Stöd

Det sociala stödet i hemtjänsten beskrivs vara högt, hemtjänstpersonalen får ett gott stöd från sin chef och sina kollegor. De upplever att de kan vända sig till sin chef och sina kollegor om de behöver hjälp med något eller om de är missnöjda över något. Att känna ett stöd i arbetet kan bidra till att stressen kan minska och det kan leda till välmående samt trivsamhet vilket är gynnsamt för den psykosociala arbetsmiljön (Karasek & Theorell, 1990). I och med det ensamarbete som hemtjänsten innebär blir också möjligheten till det sociala stödet viktigt. Det sociala stödet infinner sig bland annat när de samlas i lokalen innan de går ut och arbetar, när de har lunchrast samt när de slutar sitt pass och går till lokalen för att lämna nycklar samt utför eventuell dokumentation. Då kan de samtala med sina kollegor och sin chef. Sedan när de är ute och arbetar får de det sociala stödet genom att de kan ringa till sina kollegor eller sin chef om de behöver hjälp med någonting. Om det inträffar en oplanerad händelse kan hemtjänstpersonalens stress minskas med hjälp av stöd från sina kollegor.

När exempelvis en brukare ramlar blir det mer stressigt än vanligt också. Det blir stressigt för att man vet att man då ska stanna kvar längre tid hos brukaren än vad man annars skulle. Då måste man ringa och söka hjälp från andra, då om man får hjälp kan någon annan ta mina besök och jag kan stanna kvar och vänta till ambulans eller andra kommer. Då kan man ändå lugna ner sig, men om man inte får någon hjälp då blir det stressigt. - Helena

Ovanstående citat belyser vikten av att stödet från kollegor eller chef är tillgängligt när hemtjänstpersonalen behöver det. Om de inte finner det stöd de behöver kan det resultera i stress (Karasek & Theorell, 1990). Om de inte får det stöd de behöver kan det bero på att deras chef eller kollegor inte svarar i telefon, eller om chefen eller planeraren inte är på plats på grund av

29

att det är kväll eller helg. I och med att hemtjänstarbetet är tidsstyrt i en mening blir oplanerade händelser en faktor som kan utlösa stress i och med att besöket då kan dra ut på tiden. Det sociala stödet blir därför viktigt i deras arbete för att förhindra eller minska den upplevda stressen. Detta för att det sociala stödet kan bidra till att vårdgivarna upplever att de återfår en kontroll över situationen. Samarbetet i gruppen leder till att det sociala stödet kan förhindra att stress uppkommer till följd av tidsregistreringen vilket nedanstående citat visar.

Om chef eller planerare inte är på plats, då kan vi antigen lösa det mellan kollegorna eller be om hjälp av beredskapschefen. Jag går annars alltid till min chef och pratar, det är viktigt att kunna prata om det är något. Kommunikationen är viktig så vi når till varandra även fast det är ett ensamarbete. Att vi samarbetar är viktigt och tar ansvar tillsammans så att det blir bra för gruppen. - Sigrid

Trots att det är ett ensamarbete visar ovanstående citat på vikten av att kommunikationen och samarbetet fungerar. Det blir desto viktigare att dessa aspekter fungerar för att främja arbetsmiljön. Analysen visar att det sociala stödet är en väsentlig del för att hemtjänstpersonalen ska kunna hantera de krav som ställs på dem i samband med tidsregistreringen. Om det sociala stödet inte hade funnits hade det resulterat i en desto högre grad av stress till följd av att hemtjänstpersonalen inte upplever att kraven är höga och kontrollen över arbetet är lågt. Det framgår att det sociala stödet även finns tillgängligt på helger och kvällar från beredskapschefen när den ordinarie chefen inte är på plats. Det beskrivs samtidigt att hemtjänstpersonalen först vänder sig till sina kollegor under helgar och kvällar om det uppstått något problem som de kan lösa tillsammans. Eftersom stödet gentemot deras kollegor upplevs vara högt kan de hantera exempelvis oplanerade händelser väl även fast deras chef inte är på plats. Det sociala stödet är betydelsefullt för att hemtjänstpersonalen ska uppleva en grupptillhörighet även fast det främst är ett individuellt arbete (Karasek & Theorell, 1990). Hemtjänstpersonalen upplever att de har ett gott samarbete i gruppen vilket kan minska stressen de kan känna över tidsregistreringen. Engagemanget från hemtjänstpersonalen är högt och de upplever att de har ett betydelsefullt arbete vilket bidrar till att de känner att arbetet är givande trots aspekter av bristande kontroll och höga krav. Utöver stödet från kollegor och chef kan stödet komma från brukarna eller anhöriga vilket nedanstående citat belyser.

