Kontraktsfrågor

För denna typ av objekt kan i vart fall två olika kontraktsstrukturer väljas. Dels att – så långt möjligt – använda de standardregelverk som styr byggsektorn i Sverige, dvs. huvudsakligen ”Allmänna Bestämmelser AB 04 för byggnads- anläggnings- och in- stallationsentreprenader” och motsvarande för totalentreprenader (funktionsentrepre- nader) ABT 06, dels att skriva helt nya, mer eller mindre objektsspecifika kontraktuella regler.

Ett exempel på den första varianten, dvs. med tillämpning av standardregelverk, är Norrortsleden delen Täby kyrkby–Rosenkälla som av Vägverket upphandlats som en funktionsentreprenad med helhetsåtagande, dvs. inklusive drift och underhåll under 15år efter trafikpåsläpp. Detta skedde med tillämpning av ABT 94 (föregående utgåva) med de förändringar av regelverket som erfordrades eftersom ABT i dess ursprungliga form inte inbegriper efterföljande underhålls- och driftperiod.

Till skillnad från det norska kontraktet innefattade Norrortsleden varken något finansie- ringsmoment eller något projektbolag. Detta innebär att en tillämpning av ABT 06 med de anpassningar som behöver göras för driftskedet även måste anpassas till det

finansiella upplägg som är tänkt för OPS-projekten. En hel del arbete återstår i så fall. En annan möjlighet är att ansluta så långt möjligt till den norska modellen. En av för- delarna med detta kan vara att den gemensamma nordisk/skandinaviska byggmarknad som Vägverket är med om att försöka få till stånd gynnas av ett enhetligt agerande från beställarsidan. Det torde även öka intresset från aktörer från den övriga europeiska marknaden att delta om de kontraktuella villkor som tillämpas så långt möjligt ansluter till de norska som redan med framgång presenterats för och tillämpats av marknaden. Att utarbeta anbud är förenat med mycket stora kostnader och att kunna undvika att uppfinna hjulet igen är både tids- och kostnadsbesparande för samtliga inblandade.

11.8.2 Översiktlig analys av det norska OPS-kontraktet

Det norska kontraktet skiljer sig från sedvanliga entreprenadkontrakt genom att det inte hänvisar till något standardavtal eller några Vägverksnormer. Kontraktet avser alltså att vara heltäckande. Anledningen till att man i Norge valt denna struktur är att man ansett det vara av vikt att poängtera för anbudslämnarna att detta objekt högst väsentligt skiljer sig från en vanlig byggentreprenad.

Kontraktet är till sin struktur uppbyggt på sedvanligt sätt med ett avtalsdokument med ett antal bilagor. Vad gäller betalning så finns villkoren för detta i kontraktsbilagan C. Kortfattat är ersättningsvillkoren uppbyggda på följande sätt:

− Ingen betalning under byggtiden.

− Betalning utgår som ersättning för att vägen är öppen för trafik och lever upp till kontraktets funktionskrav. Fyra parametrar reglerar betalningens storlek i för- hållande till kontraktssumman. Brister i funktionsuppfyllnad avseende tillgäng- lighet och driftstandard ger avdrag enligt redovisade villkor medan ökad säker- het och ökad trafikmängd leder till tilläggsersättning En matematisk formel reglerar storleken på det årliga beloppet som skall betalas. Formeln utgår från ett årligt avtalat ersättningsbelopp (samma belopp varje år) som kan justeras uppåt eller nedåt beroende av hur parametrarna utfaller.

− Ingen betalning när kontraktstiden är slut. Anläggningen övergår vederlagsfritt till Vegdirektoratet.

− Avtalet löper på en driftsperiod om 25 år efter trafiköppning. I kontraktsbilagan H finns angivet tider för framdriften för byggandet och trafiköppning. Vad gäller trafiköppning är dock tiden inte bindande, men kan ge rätt till hävning och avdrag på ersättningen. Avtalet avslutas den första september det året som 25 år gått från trafiköppningen. Kontraktstiden kan därmed bli något längre än 25 år.

