Det tidsstyrda arbetet
En kvalitativ studie om hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistrering i
hemtjänsten
Lovisa Stridsman
Sociologi, kandidat 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Abstract
The aim of this study was to examine how homecare workers experience time registration in home help care service based on a psychosocial work environment perspective. The intention was to investigate whether if the time registration may be the cause of the occurrence of stress experienced by homecare workers. As a result of the technological changes that have taken place, time registration has been implemented in home help care services to measure time and control cost efficiency. The result of the technological changes has led to home help care service becoming an even more time-controlled work. Factors such as how homecare workers experience and manage demands at work, which control they have over their work and how homecare workers experience the social support from their chief and colleagues has been the basis of this study. The study has focused on these factors in relation to time registration. The collection of data was conducted through five qualitive semi-structured interviews with homecare workers. A thematical analysis was used for analysing the empirical data and Karasek and Theorell’s theory of demands, control and support has been used in the analysis. Previous research on home help care services has also been used to validate this study’s results. The results of this study indicate that time registration is a reason behind why homecare workers experience a lack of fulfilling the demands they have in their work. Homecare workers have an extensive responsibility over the care receivers and the tasks they are supposed to perform are often in proportion too high in relation to the limited time they got. The control over the work is limited in the sense that they cannot control over the determined time for visits that the care receivers have. They also cannot control the time they have when travelling between care receivers. Unplanned events and visits that requires two homecare workers in order to help a care receiver are also aspects that can lead to a lack of control. On these occasions it is more difficult for the homecare workers to be on time. The social support is high which can reduce the stress that occurs among the homecare workers. Despite this it appears that the high level of social support in relation with high demands and low control has no impact on the main reason why stress occurs among homecare workers in home help care services.
Keywords: time registration, stress, demands, control, support
Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistrering i hemtjänsten med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Utgångspunkten för studien var att undersöka huruvida tidsregistreringen kan ligga till grund för uppkomsten av stress för hemtjänstpersonal i hemtjänsten. I samband med de teknologiska förändringar som har skett har tidsregistreringen implementerats i hemtjänsten för att mäta tid och kontrollera kostnadseffektiviteten. Förändringen har resulterat i att hemtjänsten har blivit ett desto mer tidsstyrt arbete. Faktorer om hur hemtjänstpersonalen upplever och hanterar krav som ställs på dem i arbetet, vilken kontroll de upplever att de har över arbetet och hur stöd från chef och kollegor upplevs har legat som grund för studien. Dessa faktorer har studien fokuserat på i relation till tidsregistreringen. Insamlingen av data har genomförts genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal. Analysen av det empiriska underlaget har genomförts med en tematisk analys med hjälp av Karasek och Theorells teori om krav, kontroll och stöd. Tidigare forskning om hemtjänsten har även använts för att styrka studiens resultat.
Resultatet av studien visar att tidsregistreringen ligger till grund för att hemtjänstpersonal upplever att de inte alltid kan uppfylla kraven som ställs på dem. Hemtjänstpersonal har ett stort ansvar över brukarna och de insatser de ska genomföra och många gånger är det för högt i proportion till den tid de har på sig att utföra besöken. Kontrollen över arbetet är begränsat i den meningen att de inte kan styra över den utsatta tiden som brukarna har eller gångtiden de har mellan brukarna. Oplanerade händelser och dubbleringar är även aspekter som kan leda till en känsla av bristande kontroll. Dessa tillfällen försvårar möjligheten för hemtjänstpersonalen att följa tiderna. Det sociala stödet är högt vilket kan reducera stressen som infinner sig bland hemtjänstpersonalen. Trots detta visar det sig att det höga sociala stödet i samband med höga krav och låg kontroll inte har någon inverkan på huvudorsaken till varför stress bland hemtjänstpersonal uppkommer.