30

Jag har fått positiva återkopplingar från min chef och mina kollegor att man har gjort rätt vid olika insatser. Ibland har vi fått ganska trevliga kommentarer från själva brukaren eller också från personen vi är hemma hos anhöriga för hur bra insatser vi har gjort. Det är ganska roligt, i hemtjänsten är man ganska snabb med att ta upp det negativa, men man glömmer bort att ta upp det positiva. Det värmer mycket i hjärtat när man får en positiv återkoppling. - Hanna

Hemtjänstpersonalens kontakt och relation till brukarna är en del i deras arbete, således är även kontakten med anhöriga omfattande i många fall. Av den anledningen förhåller sig hemtjänstpersonalen till dessa aktörer utöver chef och kollegor. När brukare och anhöriga ger positiva återkopplingar leder det till att engagemanget bland hemtjänstpersonalen ökar. Stödet är en bidragande faktor som kan leda till ett ökat välmående för personalen (Karasek & Theorell, 1990). Att anhöriga kan ge positiv återkoppling till hemtjänstpersonalen är en del i det sociala stödet. Det framkommer att det kan uppstå stress om anhöriga börjar kräva att personalen ska utföra fler insatser än vad brukaren har blivit beviljade. De menar också att det är viktigt att anhöriga får vara delaktiga i den vård brukaren får, att det är bra om de säger till om de anser att något kan förbättras. Relationen som hemtjänstpersonalen har till brukarna spelar en roll för hur de upplever deras arbetssituation. Det har visat sig ha en betydelse för att vårdgivarna ska känna sig betydelsefulla och att de gör ett bra jobb. Det resulterar i att arbetsmiljön uppfattas som mer trivsam vilket kan leda till att stressen minskar. Om brukare ger positiv återkoppling till vårdgivarna kan det resultera i ett socialt stöd, i den meningen inte ett praktiskt stöd men ett emotionellt stöd.

När jag går till en kund och känner mig värdefull och att jag behövs där och kan hjälpa en person, att vi kan skoja och skratta då är det ett väldigt roligt arbete. Mina kollegor är fina, de är snälla och hjälpsamma. De är positiva och gör det bästa av situationen. Mitt arbete är ett värdefullt arbete, jag känner själv i hjärtat att jag hjälper folk som behöver hjälp. Det är det som värmer mig i hjärtat. - Fredrik

Ovanstående citat ger en förståelse för vikten av hemtjänstpersonalens relation till brukarna och hur det har en inverkan på personalens arbetssituation. Arbetsglädjen och engagemanget ökar bland vårdgivarna när de upplever att de har goda relationer till brukarna. Det i sin tur leder till att den psykosociala arbetsmiljön förbättras. Analysen visar att stödet är en viktig del för att

31

arbetet ska kännas hanterbart för hemtjänstpersonalen (Karasek & Theorell, 1990). Vikten av att de får höra att de gör ett bra arbete från chef, kollegor, brukare och anhöriga är stor. Det bidrar till att hemtjänstpersonalen får mer energi till att fortsätta arbeta i hemtjänsten trots att det kan vara stressigt ibland. Att stöd är en viktig faktor för arbetstillfredsställelsen bekräftas även från tidigare forskning (Larsson et al., 2012). Sammantaget är det sociala stödet högt, kontrollen hemtjänstpersonalen har över arbetet är lågt och kraven är höga.

32

6 Diskussion

I detta avsnitt kommer studiens syfte och forskningsfrågor att besvaras med utgångspunkt från studiens resultat. Slutsatserna och diskussionen kommer att presenteras, därefter kommer förslag på vidare forskning att ges. Studiens syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistrering i hemtjänsten med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv.

