Lokalbehov/verksamhetens syn på lokalerna:
• Egna arbetsrum ska finnas i de fall det handlar om känsliga samtal och dokument.
• Flexibilitet i lokalerna behövs, idag är det är svårt om en medarbetare tillkommer.
• Önskvärt med fler mindre mötesrum nära arbetsplatserna.
SA M H Ä LL S BYG G N A D S KO N TO R E T Antal: 55 medarbetare (exklusive vakanser)
Organisation: Kontorschef som leder enhetschefer samt medarbetarna i den administrativa enheten.
Uppdrag:
Kontoret ansvarar för kommunens verksamheter inom plan- och byggnadsväsendet, för kommunens uppgifter inom miljö-, hälsoskydds- och naturvårdsområdet, livsmedelsområdet samt smitt-skyddsområdet liksom tillsyns- och tillståndsfrågor utifrån alkohollagen. Kontoret ansvarar även för kommunens arbete med Agenda 2030, befolkningsprognoser, näringslivsfrågor och destinationsutveckling.
Många delar av kontorets verksamhet är telefon och mötesinten-siv, framförallt med rådgivning till invånare och företagare. En del av arbetet utförs vid byggarbetsplatser, fastigheter, verksamheter och tomter.
Identifierade utmaningar: Kompetensförsörjning är en stor ut-maning för kontoret som upplever det svårt att rekrytera och behålla anställda. Även digitaliseringen och implementeringsprocessen av e-arkiv och medföljande verksamhetssystem för bygglovs- och miljöhandläggning identifieras som en utmaning. Idag handläggs ärenden med handlingar på pappersutskrift vilket skapar ett stort platsbehov innan digitaliseringen är genomförd.
Framtidsutveckling: Storleken på många enheter är beroende av byggkonjunkturen och erfarenheten hos de handläggare som finns
Samverkan: Kontoret samverkar med samtliga kontor och avdel-ningar samt med de kommunala bolagen. Samverkan med näringsliv är centralt för flertalet av kontorets enheter, ex vid planering av nya bostadsområden. Kontoret samverkar även med 4M kommunerna och övriga kommuner i länet.
Lokalbehov/verksamhetens syn på lokalerna:
• Närhet till bilpool, arkiv för pappershandlingar, kopieringsrum.
• Ändamålsenligt utrymme för provtagnings- och mätutrustning.
• Flexibilitet som möjliggör arbetsdagar med kombinerat kontors-arbete och platsbesök/inspektion.
• En attraktiv fysisk arbetsmiljö är en förutsättning för att rekrytera och behålla medarbetare. Idag är den undermålig.
• Centralt läge nära så väl samverkanspartners som tillsynsobjekt sparar tid.
• Ytor som möjliggör flexibla samarbeten i projektform inklusive bordsytor som tar större pappersformat.
K U LT U R KO N TO R E T
Antal: Drygt 60 medarbetare, varav 2 på kommunhuset.
Organisation: Kulturchef och nämndsekreterare sitter på kom-munhuset deltid - övrig tid ute i verksamheter,
huvudsakli-gen på Multeum. Kontoret utgörs av en biblioteksenhet (3 KDB), Kultur skola, fritidsgårdsenhet samt en enhet för scen- och kultur-produktion.
Uppdrag: Kulturkontoret arbetar utifrån Kulturnämndens mål Strängnäs kommun erbjuder invånare och besökare ett attraktivt och tillgängligt kulturutbud i samverkan med civilsamhället och ex-terna aktörer. Inom uppdraget ingår även att utveckla lokaldemo-kratin och medborgardialogen samt ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.
Identifierade utmaningar: Lokalfrågan är en central utmaning för att möjliggöra för kontoret att skapa ett kulturcentrum med många funktioner och för att etablera och driva fungerande mötesplatser.
Utifrån uppdraget ser kontoret en utmaning/ett stort behov av att samverka och samordna med fler aktörer, så väl interna och externa.
Framtidsutveckling: Storleksmässigt samma organisation som idag.
Samverkan: Samverkar idag med samtliga kontor och enheter, däribland finns ett etablerat samarbete mellan Kulturskola och gym-nasium. Kontoret samverkar även med lokalt närings- och förenings-liv.
S O C I A LKO N TO R E T
Antal: Ca 95 medarbetare på kommunhuset av totalt ca 1400 inom socialkontoret.
Organisation: Socialkontoret består av kontorschef, 5 verksam-hetschefer och flera olika enverksam-hetschefer.
