I hemtjänstarbetet uppkommer det ofta situationer som personalen inte kan styra över. Det kan handla om oväntade situationer som inträffar hemma hos brukarna som gör att hemtjänstpersonalen inte kan hålla den utsatta tiden. Det leder till att när hemtjänstpersonalen ska tagga in och ut besök så går det inte alltid att följa den utsatta tiden som brukarna har blivit beviljade. Att känna en bristande kontroll kan leda till stress för hemtjänstpersonalen (Karasek & Theorell, 1990). Oplanerade händelser hos brukarna är enligt personalen en av faktorerna som leder till att de upplever stress. Detta i och med att oplanerade händelser ofta leder till att de blir försenade till nästa besök. De oplanerade händelserna kan vara allt från att en brukare
24
har ramlat vilket innebär att de kan behöva tillkalla hjälp, det kan även vara att brukaren är i ett sämre hälsotillstånd som gör att besöket tar längre tid. Nedanstående citat visar på ett exempel när hemtjänstpersonalen kan bli försenade om besöket tar längre tid än vad som är avtalat.
På förmiddagar kan man känna mer stress. Om man har många duschar som tar längre tid kan man känna stress. Det beror mycket på brukaren och dennes hälsa också. Om vi ska utföra en dusch och det tar mer tid för duschen, exempelvis 45 minuter kanske blir 1 timme, då blir vi försenade till nästa. Då får nästa brukare kortare besök om vi är försenade. - Sigrid
Detta belyser hur oplanerade händelser eller hur brukarnas hälsotillstånd kan ha en inverkan på möjligheten för hemtjänstpersonalen att följa tiderna. Att de blir försenade är inte alltid något som hemtjänstpersonalen kan styra över i samband med att de inte kan alltid kan avbryta insatserna och lämna över de till kollegan som kommer på nästa besök. Det är inte möjligt för hemtjänstpersonalen att förutse de oplanerade händelserna vilket leder till en känsla av bristande kontroll (Karasek & Theorell, 1990). Att de upplever att oplanerade händelser leder till stress beror inte på att de inte har tillräcklig kompetens för att hantera situationen. Samtliga av intervjupersonerna beskriver att de vet hur de ska gå tillväga när något oplanerat inträffar. Många gånger kan situationer lösas genom att de avlastar varandra genom att ge och ta besök dem sinsemellan. Det kan även handla om att de hamnar i en situation som kräver råd från distriktsköterskan eller så kan de kontakta chefen. När hemtjänstpersonalen får den hjälp de behöver från exempelvis kollegor, chef eller distriktsköterskan så återfår de kontroll över situationen. Vad gäller beslutsutrymmet hemtjänstpersonalen har så är det begränsat i den meningen att de inte kan styra över sitt schema och de besöken som de har för dagen. De kan däremot ändra ordningsföljd på besöken om de anser att det är nödvändigt, vilket nedanstående citat visar.
Jag går efter besöken som finns, men man kan själv kasta om besöken om man vill. Ibland om det är lite längre mellan en kund till en annan kund så man kan kasta om besök om det blir bättre för båda kunderna och för oss. Då kan man styra på det sättet. - Fredrik
25
Att hemtjänstpersonalen kan flytta om besöken upplever de som någonting positivt för både dem själva och för brukarna. Analysen visar att det beslutsutrymmet leder till att de får en känsla av kontroll i arbetet (Karasek & Theorell, 1990). Hemtjänstpersonalen beskriver att de har god kännedom om brukarna och deras vanor, exempelvis om de vet att någon som är morgontrött hellre har ett senare morgonbesök än vad som är planerat, då kan de flytta på besöket för att det ska passa brukaren bättre. Andra faktorer som kan spela in om de själva ändrar ordningen på besöken är avståndet mellan brukarna. Om några brukare bor i närheten av varandra och andra brukare bor längre bort, då kan de ta brukare som bor nära varandra före de promenerar till de som bor längre bort för att spara in tid. Att hemtjänstpersonalen inte kan styra över själva planeringen är någonting som de accepterar men som de önskar att de kunde ha mer inflytande över. Planeringen över vilka besök de ska ha för varje dag och hur schemat ser ut varierar i stort.