Nyckelord: tidsregistrering, stress, krav, kontroll, stöd
Förord
Jag vill tacka min handledare Leif Berglund som har stöttat, kommit med idéer, tips och råd under studiens gång. Jag vill även rikta ett stort tack till de personer som har ställt upp på intervju, utan ert deltagande hade inte studien varit möjlig att genomföra. Tack även till Tova som har korrekturläst studien under skrivandets gång och kommit med råd. Utöver det tackar jag dig för all den tid som vi har studerat ihop på universitetet. Tack!
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och forskningsfrågor ... 3
1.2 Avgränsning ... 3
1.3 Disposition ... 3
2 Bakgrund ... 4
2.1 Hemtjänstarbetet ... 4
2.2 Tekniken i hemtjänsten ... 6
2.3 Tidigare forskning om hemtjänsten ... 7
3 Teoretiska ramverket ... 10
3.1 Krav-, kontroll och stödmodellen ... 10
4 Metod ... 13
4.1 Tillvägagångssätt ... 13
4.2 Urval ... 14
4.3 Datainsamling ... 15
4.4 Analys ... 16
4.5 Tillförlitlighet ... 16
4.6 Etiska ställningstaganden ... 17
5 Resultat ... 19
5.1 Krav ... 19
5.2 Kontroll ... 23
5.3 Stöd ... 28
6 Diskussion ... 32
Referenser ... 36 Bilaga 1. Intervjuguide
1
1 Inledning
Den svenska arbetsmarknaden präglas inom många områden av en digitaliseringstrend (Gellerstedt, 2012). Utvecklingen av digitaliseringen har ökat markant de senaste åren och har implementerats i hög grad i olika arbeten. Många arbeten präglas av en digital taylorism vilket innebär att arbetsuppgifterna karaktäriseras av en enkelhet, uppdelning och en kontrollerbarhet digitalt. I arbeten med uppdelade och förenklade arbetsuppgifter kan arbetaren lättare bytas ut.
Den digitala taylorismen kan leda till att arbetarna får ett begränsat utrymme att kunna styra arbetstakten och fatta beslut över sina egna arbetsuppgifter. Digitaliseringen möjliggör att kommunikation och kontroll sker digitalt, den mänskliga kontakten är inte längre lika nödvändig för styrning och kontroll av arbetet. Genom att göra arbetsuppgifterna standardiserade och mätbara kan det effektivisera arbetet och det leder till en kortare inskolning av personal (Allvin, 2006).
I takt med digitaliseringstrenden har den offentliga sektorn genomgått en förändring av styrning i form av new public management (Bejerot, Forsberg Kankkunen & Hasselbladh, 2015).
Ekonomisk styrning, marknadsorientering, en mätbarhet av prestationer samt ett minskat inflytande för arbetstagare har blivit ett centralt fokus inom den offentliga sektorn.
Tillämpningen av den nya reformen inom den offentliga sektorn har möjliggjorts med hjälp av tekniken. Bland annat används telefoner och datorer som ett instrument i arbeten för att mäta tid och kostnadseffektivitet vilket har en bidragande roll för marknadsanpassningen (Allvin, 2006). Ett sätt för verksamheter att möta marknadens krav är att genom en numerisk flexibilitet kunna variera omfattningen av personal beroende på efterfrågan av tjänster, sådana arbeten är ofta uppgiftsorienterade.