Uppdrag: Stöd och omsorg i livets alla skeden.
Identifierade utmaningar: Trygghets- och säkerhetsaspekterna kring mötesrum och väntrum utifrån både besökar- och medarbe-tarperspektiv. Det digitala utanförskapet för många av våra medbor-gare. Tillgängligheten ur alla aspekter men till stor del med våra lo-kaler och språkligt.
Framtidsutveckling: Organisationen antas inte förändras nämn-värt, möjligen blir man några fler beroende på nya lagstiftningar och nya insatser att besluta om. Socialtjänsten kan påverkas stort vid tex en flyktingvåg eller en lågkonjunktur. Vi ser en utveckling av ser-vicenivån i huset med daglig verksamhet och vår servicegrupp som då skulle behöva öka i personantal.
Samverkan: Socialkontoret samverkar med många parter, sko-la, verksamheterna mellan, arbetsförmedlingen, andra myndigheter, föreningar och företag. En ökad samverkan med de övriga verksam-heter som också möter våra medborgare önskas med tex en ge-mensam reception, anpassade mötesrum som är tillgängliga mm.
Lokalbehov/verksamhetens syn på lokalerna:
• Trygghets- och säkerhetsaspekter behöver beaktas avseende placering och utformning av mötes- och väntrum utifrån både besökar- och medarbetarperspektiv.
• Besöksrummen behöver separeras från kontorsrummen ur säkerhets och integritetssynpunkt (idag i samma korridor).
• Viktigt med närhet mellan verksamhetschef och linje när akuta och snabba beslut måste fattas.
• Bra ytor för vår servicegrupp i huset för att kunna utföra sin verksamhet på.
• Bättre ventilation i huset.
• Ej ett väntrum på plan 3 för kontorets besökare.
• Att det gemensamma utrymmet för att äta lunch vore gemen-samt för hela huset istället för att ta upp plats på plan 3
• En översyn av samtliga socialkontorets lokaler behöver göras för att finna den bästa nyttjandeeffekten för brukarna.
• ”Jobbtorg som inte sitter i huset idag” Vi efterfrågar mer ända-målsenliga lokaler men det har ej funnits alternativ och därför är verksamheten kvar. Ser stora möjligheter med flytt i samband med nytt kommunhus, vill ex samverka med kontaktcenter och bra om medborgaren har lätt att hitta rätt om de söker ”någon på kommunen/soc” vilket är ganska vanligt.
K A N S LI AV D E LN I N G E N Antal: Cirka 17 medarbetare.
Organisation: Avdelningen är en av fem stödfunktioner som place-rats vid kommunstyrelsen. Idag utgörs den av en enhet med en en-hetschef. Kommunarkivet ingår i kansliavdelningen.
Uppdrag: Ansvarar för juridik, kommunsekretariat, säkerhet, ar-kiv, utredning och registratur för kommunstyrelse och kommunfull-mäktige. Ansvar även för frågor som rör kollektivtrafiken.
Identifierade utmaningar: Mycket administrativt arbete som ut-manas av lagar och regler kring arkivet. Idag försvårar lokalerna ef-terföljandet av säkerhetsrutiner, exempelvis saknas säkerhetsklas-sade postrum.
Framtidsutveckling: Möjligen behov av fler medarbetare.
Samverkan: Avdelningen samverkar med samtliga kontor och av-delningar liksom med externa kontakter som polis, länsstyrelse och civilsamhälle. Extra viktiga samverkanspartners är säkerhets-enheten, krisorganisation och civilt försvar.
Lokalbehov/verksamhetens syn på lokalerna:
• Upplever sig idag trångbodda och störda av ljud och dålig luft.
• Verksamheten kräver kommunarkiv, närarkiv och säkerhetsrum samt krisrum.
• Säkerhetsaspekter måste beaktas i utformningen av och till-gängligheten till kansliavdelningens lokaler.
KO M M U N A R K I V E T Antal: 2 medarbetare
Organisation: Kommunarkivet är en egen myndighet – arkivmyn-digheten – och har tillsynsansvar över kommunens arkivhantering och dess arkivlokaler. Organisatoriskt tillhör man kommunkansliet och har kanslichefen som närmaste chef.
Uppdrag:
Kommunarkivet är arkivmyndighetens beredande och verkställande organ vars övergripande uppdrag är att bevara och vårda arkiven för all framtid. Kommunarkivet ger råd och stöd till nämnder och bolag, utövar tillsyn så att arkivlagens bestämmelser följs samt tillgänglig-gör och tillhandahåller informationen i arkiven för medarbetare och invånare.
