Konsumentperspektivet tar plats

Regeringen tillsatte år 2001 en parlamentarisk kommitté om kollek- tivtrafikens problem och utmaningar, Kollektivtrafikkommittén. Dess uppgift var att utifrån ett konsument- och helhetsperspektiv identifiera, analysera och beskriva kollektivtrafikens problem och möjligheter.50 _{Kommittén skulle dessutom formulera mål och visio-}

ner samt föreslå förändringar av organisation, regelverk och andra frågor av betydelse för kollektivtrafikens utveckling och ett ökat kollektivt resande.

Kommittén skulle vidare utgöra ett forum för samarbete mellan staten och övriga aktörer på kollektivtrafikområdet. Tyngdpunkten i dess arbete skulle ligga på den lokala och regionala kollektiv- trafikens område och tidsramen för dess bedömningar skulle om- fatta tiden fram till år 2020.

3.3.1 En vision för 2020-talet

I sitt delbetänkande formulerade kommittén en vision av kollek- tivtrafiken år 2020 konkretiserad i en möjlig framtidsbild.51 _Visionen

utvecklades på ett 10-tal sidor i slutbetänkandet men samman- fattades av kommittén på följande sätt.52

Kollektivresandet utgör år 2020 en naturlig del av de flesta människors vardag och trafiken har en sådan omfattning, kvalitet och flexibilitet att den är huvudalterna- tivet när man behöver förflytta sig. Andelen kollektivt resande har alltså ökat kraftigt. De nya resenärerna är främst unga människor. Att för det mesta utnyttja kollektiva färdmedel stämmer med de värderingar och nya livsmönster som

ungdomen började utveckla vid slutet av 1900-talet. Oftast är det enklare och

bekvämare att resa kollektivt än med egen bil. Dessa förändringar i resmönstret har skett i takt med att kollektivtrafikutbudet blivit alltmer flexibelt och utvecklats till ett för de allra flesta attraktivt och effektivt transportsystem, som nu betydligt

50 _{Dir. 2001:1 Utveckling av kollektivtrafiken.}

51 _{Kollektivtrafikkommitténs delbetänkande Kollektivtrafik med människan i centrum,}

SOU 2001:106.

52 _{Kollektivtrafikkommitténs slutbetänkande Kollektivtrafik med människan i centrum,}

mer än vid sekelskiftet bidrar till hållbar ekonomisk tillväxt, regional utveckling, jämställdhet, rättvisa och trafiksäkerhet.

I en mer fullständig version var budskapet i kommitténs vision att fler skulle oftare resa kollektivt av följande skäl.

• Kollektivtrafiken har i större utsträckning blivit anpassad efter skilda gruppers behov och förutsättningar.

• Tvåbilshushållen har blivit färre bland annat på grund av ökad e- handel.

• Det har blivit lättare att pendla långt, vilket har bidragit till att arbetsmarknadsregionerna har vidgats.

• Turtätheten har ökat och det går fortare att åka kollektivt i större städer.

• Den lokala resan blir ofta anropsstyrd och taxi har fått större betydelse i kollektivtrafiken.

• Informations- och biljettsystem har blivit samordnade och rese- närerna upplever att de lätt kan få information om hela sin resa, oavsett var i landet de befinner sig.

Även kollektivtrafikens omvärld skulle utvecklas enligt kommitténs vision.

• Möjligheten att kollektivt pendla långt, effektivt och till rimliga kostnader förbättras betydligt inom och mellan regionerna fram till år 2020. Det bidrar till större men färre arbetsmarknads- regioner, som ger tillgång till fler jobb.

• Kollektivtrafiken används också aktivt som ett av flera instrument i samhällsplaneringen och i den samordnade trafik- och bebyggelse- planeringen tas stor hänsyn till kollektivtrafikens förutsättningar. • Nya internationella överenskommelser ställer krav på ytterligare

minskade koldioxidutsläpp. Det medför att biobaserade bränslen används i stor utsträckning både för bussar och bilar.

• Kollektivresandets betydelse för samhällets funktion blir allmänt erkänd och uppskattad. Detta och branschens väl utvecklade servicetänkande gör att kollektivresandets status har höjts betyd- ligt.

Kollektivtrafikkommittén inlemmade även förändringar inom trans- portpolitiken i sin vision för år 2020. Sammanfattningsvis konsta- terade kommittén att de kollektivtrafikansvarigas ökade lyhördhet för konsumenternas behov och önskemål då ska ha bidragit till att det kollektiva resandet har ökat mer än det individuella. Detta med- för att de politiska målen när det gäller persontransporter om hållbar tillväxt, jämlikhet, jämställdhet, rättvisa och trafiksäkerhet år 2020 uppfylls i betydligt högre grad än vid sekelskiftet 20 år tidigare. 3.3.2 Kollektivtrafikkommitténs bedömningar och förslag I sitt slutbetänkande lämnade Kollektivtrafikkommittén förslag om författningar för stärkt konsumentskydd i kollektivtrafiken och för- slag till en del ändringar gällande författningar om fysisk planering. Kommittén lämnade inga förslag om författningar gällande kollek- tivtrafiken som sådan. Däremot gjorde kommittén ett 20-tal bedöm- ningar och lämnade ett drygt 70-tal andra förslag inom 11 olika områden i slutbetänkandet.

Kommittén lämnade bland andra följande förslag gällande ett nationellt och transportslagsövergripande informationssystem. • Rikstrafiken borde fortsätta att stödja utveckling och samord-

ning av befintliga informations- och reseplaneringssystem till ett nationellt, transportslagsövergripande system.

• Ett nationellt transportslagsövergripande informationssystem borde anses tillhöra transportinfrastrukturen och därmed delfi- nansieras med statliga nationella medel. Regeringen borde utreda hur ett sådant stöd kan utformas.

• Vägverket och Banverket borde i samverkan med berörda aktörer se över möjligheterna att ställa krav på öppna användargränssnitt mellan befintliga och kommande informationssystem.

• Vägverket borde få i uppdrag att komplettera databasen i den Nationella Vägdatabasen (NVDB) med hållplatsdata.

• Vägverket och Banverket borde ställa krav på alla som bedriver kollektivtrafik på väg och järnväg att delta i en nationell infor- mationssamverkan.

• Resenären skulle enligt kommittén vid varje bytespunkt, på platsen, per telefon eller på annat sätt, kunna få kontakt med någon som kan tillhandahålla aktuell information om kollektiv- trafiken.

• Banverket borde få i uppdrag att i samarbete med berörda myn- digheter och branschaktörer ta fram system för samordnad och trafikslagsövergripande störningsinformation.

• För smidiga och attraktiva byten mellan tåg och bussar i lokal, regional och interregional trafik borde tågoperatörer och trafik- huvudmän samverka vid planering av tidtabellerna.