Vård och omsorg i hemmet är något som ökar i Sverige i takt med att andelen personer som är över 65 år och äldre ökar (Socialstyrelsen, 2019). Samtidigt som antalet personer som behöver vård i hemmet ökar behövs fler anställda inom vården. De som arbetar i äldreomsorgen arbetar ofta under en tidspress och förutsättningarna för att ge en god vård och omsorg är ofta begränsade (Kommunal, u.å.). Hemtjänsten är ett av de arbeten som har genomgått en förändring av arbetsledning och kontroll (Gellerstedt, 2012). I Norden har hemtjänsten gått från att vara ett flexibelt omsorgsarbete till att bli ett desto mer uppgiftsstyrt arbete vilket har lett till
2
att hemtjänstpersonalen ställs inför utmaningar (Szebehely, 2003). Det uppgiftsstyrda arbetet har utvecklats i samband med att den kommunala hemtjänsten har fått en striktare budget samtidigt som arbetsuppgifterna från sjukhusvård har förskjutits allt mer till hemtjänsten. Det har bidragit till att vården som erbjuds ska vara primär och uppgiftsspecifik i sin karaktär för vad som är avtalat efter ett biståndsbeslut. Till följd av det har dokumentation blivit ett krav för att följa upp om hjälpbehovet hos brukaren blir tillgodosett eller om det är överflödigt. Det är inte längre hemtjänstpersonalens omdöme som styr arbetet, istället styrs det mer av den administrativa enheten och dess systematiska behovsbedömningar för de avtalade tjänsterna som hemtjänstpersonalen ska leverera. Hemtjänsten framhävs idag mer likt ett serviceföretag där den administrativa enheten styr fördelningen av behovsbeslut baserat på systematik (Szebehely, 2003).
I hemtjänsten har tekniken implementerats på så vis att hemtjänstpersonalens arbetsinstruktioner ges digitalt via telefonen (Gellerstedt, 2012). Telefonen används även för att tagga in och ut besök med hjälp av en uppsatt tagg hemma hos brukarna. Besöken registreras sedan i ett administrativt system vilket gör att ledningen kan kontrollera hemtjänstpersonalen digitalt. Brukarnas besök är tidsstyrda och hemtjänstpersonalens uppgift är att följa tiderna samtidigt som de ska ge god vård och omsorg. Tidigare forskning av Hansson och Arnetz (2006) visar att det kan vara påfrestande för hemtjänstpersonalen att utföra arbetsuppgifter under tidsbrist. De förändringar som har skett inom hemtjänsten är intressanta att undersöka i relation till hemtjänstpersonalens förmåga att hantera de krav som ställs på dem i deras arbete.
En följd till höga krav och en oförmåga att hantera kraven kan leda till stress för arbetstagare (Allvin, 2006). Andra faktorer som kan ha en inverkan på upplevelsen av stress är omfattningen av kontroll över arbetet samt stöd från chef och kollegor (Karasek & Theorell). Den psykosociala arbetsmiljön innefattar dessa faktorer som således utgörs av de organisatoriska och sociala förhållandena (AFS 2015:4). Av den anledningen är det sociologiskt intressant att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistrering i hemtjänsten i relation till begreppen krav, kontroll och stöd med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv.
3
1.1 Syfte och forskningsfrågor
Syftet är att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistrering i hemtjänsten med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv.
-
Hur upplever hemtjänstpersonal arbetets krav i relation till tidsregistrering?-
Hur upplever hemtjänstpersonal sin kontroll över arbetet i relation till tidsregistrering?-
Hur beskriver hemtjänstpersonal det sociala stödet från chef och kollegor i relation till tidsregistrering?1.2 Avgränsning
Studien är avgränsad till att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistreringen i en kommun. Att undersöka hemtjänstpersonals upplevelser från en och samma kommun valdes på grunderna att det ansågs vara i rimlig proportion till studiens omfattning. Kommunen ligger i Norrbotten och det gjordes även avgränsningar gällande att hemtjänstpersonalen skulle arbeta inom kommunal hemtjänst. Ytterligare genomfördes en avgränsning till att enbart undersöka hemtjänstpersonals upplevelser av tidsregistrering, innefattande undersköterskor och vårdbiträden.
1.3 Disposition
Studiens struktur består inledningsvis i andra kapitlet av bakgrund där en djupare beskrivning om hemtjänstarbetet, tekniken i hemtjänsten och tidigare forskning presenteras. I kapitel tre presenteras det teoretiska ramverket som har använts i studien. Metodvalen och studiens genomförande beskrivs i det fjärde kapitlet. I det femte kapitlet presenteras studiens resultat som består av det analyserade empiriska materialet, vilket har genomförts med hjälp av det teoretiska ramverket och för att styrka studiens resultat har den tidigare forskningen använts. I det sjätte kapitlet presenteras diskussionen som inledningsvis innehåller en presentation av studiens slutsatser och sedan förs en diskussion kring dessa. Avslutningsvis i diskussionen ges förslag på vidare forskning.