Identifierade utmaningar: Det samordnande ansvaret att ta emot handlingar från närarkiven utgör en logistisk utmaning vid omflytt-ningar. Omställningen till digital informationshantering är en viktig och utmanande process som tillsammans med en eftersatt ordning i närarkiven gör det svårt att förutsäga framtida utrymmesbehov.
Framtidsutveckling: Kommunarkivet har ett behov av mer resurser med anledning av omställning till digital informations-hantering.
Samverkan: Kommunarkivet samverkar med kommunens alla kon-tor och avdelningar samt med de kommunala bolagen.
Lokalbehov/verksamhetens syn på lokalerna:
• Klimat- och säkerhetsanpassade arkivrum som lever upp till de allmänna skyddskraven för arkivlokaler.
• Behovet av närarkivlokaler kommer minska på lång sikt. Slutarkiv kommer däremot alltjämt behövas.
• Stort behov av tyst miljö och av rum för enskilda telefonsamtal.
• Rum/läsesal för besökare att läsa arkivhandlingar
• Närhet till kopieringsrum för kopiering av arkivhandlingar (där besökare har möjlighet att närvara).
SÄ K E R H E T S E N H E T E N Antal: 6 medarbetare
Organisation: Enheten är en av fem stödfunktioner som placerats vid kommunstyrelsen och leds av kommunens säkerhetschef.
Uppdrag: Säkerhetsarbete för hela kommunorganisationen och för alla invånare. Huvudsakligen administrativt kontorsarbete.
Identifierade utmaningar: Det höjda säkerhetsläget i samhället och de rutiner med säkerhets- och skyddsklassning som införts för kommunen via säkerhetsskyddslagen.
Framtidsutveckling: Enheten förutspår en större framtida enhet utifrån nuvarande samhällsutveckling.
Samverkan:
Enheten samverkar idag med samtliga kontor och enheter. Huvud-saklig extern samverkanspartner är polis, räddningstjänst och akut-sjukvård (blåljusverksamheter).
Lokalbehov/verksamhetens syn på lokalerna:
• Idag trångt för de som delar rum och flera inom enheten lider av korridorspring.
• Enhetens medarbetare rör sig mycket i kommunens olika kontor vilket ställer krav på placering och lokalutformning.
• Lokalerna behöver anpassas utifrån säkerhetsenhetens behov och specifika förutsättningar däribland ett rum för krypto, ett
• Säkerhetschef behöver eget rum, övriga kan dela på ett kontors-landskap.
KO M M U N I K AT I O N SAV D E LN I N G E N Antal: 9 personer (+13 personer kontaktcenter)
Organisation: 1 avdelningschef, 1 lokal barnombudsman, 1 turis-mansvarig, 1 webbmaster, 4 kommunikatörer, 1 formgivare/kommu-nikatör
Uppdrag: Stödfunktion åt alla verksamheter inom kommunikation och webb
Identifierade utmaningar: Avdelningen ser utvecklingen av ett nytt intranät för bättre intern kommunikation som en utmaning vad gäller personalresurser och tid.
Framtidsutveckling: Utökning av ett par personer då behovet av mer kommunikation på webb och sociala medier ökar.
Samverkan: Samverkar och stödjer idag samtliga kontor och av-delningar inom kommunen.
Lokalbehov/verksamhetens syn på lokalerna:
• Kommunikationsavdelningen sitter i ett öppet landskap idag samt nyttjar tre av husets kontor till turismansvarig, chef samt den lokala barnombudsmannen.
• Behovet av små mötesrum finns då man ibland önskar att jobba ostört samt behöver ta samtal och snabba möten med jämna mellanrum.
• Barnombudsmannen har ett behov att kunna ha möten med olika barn och ungdomsgrupper för dialog möten mm.
• Turismansvarig jobbar idag i ett kontor i kommunhuset men jobbar ca 4 månader om året i en lokal i Mariefred när turismsäsongen är igång Maj-Aug.
• Kontaktcenter sitter i ett eget litet landskap vägg i vägg med kommunikationsavdelningen samt bemannar receptionen.
KO N TA K TC E N T E R : Antal: 13 medarbetare
Organisation: Kontaktcenter är placerad vid kommunhusets entré och utgörs av chef, samhällsvägledare, receptionist, vaktmästare, konferensrumsansvarig och konsumentvägledare.