Det är periodvis väldigt stressigt, allmänt har vi faktiskt ett ganska tungt arbete eftersom vi inte har en grundplan, att man vet att såhär kommer det att se ut de kommande veckorna. Planeringen ändras dag för dag och timme för timme. Det hinner ske väldigt mycket förändring på en planering under bara några timmar. Tidsmässigt tycker jag personligen att det är lite mer stressigt än förut, det är tajtare nu. Det är mycket tidsstyrt i planeringen faktiskt. - Hanna
Det ovanstående citatet belyser avsaknaden av vetskap om hur hemtjänstpersonalens schema kommer att se ut. Ovissheten om hur hemtjänstpersonalens arbetsdag kommer att se ut kan leda till stress som en följd av känslan av en bristande kontroll (Karasek & Theorell, 1990). Det är något som de inte kan styra över i och med att beslutsutrymmet för planeringen är begränsad för hemtjänstpersonalen. Att det finns begränsningar i delaktigheten för planeringen kan leda till stress (Karasek & Theorell, 1990). De beskriver att de i vissa fall kan prata med chefen eller planeraren om de har några synpunkter. Det kan exempelvis vara att en brukare behöver längre besök än den har i dagsläget. I det avseendet kan tidsregistreringen fungera som bevis för att besöket borde bli längre, det går då att gå tillbaka i systemen för att kontrollera tidsregistreringen. Om snittiden för besöken hos en brukare är längre än vad det egentligen ska vara kan tiden för besöken utökas.
26
Det har med ekonomi att göra när de kollar vad vi gör tidsmässigt. För vår grupp känns det inte som ett hinder, om en brukare börjar må sämre då säger vi till att brukaren behöver mer tid. Det funkar faktiskt. När de ser tillbaka på stämplingen så visar det då att tiden måste ökas hos brukaren, för att vi har varit där längre. - Helena
Analysen visar att tidsregistreringen i vissa fall kan leda till att hemtjänstpersonalens stress kan minska om systemet används som ett sätt att kontrollera om tiderna behöver utökas. Det bidrar till att kontrollen över arbetet kan öka för personalen (Karasek & Theorell, 1990). Samtidigt som att den bakomliggande faktorn till att tiderna kontrolleras genom tidsregistreringen är av ekonomiska skäl för kommunen, kan kontrollen leda till positiva förändringar inom verksamheten om det används för att främja arbetsmiljön för hemtjänstpersonalen. Däremot om tidsregistreringen används för att dra ner på tiden på grund av att snittiden för besök är kortare än vad det är bestämt kan det leda till en stress för personalen. Det framgår att anledningen till att hemtjänstpersonalen inte har möjlighet att alltid vara den fulla tiden hos brukarna som de har blivit beviljade är för att gångtiden inte är nog lång. De måste då ibland gå tidigare från brukare för att hinna med nästa besök. Gångtiden motsvarar den odefinierade tiden och från tidigare forskning visar det att denna tid är det största effektivitetsproblemet för ledningen (Hjalmarsson, 2009). Det framkommer att det finns en oro bland personalen att de ska skära ner på personalen om tidsregistreringen visar att de har varit för kort tid motsvarande den faktiska tiden de ska vara hos brukarna. Oron grundar sig främst på att det skulle bli mer stressigt än vad det är i och med att de beskriver att de redan har det stressigt. Det är en del i verksamhetens ekonomiska aspekt som de inte kan styra över, annat än att försöka följa tiderna (Karasek & Theorell, 1990). Tidsregistreringen upplevs negativt i de fall som brukarnas tid kortas ned, vilket nedanstående citat visar.