I kontraktsbilaga E under artikel 13.2 finns en bestämmelse som fångar upp problemet. OPS-sällskapet åtar sig att följa vid var tid gällande lagar och bestämmelser under kontraktstiden. Om nya regler tillkommer som för med sig inte oväsentliga kostnader har OPS-sällskapet rätt att åberopa artikel 19, som räknar upp de risker som

Vegdirektoratet skall ansvara för. Följden blir att OPS-sällskapet får ersättning för det inträffade genom reglerna om ändrings- och tilläggsarbete.

I artikel 13.2 stadgas anmälningsplikt för OPS-sällskapet om ändrade regler medför att de måste bryta mot kontraktet för att följa den nya ändrade regeln.

Artikel 15.1 i kontraktsvillkoren (bilaga E) stadgas att för att rätt till betalning skall inträda och att vägen får öppnas krävs att den uppfyller alla kontraktsenliga fordringar. Vegdirektoratet har rätt att hindra att vägen öppnas om den inte uppfyller kontraktet. Det finns en särskild procedur avtalad för genomförande av driftsättningsbesiktning (bilaga D p 2.12.2). Enligt proceduren skall båda parter delta med fackkunniga personer. Eventuell oenighet om kontraktsavvikelse tas om hand genom artikel 40 och 41 (skiljeförfarande av expert/er eller norsk domstol i sista hand).

Artikel 17.1 i kontraktsvillkoren (bilaga E) innehåller det stadgande som reglerar över- lämnande av vägen till Vegdirektoratet. Texten anger att det sker vederlagsfritt och att det skall ske enligt en avtalad övertagandeprocedur. Kravet är att anläggningen vid överlämnandet skall uppfylla alla kontraktsenliga fordringar. Övertagandeproceduren finns i kontraktsbilaga D under artikel 3.14. Ett år före kontraktstidens slut skall OPS- sällskapet avge dokumentation utvisande att vägen uppfyller alla kontraktsenliga fordringar. Inspektion skall ske enligt en överenskommen plan som skall vara överens- kommen senast fyra månader före kontraktstidens slut. Inspektioner skall starta senast tre månader före kontraktstidens slut.

Av artikel 17.4 i kontraktsvillkoren (bilaga E) följer att Vegdirektoratet har rätt att få vägen iståndsatt på OPS-sällskapets bekostnad (om kostnaden blir för stor i förhållande till vad som uppnås skall ersättning istället utgå för värdeminskning).

Uppsägning: Vegdirektoratet har rätt att avbeställa men måste då i korthet beskrivet ersätta summan av OPS-sällskapets utestående extern gäld, kostnader och värdet på det egna kapitalet med avdrag för ett belopp motsvarande marknadsvärdet på OPS-säll- skapet vid uppsägningstidpunkten.

Hävning: Reglerna om hävning (artikel 33.1) ger rätt för Vegdirektoratet att häva i följ- ande fall:

− Utförandet ej igångsatt senast 6 månader efter planlagd igångsättning. − Anläggningen ej i drift senast 12 månader efter planlagd driftsättningsdag. − Framdriften så långsam att man kan förutse att anläggningen ej kommer att

− OPS-sällskapet ej tecknar avtalade försäkringar.

− Allvarliga brister gällande tillgänglighet efter att vägen tagits i drift (beräkning enligt en viss formel).

− OPS-sällskapet överlåter ägarandelen i vägprojektet. − OPS-sällskapet går i konkurs.

− Väsentligt kontraktsbrott.

Reglerna om hävning (artikel 33.2) ger OPS-sällskapet rätt att häva i följande fall: − Om risk som Vegdirektoratet skall stå för faller ut så att det inte finns anledning

att inleda arbetena senast 12 månader efter planlagd igångsättning. − Utebliven betalning (ej oväsentligt belopp).

Regler finns om hur avräkning skall ske i artiklarna 33.5.1 och 33.5.2.

En anpassning till svenska förhållanden och de enskilda objekten måste naturligtvis göras, men en slutsats som kan dras är att den norska modellen mycket väl kan användas som utgångspunkt för ett svenska OPS-projekt.