Uppdrag:
Information och rådgivning till kommunens invånare, företaga-re och besökaföretaga-re. Besvarar telefon och bemannar kommunhusets reception, kommunens interna servicen avseende kort, nycklar, tag-gar via receptionen. Vaktmästare gör hussysslor på uppdrag av kon-tor och SFAB. Konferensrumsansvariga sköter förvaltning av rum-mens teknik samt stöttar vid behov i receptionen och vid möten.
Identifierade utmaningar: Språkkunskapen i receptionen behö-ver kompletteras då det krävs andra språk än svenska och engelska (saknas idag). Intern service och besöksservice bör ske separerat för optimal servicenivå. Säkerhetsrutiner kring posthantering behö-ver utvecklas.
Framtidsutveckling: Ökad arbetsbelastning, delvis pga ökad in-flyttning skapar behov för 5 ytterligare tjänster. Kontaktcenter ser möjligheter till en ökad servicenivå för invånare genom att öka an-talet arbetsplatser på kontaktcenter så att medarbetare från kontor och avdelningar kan komma närmare invånare och erbjuda informa-tion och rådgivning (exempelvis ekonom som kan svara på faktura-frågor och barnomsorgshandläggare)
Samverkan: Samverkar idag med alla kommunens kontor och av-delningar. Ser gärna en ökad samverkan med SFAB och de hand-läggare som tar emot personliga besök. Vill samverka mer med dag-lig verksamhet i huset för att utöka serviceutbudet liksom antalet arbetstillfällen.
Lokalbehov/verksamhetens syn på lokalerna:
• Behov av fler arbetsplatser för att tillgängliggöra fler hand-läggare/rådgivare till invånare.
• En mer säker lösning för posthantering
• Ser behov av öppen atmosfär i entrén med mötesrum på samma plan som receptionen
E KO N O M I AV D E LN I N G E N Antal: ca 28 personer
Organisation: 1 avdelningschef, 3 enhetschefer, 1 controller, 1 lo-kalstrateg
Uppdrag:
Identifierade utmaningar:
Framtidsutveckling:
Samverkan:
H R -AV D E LN I N G E N
Antal: 18 personer
Organisation: HR-avdelningen är en av fem stödfunktioner som placerats vid kommunstyrelsen. Avdelningen består av avdelnings-chef, HR-specialister, förhandlingsavdelnings-chef, organisationsutvecklare samt löneadministratörer, lönesamordnare och systemförvaltare.
Uppdrag: Avdelningen driver och utvecklar HR-frågor och lönebild-ningsfrågor tillsammans med kommunens chefer. Det handlar ofta om standardisering av HR-processer, utforma/revidera policys/rikt-linjer, systemförvaltning, utveckla lönehantering samt att erbjuda ett coachande närstöd till chefer.
Identifierade utmaningar: Att stötta i kommunens arbets-miljöarbete, givet dagens relativa höga sjukfrånvaro liksom den resurs- och kompetensbrist som präglar många av kommunens verksamheter. Nya arbetssätt och digitalisering är både utmanande och möjlighetsskapande.
Framtidsutveckling: Avdelningen ser inga större organisationsför-ändringar i en närtid.
Samverkan: Idag samverkar avdelningen framförallt med kommu-nens chefer, fackliga företrädare samt andra stödavdelningar, fram-förallt ekonomi och kommunikation. En närmare samverkan med öv-riga stödavdelningar är önskvärd enligt avdelningen.
Lokalbehov/verksamhetens syn på lokalerna:
• Ofta på språng, speciellt specialister men även HR-chef vilket kräver flexibla arbetsplatser och placering som inte genererar störande korridorspring.
• Avdelningens verksamhet är mötes- och besöksintensiv vilket ställer krav på tillgängliga grupp- och samtalsrum där enskilda samtal kan föras.
I T- O C H D I G I TA LI S E R I N G SAV D E LN I N G E N Antal: 17 inkl chef
Organisation: IT- och digitaliseringsavdelningen är lokaliserad på Campus efter att ha flyttat ut från kommunhuset pga med arbetare upplevt sin hälsa påverkad negativt av den fysiska miljön. Avdelning-en består av två Avdelning-enheter med Avdelning-en Avdelning-enhetschef vardera.
Uppdrag: Tillhandahåller och utvecklar en säker digital arbetsmiljö som främjar digitalisering för våra medarbetare och politiker.