4
2 Bakgrund
I det här avsnittet kommer en beskrivning om hemtjänstens utveckling under tid innefattande hemtjänstens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det kommer även en beskrivning om hemtjänstpersonalens kompetenskrav och deras arbetsuppgifter. Därefter kommer en beskrivning om tekniken inom hemtjänsten. Avslutningsvis presenteras tidigare forskning om hemtjänsten med fokus på arbetsmiljön.
2.1 Hemtjänstarbetet
Efter att äldrereformen genomfördes 1992 tog kommunerna över ansvaret för de särskilda boendeformerna och dagverksamhet i hälso- och sjukvården. Ansvaret för större delen av hemsjukvården flyttades över till kommunernas äldreomsorg från landstinget (SOU 2000:38).
Kommunal vård och omsorg hade 2017 ca 200 000 anställda, av dessa var drygt hälften undersköterskor och en tredjedel vårdbiträden (SOU, 2020:14). Det finns en efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal och i samband med att allt fler äldre behöver vård i hemmet ställs högre krav på hemtjänstpersonalens kompetens. Enligt Socialdepartementet (2020:14) kommer andelen äldre att öka under de kommande 10 åren och av den anledningen kommer rekryteringsbehovet att öka främst bland undersköterskor och vårdbiträden. De har gjort beräkningen att det kommer behöva rekryteras 136 000 undersköterskor och vårdbiträden till år 2026. Utöver utmaningen med rekryteringsbehovet finns det även utmaningar vad gäller arbetsmiljön för undersköterskor och vårdbiträden (SOU, 2020:14).
I kommunerna är sjukfrånvaron bland undersköterskor och vårdbiträden hög och en förklaring till detta är deras yrken ofta är psykiskt påfrestande (SOU, 2020:14). En orsak kan bero på att de känner sig stressade och att de känner sig otillräckliga i bemötandet med brukare, vilket kan leda till en samvetsstress. Inom hemtjänsten är en stor andel av sjukfrånvaron kopplat till olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. Trots att det ska finnas hjälpmedel för att underlätta deras arbete förekommer ändå tunga lyft och arbetsställningar som inte är ergonomiska (SOU, 2020:14). Enligt arbetsmiljöverket (2015:4) ska en ohälsosam arbetsbelastningen som leder till olyckor och sjukdomar motverkas. En ohälsosam arbetsbelastning definieras vara när arbetets krav är högre än dess resurser. Detta ska motverkas genom att arbetets krav ska vara i proportion till de resurser som finns. Arbetets resurser kan utgöras av arbetsmetoder, kompetens, kontroll
5
i arbetet, socialt stöd från chef eller kollegor samt utrymme för återhämtning för arbetstagare.
Faktorer som kan påverka arbetsbelastningen kan vara av fysisk, psykisk, organisatorisk eller ergonomisk karaktär (AFS, 2015:4).
För en undersköterska finns det inga bindande nationella kompetenskrav, den utbildningen som erbjuds kan variera i omfattning men ges från gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram eller från vuxenutbildningen (SOU, 2020:14). För ett vårdbiträde finns det inga riktlinjer för vilken utbildning eller kompetens som krävs. Socialstyrelsen har dock allmänna råd om vilka grundläggande kunskaper som bör uppfyllas för personal som arbetar inom äldreomsorgen. De bör enligt socialstyrelsen ha kunskap om värdegrund, förhållningssätt, bedömningsförmåga, kommunikation, regelverk, det normala åldrandet, åldrandets sjukdomar, funktionsbevarande omsorg, social omsorg, kroppsnära omsorg, mat och näring, skötsel av hemmet, omsorg vid livets slutskede samt hälso- och sjukvård. Det bör även ges utbildning löpande för att personalen ska upprätthålla och utöka sina kunskaper. Trots att det är skillnad på utbildning mellan undersköterskor och vårdbiträden utför de samma arbetsuppgifter i många av kommunerna då de inte har något annat val på grund av att de inte har nog med personal (SOU, 2020:14).