-

-

-

Den första slutsatsen är att hemtjänstpersonalen upplever att krav ställs på dem från olika aktörer, de som kan ställa krav på dem är chefen, kollegor, brukare och anhöriga. Möjligheten att uppfylla kraven varierar beroende på omständigheterna och vem som ställer kraven. De tidsmässiga kraven som tidsregistreringen medför kan hemtjänstpersonalen inte alltid uppfylla. Den största anledningen till att hemtjänstpersonalen upplever en stress är på grund av den begränsade gångtiden och oplanerade händelser som gör att de blir försenade. Den upplevda stressen orsakas av att de tidsmässiga kraven inte går att uppfylla (Karasek & Theorell, 1990). Andra krav som ställs på hemtjänstpersonalen gäller kompetensen att utföra arbetsuppgifterna samt att de ska ha ett gott samarbete i arbetsgruppen. Dessa krav upplever dem att de kan uppfylla men att det inte alltid är möjligt på grund av att de är styrda av tid. Hemtjänstpersonalen känner ibland att de har ett för stort ansvar i deras arbete i proportion till den tiden de har på sig att utföra besöken hos brukarna vilket kan bli påfrestande, vilket även tidigare forskning styrker (se Hansson & Arnetz 2006).

Den andra slutsatsen är att hemtjänstpersonalen upplever att de har ett begränsat handlingsutrymme vad gäller arbetsuppgifterna, planering och strukturering av arbetet. Hemtjänstpersonalen har möjlighet att ändra ordningsföljd på besöken de har blivit tilldelade men de efterfrågar ett större inflytande över planeringen av besöken. Tidsregistreringen styrs av verksamhetens ekonomi vilket hemtjänstpersonalen inte kan styra över. Den bristande

33

kontrollen beror på att de inte kan påverka gångtiden eller tiden för besöken brukarna har. Att gångtiden ses som det största effektivitetsproblemet inom hemtjänsten enligt Hjalmarsson (2009), bekräftar studiens resultat gällande att hemtjänstpersonalen upplever att den korta gångtiden försvårar möjligheten att hålla brukarnas tider. I relation till de höga kraven som ställs på hemtjänstpersonalen och en begränsad kontroll över arbetet resulterar det i en stress för personalen. Utöver detta är dubbleringar och oplanerade händelser många gånger avgörande för stressen som hemtjänstpersonalen upplever. Varför dessa faktorer är kopplade till stress beror på att de ofta försvårar möjligheten att hålla tiderna. Att hemtjänstpersonalen har låg kontroll över arbetet är en orsak till att stress kan uppstå (Karasek & Theorell, 1990).

Den tredje slutsatsen är att hemtjänstpersonalen har ett högt stöd i arbetet. Stödet kan vara av emotionell och praktisk karaktär, det kommer från chef och kollegor men det kan även komma från brukare och anhöriga. Den stress som hemtjänstpersonalen kan uppleva över att de har höga krav och en låg kontroll över sitt arbete kan reduceras med hjälp av det sociala stödet. Engagemanget som hemtjänstpersonalen känner kommer från mötet med andra människor, det är med främst brukare, anhöriga och kollegor som de brukar hämta sin energi ifrån. Vilket har en direkt inverkan på arbetstillfredsställelsen. Att stöd i arbetet är kopplat till arbetstillfredsställelsen bekräftas av tidigare forskning (se Larsson et al., 2012). Trots att det sociala stödet kan dämpa stressen som hemtjänstpersonalen ibland upplever på grund av höga krav och låg kontroll förändrar det inte den bakomliggande orsaken till att stressen uppkommer. Slutsatsen stämmer överens med Karasek och Theorells (1990) teori om att stress kan orsakas av höga krav i relation till antigen låg kontroll eller lågt stöd i arbetet.