Identifierade utmaningar: Placeringen utanför kommunhu-set, där majoriteten av de verksamheter som stöttas finns, är en stor utmaning. Avdelningen ser ett stort behov av närmare fysisk lokalisering till kommunhuset för att underlätta uppdraget och öka samverkan med kommunens kontor och avdelningar.
Framtidsutveckling: Avdelningen ser ett behov av 22 medarbetare i framtiden.
Samverkan: Idag stöttar och samverkar avdelningen med kommunens alla kontor, avdelningar och verksamheter. Ser stor potential med en närmare samverkan på de ökade värden som kan skapas av detta.
Lokalbehov/verksamhetens syn på lokalerna:
• Önskvärd lokalisering i kommunhuset, nära kontor och avdelningar
• Enheten nyttjar serverrum som hyrs externt
• Verkstadsutrymme för ”IT-meck”
• Ändamålsenliga serverrum - idag hyrs serverrum externt (alternativkostnad lokalhyra vs ytbesparing)
T E K N I K O C H S E RV I C E KO N TO R E T Antal: Ca 25 personer
Organisation: Kontorschef, verksamhetschefer och enhetschefer.
Under TSK så finns det flera enheter: Räddningstjänsten, Stads-miljö och service, Fritidsenheten, Måltidsservice och Administrativa enheten
att hålla en hög service till medborgarna.
Framtidsutveckling:
Öka något men framför allt personal på fältet och inte i kommunhuset
Samverkan: Idag samverkar TSK framförallt med SBK, kontakt-center och skulle vilja samverka med SBAB.
Lokalbehov/verksamhetens syn på lokalerna:
• Sitter på plan 4 i aktivitetsbaserat kontorslandskap.
• Trivs bra, se även separat utvärdering av ombyggnationen till aktivitetsbaserat kontor.
• Aktivitetsbaserad miljö har skapat mer sammanhållning och trivsel.
• Post och repros lokaler.
• Räddningstjänsten.
• Fordonsenhetens garage för kommunhusets bilar A D M I N I S T R AT I VA E N H E T E N
Antal: Totalt 8 personer, 6 personer på kontoret (Fordon och adm) och 2 personer på Post och repro.
Organisation: En enhet inom TSK med tre underavdelningen, adm, fordon samt post och repro.
Uppdrag: Enheten hanterar kommunens fordonsflotta om ca 125 fordon, posthanteringen i kommunen, tryckeri, administration/
fakturahantering, nämndhantering samt båtplatser. Enheten
ansvarar även för handläggning av markupplåtelser/torghandel och parkeringstillstånd liksom stöttar verksamheterna i administrativa frågor.
Identifierade utmaningar: Post och repros framtid är den sto-ra utmaningen. Där sker idag kommunens posthantering med utdel-ning, utkörning samt mottagning av gods.
Framtidsutveckling: Ungefär som idag, förutom post och repro som behöver minska.
Samverkan: Hela kommunen (fordon, post- och repro) teknik- och servicekontoret (adm) samt övriga administratörer i kommunhuset.
SA M M A N FAT T N I N G V E R K SA M H E T Kompetensförsörjning och arbetsmiljö
• Attraktiv arbetsgivare kopplat till arbetsmiljö
• Hög sjukfrånvaro kopplat till arbetsmiljö Kontaktintensiv verksamhet
• Centralt för god service, ökat förtroende och lokalförankring (in-vånare/brukare/externa samarbetspartners)
• Kontaktcenter central roll/placering och potential
• Störningsmoment i arbetsmiljön // Integritets- och säkerhetsut-maning
Trygghet och säkerhet för besökare, medarbetare och verk-samhet
• Väntrum/besöksrum/arkiv – exponering, integritet och säkerhet
• ”Vårt hus ska bli Allas hus” – språk, representation, tillgänglighet och utbud
Effektiv och verkningsfull samverkan
• Mycket kontakt mellan kontor/avdelningar och många medarbe-tare rör sig mellan arbetsplatsen på kommunhuset och ut i verk-samheter/tillsynsobjekt vilket är ett symptom på kommunens vik-tiga verksamhet med invånaren i centrum men också bidrar till
”korridorspring” och påverkar arbetsro.