Äldrepolitiken har som mål att äldre ska ha möjlighet till att leva ett aktivt liv och kunna ha inflytande över samhället samt sin egen vardag, ha tillgång att bli försedd med god vård och omsorg, bli bemött med respekt och kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende (SOU, 2000:38). Detta innebär således att den äldre ska kunna bo kvar i sin bostad i den mån det är möjligt och få god vård och omsorg där. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska socialtjänsten bistå äldre på ett sådant sätt att de får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Socialnämnden ska verka för att äldre ska få det stöd och hjälp i hemmet de är i behov av (SFS, 2001:453). För äldre människor från alla olika samhällsskick möjliggör hemtjänsten att de kan bo hemma längre med hjälp av vård i hemmet (Szebehely, 2003). Hemtjänsten erbjuder insatser inte enbart till äldre personer, det kan vara allt mellan spädbarn och äldre som blir beviljade insatser via hemtjänsten. Hemtjänstarbetet benämns ofta som ett fysiskt och psykiskt tungt arbete med låg kontakt till kollegor och chef. En vanlig faktor till uppkomsten av stress beror på om arbetet upplevs vara tidspressat samtidigt som hemtjänstpersonalen har ett begränsat handlingsutrymme. Att de ändå finner arbetet meningsfullt beror ofta på kontakten de har med brukarna. En vanlig problematik är att hemtjänstpersonalen ofta försöker ge en så god
6
omvårdnad som möjligt på bekostnaden av deras egen hälsa (Szebehely, 2003). Ohälsa som uppkommer på grund av arbetsmiljön bland arbetstagare ska enligt arbetsmiljöverket (2015:4) förebyggas.
Hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter innefattar både vård av brukaren och skötsel av hemmet (Szebehely, 2003). Det kan vara allt från hjälp vid förflyttning, hygien, påklädning, såromläggning, medicinering, matlagning och matdistribution, städning, tvättning, promenader samt postärenden. Besöken som hemtjänstpersonalen går på kan benämnas i planeringen exempelvis som morgonbesök, tillsyn, lunchbesök, middagsbesök och kvällsbesök. En del brukare har inte något hjälpbehov annat än att hemtjänstpersonalen besöker brukarna för att se hur de mår och tiden ägnas då ofta åt att sitta och prata, detta kallas för social samvaro. Under hemtjänstpersonalens arbetsdag möter de olika människor och situationer i brukarnas hem som de måste anpassa sig till. Samtidigt som de hjälper brukarna i deras vardag bemöter de även deras sociala och känslomässiga behov (Szebehely, 1995).
2.2 Tekniken i hemtjänsten
I Sverige har välfärdsteknik implementerats i äldreomsorgen för att effektivisera och förbättra verksamheten, arbetsmiljön och den enskildes vardag (SOU, 2020:14). I den kommunala hemtjänsten har 88 procent av kommunerna elektroniska planeringsverktyg i en app i mobiltelefonerna. I appen kan hemtjänstpersonalen se det planerade schemat som de har för dagen, de kan registrera besöken, se information om arbetsuppgifterna och om brukarna. Där står även brukarnas adresser med eventuella portkoder, kontaktuppgifter till anhöriga och annan information som kan vara viktig. En annan vanlig teknik som finns i hemtjänsten är trygghetslarm vilket finns och har använts av samtliga kommuner. De som inte har hemtjänst kan ha trygghetslarm som en separat tjänst som de har blivit beviljade från socialtjänsten (SOU, 2020:14).