Tidsregistreringen har både positiva och negativa aspekter för hemtjänstpersonalen. De positiva aspekterna grundar sig i att det är ett bra tillvägagångssätt att kontrollera att besöken blir utföra och det är även bra om det används för att främja den psykosociala arbetsmiljön. Detta genom att tiderna hos brukarna kan ökas om snittiderna för besöken är längre än vad som är bestämt. De negativa aspekterna är att tidsregistreringen i dagsläget ofta orsakar en försämrad psykosocial arbetsmiljö för hemtjänstpersonalen och i sin tur brukarna. Det ligger till grund för att hemtjänstpersonalen upplever att tiderna för brukarna generellt är för korta och gångtiden gör det inte möjligt att alltid följa tiderna. Hemtjänstpersonalen arbetar med människor vars hälsotillstånd ständigt kan variera och situationer som inte går att förutse sker. Att arbetet är

34

styrt av tid ger inte hemtjänstpersonalen nog med förutsättningar att arbeta enbart med utgångspunkt från deras kompetens. Hur lång tid besöken tar hos brukarna beror inte heller enbart på brukarens hälsotillstånd och oplanerade situationer, det kan också bero på hur lång tid det tar för hemtjänstpersonalen att utföra insatserna. En arbetsuppgift som tar en viss tid för en i personalen, kanske tar längre tid för en annan.

För hemtjänsten kan tidsregistreringen leda till att kvalitén för vården hotas om hemtjänstpersonalen upplever en stress i arbetet. Det kan gå ut över de brukare som de ansvarar att vårda på så vis att de inte hinner med samtliga insatser eller att vården inte kommer upp i den kvalitén som den är avsedd att göra på grund av tidsbrist. Stress kan innebära ett hinder i utövandet av arbetsuppgifterna och deras kompetens blir i sin tur inte nyttjad i den mån det är menat. Brukarnas förmåga att utföra uppgifter och sysslor själv kan försämras om hemtjänstpersonalen hjälper brukarna med det dem klarar av att utföra själv för att hemtjänstpersonalen ska spara in tid. Det styrks från tidigare forskning av Vik och Eide (2012) som belyser problematiken kring att hemtjänstpersonalen ställs inför ett dilemma angående att de skulle spara tid om de utför uppgifter som brukaren egentligen klarar av själv. Tidsbristen för hemtjänstpersonalen kan av den anledningen hota brukarnas hälsa. För hemtjänstpersonalen i sig kan tidsregistreringen leda till en försämrad hälsa till följd av stress vilket kan resultera i sjukskrivning. Detta styrks med tidigare forskning av Westerberg och Tafvelin (2013) i den meningen att en hög arbetsbelastning i kombination med ensamarbete är kopplat till stress, utbrändhet och frånvaro bland hemtjänstpersonal. Dessa aspekter har en direkt koppling till den psykosociala arbetsmiljön om hemtjänstpersonalen drabbas av ohälsa i form av stress till följd av tidsregistreringen. Det är även tänkbart att tidsregistreringen i sig försämrar arbetsmiljön och arbetsvillkoren på ett sätt som gör hemtjänsten till en oattraktiv arbetsplats på arbetsmarknaden. Behovet av vårdpersonal förutses behöva öka avsevärt vilket betonar vikten av att arbetsmiljön och arbetsvillkoren är tilltalande för att anställa fler vårdpersonal. Om det inte finns vårdpersonal att anställa när behovet ökar kan det leda till konsekvenser för kommunens invånare. Detta genom att hemtjänst kanske inte kan erbjudas till de som är i behov av det vilket kan leda till att det krävs en omfördelning av resurserna i den meningen att äldre kan behöva flytta till ett vårdhem.