Digitalisering
• Möjligheter – viss lokalbesparing, förändrade arbetssätt, kom-munikation internt/externt
• Utmaningar – resurskrävande digitaliseringsprocesser, förändra-de arbetssätt, nya förordningar och rutiner
V E R K SA M H E T E N S M Å LB I LD 2030 En självklar och attraktiv mötesplats
Strängnäs framtid skapas tillsammans – av invånare, företagare, kommunanställda och förtroendevalda. Kommunhuset blir noden i tillsammansskapandet genom att vara en levande, lustfylld och till-gänglig plats för fler. Byggnadens publika delar ska vara inbjudan-de och erbjuda en tillgänglig och öppen mötesplats för kommunens alla invånare. Det handlar om att kunna erbjuda rum med höga vis-telsekvaliteter som främjar relations- och tillitsskapande möten mellan människor.
Det handlar om att tillgängliggöra kommunens olika stödjande och
rådgivande funktioner på en och samma plats och skapa en ökad insyn. Det handlar också om att erbjuda information, stöd och råd-givning tillgänglig för alla oavsett språk, funktionsvariation eller ål-der.
En engagerande och attraktiv arbetsmiljö
Kommunhuset möter upp kommunens vision, värdegrund och de ar-betssätt som främjar en hållbar och god organisationsutveckling.
Huset erbjuder en god och attraktiv arbetsmiljö som främjar välmå-ende och engagerade medarbetare liksom effektiva arbetssätt över kontors- och avdelningsgränser med invånarnyttan i fokus. Utveck-lingen av de fysiska miljöerna främjar ökad samverkan, samarbe-te och kommunikation inom och utom organisationen. Viktigt också att lokaler möter upp digitaliseringens möjligheter och är flexibla för kommande digital utveckling. En attraktiv arbetsmiljö tillika arbets-plats ökar förutsättningarna för en långsiktigt hållbar kompetensför-sörjning.
V E R K SA M H E T E N S U T M A N I N G A R Hållbarhet
Byggnaden måste kunna möta upp dagens och framtidens arbets-sätt genom flexibla lokaler som kan vara ändamålsenliga över tid. En tydlig vision och ambition ska stå stark även vid pressade tid- och budgetramar. Byggnaden behöver också möta upp Strängnäs håll-barhetsambition – både utifrån ett socialt, ekologiskt men också ekonomiskt perspektiv.
Ledningens mod och transparens
Det är viktigt att politiken och kommunledningen tydligt och trans-parent kommunicerar ombyggnationens vision, mål och process.
Viktigt att politik och kommunledning också tydliggör hur och var-för investeringen relaterar till invånarnyttan liksom vilka var-förväntningar som ställs på organisationen och dess medarbetare i termer av för-ändrade arbetssätt.
FA K TA O M BYG G N A D E N , LO K A LE R O C H U T E M I L J Ö E R Strängnäs kommunhus byggdes 1994 och arkitekt för byggnaden var Projektplanering Arkitektgrupp, Strängnäs.
Byggnaden är utförd av bärande sandwich-fasadelement av betong klädda med skalmurar av rött och gult tegel. Den översta våningen har ytskikt av material med putskaraktär.
Byggnadens yttertak är belagd med röda tegel- eller betongpannor.
Fönsterband av träfönster beklädda på utsidan av naturanodiserad aluminium.
Anslutningar av innerväggar mot fasad i fasta lägen med modul 2700 och 3300 mm.
Utemiljöer och markplanering präglas mot gatorna Nygatan och Källgatan av gräsbevuxna slänter och gångväg/trottoar samt ensta-ka träd och busensta-kage. Byggnadens halvöppna innergårdar består dels av en helt asfalterad parkeringsyta och dels en trädbevuxen gårdsyta med ett mindre antal parkeringsplatser. Infart till byggna-dens parkeringsgarage (21 p-platser) sker från Nygatan i fastighe-tens norra hörn.
BYGGRÄTT
Ursprunglig detaljplan från 1992 anger att 4 våningar får byggas med ett e-tal på 8000 m2 BTA ovan mark. Detaljplanen har sedan ändrats (2008) till att kunna innehålla 4 våningar med totalt 13000 m2 BTA ovan mark.
BYG G N A D S O R G A N I SAT I O N
Byggnadens huvudentré är förlagd till byggnadens och fastighetens hörn mot korsningen Nygatan/Källgatan, entrén leder till ett dubbel-högt entrérum med mottagning och reception.
Byggnaden är organiserad som ett traditionellt kontorshus med 1-2 persons cellkontor längs fasader och korridorer med mittkärna inne-hållande wc-paket, förråd, närarkiv etc. I en avdelning har en om-byggnad gjorts med öppet kontorslandskap. Ett större mötesrum på vindsvåningen utgör kommunstyrelserum.