Hemtjänstpersonalen kan ta del av genomförandeplaner och dokumentation om brukarna digitalt (SOU, 2020:14). Som det framgår från statens offentliga utredningar (2020:14) upplever vissa av hemtjänstpersonalen att de inte hinner med dokumentationen om brukarna då det inte ingår i planeringen, de tvingas ofta då istället att ta tiden från någon av brukarna för att
7
utföra den arbetsuppgiften. Dokumentationen kan hinnas utföras om hemtjänstpersonalen får någon lucka, exempelvis om ett besök blir avbokat. Utöver sin arbetstelefon innehållandes de schemalagda besöken turas de om att ansvara över en larmtelefon. Om larmtelefonen ringer för att en brukare som har trygghetslarm har larmat om att denne behöver akut hjälp, behöver då hemtjänstpersonalen antigen själv lämna sitt inplanerade besök eller delegera till någon av sina kollegor att gå på det larmet omgående. Det tar då tid från de inplanerade besöken eftersom larmen inte ingår i planeringen (SOU, 2020:14).
2.3 Tidigare forskning om hemtjänsten
Hjalmarsson (2009) har gjort en etnografisk studie innehållandes intervjuer, observationer och dokumentanalys om organisatoriska förändringar inom hemtjänsten i Sverige och om hur mobiltelefoner har implementerats för att registrera och mäta tid. Det beskrivs i studien hur hemtjänstpersonalen ska följa den utsatta tiden som bestämts av den tid som brukarna har blivit beviljade och som de betalar för. Tiden är beräknad på uppskattningen av brukarens behov av hemhjälp. Utöver den tid som brukarna har blivit beviljade finns det en odefinierad tid som hemtjänstpersonalen har vid restid mellan besöken, för att ringa kundens anhöriga, kontakta distriktsjuksköterskan för råd, för oplanerade händelser och för planering samt möten. Studien visade att den odefinierade tiden ansågs vara det största effektivitetsproblemet för ledningen eftersom budgeten grundar sig på den beviljade tiden som brukarna har betalat för (Hjalmarsson, 2009).
I telefonerna finns information om vad varje brukare ska få för hjälp, hemtjänstpersonalen ska varken utföra mer eller mindre hemma hos brukaren (Hjalmarsson, 2009). Tiden som hemtjänstpersonalen har varit hemma hos brukarna registreras och kontrolleras av ledningen.
Hemtjänstpersonalen kan inte längre arbeta enbart utifrån eget ansvar, normer och värderingar för vad som anses vara en god omvårdnad. Det blir istället mer fokus på att arbetet ska genomföras på grunderna att besöken ska vara desto mer förutsägbara än flexibla som de tidigare varit. Det blir problematiskt när brukare behöver mer hjälp än vad de har blivit beviljade då hemtjänstpersonalen tvingas omfördela tiden mellan brukarna. För ledningen är systemet ett fungerande tillvägagångssätt för att kontrollera och följa upp de aktiviteter som har utförts.
8
Enligt tidigare forskning av Swedberg, Hammar Chiriac, Törnkvist och Hylander (2013) finns det ett ökat behov av avancerad vård i hemmet samtidigt som många av hemtjänstpersonalen saknar vårdutbildning i att utföra avancerad vård. Det ställer krav på tillvägagångssätt för hur kvalitén och att ansvar säkras. Swedberg et. al (2013) har gjort en studie med intervjuer och observationer om hur vårdbiträden upplever sitt arbete med avseende på att ge vård i hemmet till personer med ett stort hjälpbehov. Studien belyser att vårdbiträden i hemsjukvården upplever vissa hinder i arbetsmiljön som försvårar arbetet. Arbetsmiljön är inte alltid något som de kan styra över och de tvingas då att arbeta runt de svårigheter som finns i hemmet samtidigt som de ska ge en god omvårdnad och agera professionellt under en utsatt tid. Tydliga rutiner och ledarskap är viktiga faktorer för arbetsmiljön, avsaknaden av dessa tvingar istället fram informella ledarskap för att hålla samman arbetet. Vårdgivares arbetssituation i hemsjukvården blir desto mer utmanande när sjukhusvård implementeras allt mer i hemsjukvården. Faktorer som ingen vårdutbildning och brist på kontroll i arbetet för vårdgivare bidrar till att hemsjukvården ställs inför utmaningar (Swedberg et al., 2013).