Att gå tillbaka och se hur mycket har man varit där och utöka tiderna är ganska bra. Men tyvärr funkar det inte så allmänt, det är oftast de drar ner på tiden. Det körs mycket efter snittiden och det tycker jag är fel, både för personalen och för brukarna. För man ska inte gå efter snittiden, man ska gå efter den sanna tiden hos brukarna hur lång tid det tar. Det känns som att det hela tiden räknas minut efter minut. Det dras tid hela tiden hos brukarna. Det är jättejobbigt, men om det är för att kolla upp för att förebygga psykisk ohälsa bland personalen, för stress och belastning och gå tillbaka och titta på hur man har jobbat, det är ju en bra grej. – Hanna
27
Att tiderna kan dras ner hos brukarna är något som hemtjänstpersonalen inte kan styra över. I och med att förutsättningarna inte alltid finns för att de ska hinna gå mellan besöken under den angivna tiden kan det leda till att de upplever en stress. Avsaknaden av kontroll utgörs dels av att de inte upplever att de är tillräckligt involverade i planeringen samt att de inte alltid hinner med arbetsuppgifterna (Karasek & Theorell, 1990). Det blir kontraproduktivt om rätt förutsättningar inte ges åt hemtjänstpersonalen för att lyckas hålla tiderna. Det resulterar i att arbetsmiljön blir försämrad i samband med att stress leder till en ohälsa bland personalen. Däremot i de fall besöken kortas ned för att brukaren faktiskt inte längre behöver den tid för besöken som den har, är kontrollen av tidsregistreringen ett fungerande tillvägagångssätt som kan styrka att sådana åtgärder är nödvändiga. Hemtjänstpersonalen upplever dock att besöken kortas ned på felaktiga grunder i vissa fall, för att tidsregistreringen kan vara missvisande om vårdgivarna tagit tid från brukarna för att hinna ta sig mellan besöken. Ett annat moment som beskrivs kan leda till stress är när brukare har dubbleringar, vilket innebär att brukaren behöver hjälp av två personer. Inför dubbleringarna ska hemtjänstpersonalen passa samma tid för besöket och problemet som kan uppstå är om kollegan blir försenad, vilket citatet nedan beskriver.
Vid dubbleringar blir det stressig ibland, det kan hända att man är försenad så då måste den man ska gå på dubbleringen med gå upp till brukaren först, men det är inte alltid möjligt beroende på vem som har nyckeln. Men om vi ska få upp en brukare från sängen så ska vi göra det tillsammans, då måste vi vänta på varandra. - Sigrid
Detta belyser hur tiderna inför dubbleringar blir desto viktigare att hålla för hemtjänstpersonalen. Om de blir försenade till ett besök som kräver dubblering kan det leda till att personen de ska på dubblering med i sin tur också kommer att bli försenad inför kommande besök. Det beror på att de måste vänta på varandra innan de kan utföra de insatser som brukaren ska få hjälp med. Att bli försenad har en betydande roll för känslan över kontroll i arbetet (Karasek & Theorell, 1990). Det beskrivs att det är vanligt förekommande att dubbleringar är det som kan utlösa stress i arbetet. Det beror på att tiden är desto viktigare att hålla för att inte deras kollega även ska få det stressigt och inte hinna med att utföra alla arbetsuppgifter under resterande besök. Trots att de själva är införstådda och förstående om de är den som måste vänta in en kollega som är sen vid en dubblering är det oundvikligt att det kan resultera i stress. Att hemtjänstpersonalen ska följa bestämda tider med ofta en för kort gångtid resulterar i en
28
bristande kontroll över deras arbete. Även om de ibland upplever att det är möjligt att hålla tiderna i den mån som de ska har samtliga uttryckt att det skulle vara lättare med längre gångtid för att de inte ska behöva stressa. Tidsregistreringen leder till att vårdgivarna många gånger fokuserar mer på tiden än på vad brukaren faktiskt behöver för hjälp. Det framgår att det är mer uppgifts- och tidsbaserat än personbaserat som det var förut i hemtjänsten.