna kom fram till sina tolkningar. Jag börjar med hur samtalet gick till i underrubriken ”Att beskriva och tolkade en bild i

tillsammans” för att sedan gå över på vad eleverna utgick från när de tolkade bilderna, det vill säga

”Egna erfarenheter, kompisar och familj” och Film, reklam och sociala medier”.

5.2.1. 1.1.1.

Att beskriva och tolka en bild tillsammans

När eleverna presenterades inför en ny bild inledde de med att diskutera vad de såg och vad de skulle kunna tolkas som. När de hade givit sina individuella tolkningar försökte de i de flesta fall komma fram till en gemensam tolkning kring vad objektet skulle tolkas som.

Sofia - ...Här har ni nästa bild (lägger fram ful bilden på X)

Kim - jag tror antingen så är det där en plånbok eller så är det ett mobilskal Alice- det är nog mobil

Jenny - ja det känns som mobil som har plånbok i sig..

I detta fallet diskuterar det vad det är karaktären håller i handen, antagligen eftersom individen i bilden fokuserar sin blick på detta objekt. Kim kan tolka objektet som både en mobil och en plånbok och vill ha det bekräftat av de andra deltagarna vad de tolkar objektet som. Alice är ganska säker på att det är en mobil, medan Jenny tror att det också kan vara en plånbok. I detta fallet går den gemensamma tolkningen ganska smärtfritt, då de i slutändan kommer fram till att objektet i fråga är både en mobil och en plånbok. I andra fall kom de aldrig fram till en enskild beskrivning, som till exempel i bilden med X i sängen kunde de inte komma fram till om de mörka ringarna under ögonen skulle föreställa smink eller en blåtira. I detta fallet diskuterade de tolkningar utifrån båda beskrivningar.

5.2.2. Egna erfarenheter, kompisar och familj

Jag får lite den här känslan av högstadiet, men jag har bara haft negativa saker angående det, att det är ofta dom som anser sig populära, dom har utseendet alla vill vara med dem och sånt och jag kan också tro att hon kan vara jättesnäll men kanske mer när hon är ensam o inte med hela sin grupp att då blir det mer en annan attityd.

Här beskriver hon den känsla hon får av personen på bilden och förklarar även varför hon får den känslan. Hon beskriver hur tjejer på högstadiet som har haft en hög status på skolan har exkluderat henne i grupp och sedan accepterat henne när de varit själva. Hennes erfarenhet av tjejer med ett visst utseende är att de har lättare att skapa sociala relationer och att de därför kan

27

välja vilka de inte vill inkludera och exkludera från sin grupp. Hon ser även att dessa tjejer påverkas av sin grupp, eftersom när de är ensamma beter de sig annorlunda och mer vänligt. Hennes personliga erfarenheter av och känslor kring högstadietjejer blir här ett underlag för gruppen att diskutera hur en typisk högstadietjej som sminkar sig mycket beter sig.

I en annan del av intervjun säger Alice…

…när jag ville klippa luggen var det ingen som ifrågasatte det var ingenting om det de bara “ja okej” medans min kompis som nyligen snagga sig och jag får ofta frågan “amen varför... varför snagga hon sig, varför?” för att liksom det är ju någonting som alla inte gör det var ju ingen som fråga mig “varför… varför klippte du lugg, varför?” utan de var bara så fort hon snaggade sig så kom alla varför frågor och allt jag svarade var “ja hon ville det”

I detta exemplet från intervjun använder Alice sin egen erfarenhet av att klippa sig som argument för att en förändring i frisyren inte alltid leder till en stor reaktion från omgivningen. Men i samma mening håller hon även med de andra eleverna genom att ge ett exempel utifrån en erfarenhet där hennes kompis blivit ifrågasatt för sin frisyr. I detta exempel ser vi hur eleverna inte bara använder sina egna erfarenheter men de återberättar också andras erfarenheter för att förklara olika fenomen.

I ett annat exempel säger Jenny följande..

Min mamma är väldigt ung så hon påminner lite om min mamma och hennes kompisgäng, fast min mamma är i 35 års åldern så hon är inte supergammal så jag kan se henne göra sådana här grejer. Det känns som en vuxen människa som vill vara lite ungdomlig…

Här drar Jenny en jämförelse mellan sin mammas personlighet och X´s personlighet i bilden. Hennes erfarenhet, om hur hennes mamma ser ut och beter sig, blir en utgångspunkt för hur Jenny tolkar bilden. När Jenny säger att hennes mamma inte är supergammal visar hon hur hennes mamma särskiljer sig från hennes upplevelse av andras mammor. Hennes kunskaper, upplevelser och erfarenheter om hur ”Mammor” blir således underlag för gruppen i hur de ska tolka bilden.

5.2.3. Film, reklam och sociala medier

Under samtalets gång kom filmstereotyper ofta upp som ett sätt att beskriva individens identitet på bilderna. Olika stereotyper som tas upp är filmnörd, tonårstjej, man med tungt fysiskt arbete, gay man, kvinnlig chef och chefens kvinnliga assistent. Eleverna anser att sociala medier och de personer som är verksamma där påverkar ungdomar väldigt mycket, speciellt eftersom vi numera alltid bär den med oss i våra mobiltelefoner. De hade själva vänner som aktivt valt att inte

använda sina telefoner för att undvika press utifrån. Emma säger följande om pressen vi få från sociala medier och reklam…

“man kan inte vara perfekt på ett enda sätt, antingen är du för stor, för smal för kort, för lång, liksom det finns aldrig något som liksom är att du kan vara nöjd med

28

dig själv vilket ofta är varför folk har svårt… ofta tjejer med depressioner och sånt för de kan inte se sig själva som bra i sina egna ögon utan ser bara andras åsikter” Eleverna ser en problematik i medier eftersom de upplever att oavsett hur man än ser ut så är det inte bra nog. När man kollar i en tidning så kan det på ena sidan stå att du ska älska din kropp medans på andra sidan kan de stå tips om hur man går ned i vikt. Emma tror alltså att pressen som vi får från sociala medier och vår omgivning kan leda till depression, när människor upplever att de inte kan leva upp till samhällets olika ideal.

29