35

Sammanfattningsvis kan tidsregistreringen i hemtjänsten ses som ett fungerande verktyg om det avser att främja hemtjänstpersonalens psykosociala arbetsmiljö och arbetsvillkor. I dagsläget är de krav som ställs på hemtjänstpersonalen höga, kontrollen de har i arbetet upplevs vara begränsat och stödet högt. Det resulterar i en stress som i vissa fall kan reduceras med hjälp av stöd men de bakomliggande faktorerna till uppkomsten kan inte hemtjänstpersonalen styra över. Slutsatsen är att den psykosociala arbetsmiljön för hemtjänstpersonalen är hotad till en följd av tidsregistreringen i och med att den leder till en stress för personalen. Om arbetets resurser ständigt är begränsade i relation till höga krav i arbetet leder det till att hemtjänstpersonalen inte ges möjligheten till återhämtning. Utformandet av tidsregistreringen innefattande de tidsbestämda besöken och den korta gångtiden bidrar till att arbetsbelastningen för hemtjänstpersonalen är hög. Det är tänkbart att det går att dra kopplingar för hur stress hanteras av olika personer beroende på kompetens och erfarenhet. Detta är inget som denna studie har undersökt men som skulle vara en relevant vidare forskning att göra. Slutsatserna som är presenterade för denna studie besvarade studiens syfte och forskningsfrågor. Under studiens gång uppkom dock andra funderingar som hade varit av intresse för vidare forskning. Det har framkommit att det finns mycket tidigare forskning om hemtjänsten och dess arbetsvillkor samt hur stress är en faktor av att arbetet är tidsstyrt. Det hade därför varit relevant att undersöka om variationen av kompetens och erfarenheter bland hemtjänstpersonal har någon inverkan för hur de hanterar tidsregistreringen.

36

Referenser

Allvin, M. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Arbetsmiljöverket. (2015:4). Hämtad 01 juni, 2020, från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

Bejerot, E., Forsberg Kankkunen, T., & Hasselbladh, H. (2015). Två decennier av new public management: arbetsmiljön i skola och sjukvård. Arbetsmarknad och arbetsliv, 3, 23–41 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: TPB.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (Femte upplagan).

Stockholm: Wolters Kluwer.

Gellerstedt, S. (2012). Oro för utarmade jobb och digital taylorism. Arbetsmarknad och

arbetsliv, 4, 39-51

Hjalmarsson, M. (2009). New Technology in Home Help Services — A Tool for Support or an Instrument of Subordination?. Gender, Work & Organization, 16 (3), 368-384, doi: 10.1111/j.1468-0432.2009.00449.x

Hasson, H., & Arnetz, JE. (2008). Nursing staff competence, work strain, stress and satisfaction in elderly care: a comparison of home-based care and nursing homes. Journal of Clinical

Nursing, 17, 468–481, doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01803.x

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction

of working life. New York, N.Y.: Basic Books.

Kommunal. (u.å.). Äldreomsorg. Hämtad 17 mars, 2020, från Kommunal, https://www.kommunal.se/bransch/aldreomsorg

Larsson, A., Karlqvist, L., Westerberg, M., & Gard, G. (2012). Identifying work ability promoting factors for home care aides and assistant nurses. BMC Musculoskeletal

37

Lundgren, D., Ernsth-Bravell, M., & Kåreholt, I. (2016) Leadership and the psychosocialwork environment in old age care. International Journal of Older People Nursing, 11, 44–54. doi: 10.1111/opn.12088

Szebehely, M. (red.) (2003). Hemhjälp i Norden: illustrationer och reflektioner. Lund: Studentlitteratur.

Szebehely, M. (1995). Vardagens organisering: om vårdbiträden och gamla i hemtjänsten. Diss. Lund: Univ., Lund.

Socialstyrelsen. (2019). Äldres hälsa. Hämtad 10 mars, 2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/aldre/aldres-halsa/

Socialtjänstlagen. (2001:453) Från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

SOU 2000:38. Äldreomsorg i förändring – knappare resurser och nya organisationsformer.

Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Från

https://www.regeringen.se/49b6c6/contentassets/8cb9e509941e4e289cde55704832863 6/del-2-kap.-5-8

SOU 2020:14. Framtidens teknik i omsorgens tjänst. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Swedberg, L., Hammar Chiriac, E., Törnkvist, L., & Hylander, I. (2013). From risky to safer home care: health care assistants striving to overcome a lack of training, supervision, and support. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 8:1, 20758, DOI: 10.3402/qhw.v8i0.20758

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 2020-04-23 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vik, K., & Eide, AH. (2012). The exhausting dilemmas faced by home-care service providers when enhancing participation among older adults receiving home care. Scandinavian

38

Westerberg, K., Tafvelin, S. (2014). The importance of leadership style and psychosocial work environment to staff-assessed quality of care: implications for home help services.

Bilaga 1