Lundgren, Ernsth-Bravell och Kåreholt (2015) har i sin studie gjort en jämförelse mellan vårdhem och hemtjänst med avseende på kontroll av arbetsstimulering, stöd från medarbetare och positiva utmaningar på jobbet. Det visade sig att det i hemtjänsten finns mindre av ovanstående faktorer än på vårdhem. Förklaringen kan vara att övervakningen och organiseringen för ledningen blir svårare att fullfölja med hänsyn till det fysiska avståndet mellan chefer och medarbetare. I hemtjänsten arbetar personalen desto mer ensamt än vad de gör på ett vårdhem eftersom de inte har samma fysiska förbindningar till kollegor eller chefer (Lundgren et al., 2015). Westerberg och Tafvelin (2013) belyser i sin studie hur arbetsvillkor i termer om ledarskap och hur hemtjänstpersonalens psykosociala arbetsmiljö förhåller sig till kvalitén i vården. De genomförde en enkätundersökning inom privat och offentlig hemtjänstverksamhet i Sverige. Det var 302 enkäter som blev besvarade och dessa representerade både landsbygd och stadsområden. Hemsjukvården beskrivs som ett ensamarbete med en hög arbetsbelastning. Bristande stöd från chef och kollegor kan vara resultatet av en ensam arbetsmiljö utan kontakt med sina kollegor eller chef. Resultatet visade att en hög arbetsbelastning, en begränsad påverkan över arbetet och en brist på stöd från kollegor och chef har en direkt negativ koppling till kvaliteten i vården. Att arbeta ensam med en hög arbetsbelastning är relaterat till en högre grad av stress, utbrändhet och frånvaro bland hemtjänstpersonalen (Westerberg & Tafvelin 2013).
9
Hansson och Arnetz (2006) beskriver hur anställda inom hemsjukvården upplever en hög arbetsrelaterad utmattning och hur det är en avgörande faktor för arbetstillfredsställningen. De har gjort en jämförande studie om vårdpersonal innefattande undersköterskor och sjuksköterskor inom hemsjukvården och vårdhem. Studien visade att det undersköterskorna ansåg vara mest fysiskt och psykiskt påfrestande var att utföra arbetsuppgifter under tidsbrist.
Att vårda personer med demens eller personer som kräver fysiska förflyttningar under tidsbegränsning leder ofta till en arbetsrelaterad stress. Vik och Eide (2012) beskriver hur arbetsrelaterad stress bland hemtjänstpersonal har ökat den senaste tiden. Ett dilemma som hemtjänstpersonalen ställs inför är att de ibland hjälper brukare med fler saker än vad de är i behov av. Detta för att hemtjänstpersonalen utför uppgifterna snabbare än brukarna, vilket gör att de blir klar snabbare än om de hade behövt vänta på att brukaren hade gjort uppgiften själv (Vik & Eide, 2012). Viktiga faktorer för att hemtjänstpersonal ska känna en arbetstillfredsställelse är att det finns gruppsolidaritet och stöd (Larsson, Karlqvist, Westerberg
& Gard, 2012). Säkerhetsklimatet, effektiviteten, fysiska arbetskrav och fysiskt välmående är faktorer som har en betydande roll för arbetstillfredsställelsen vilket chefer och kollegor är med och påverkar (Larsson et al., 2012).
10
3 Teoretiska ramverket
I det här avsnittet kommer det teoretiska ramverket för studien att presenteras. Det teoretiska ramverket utgörs av krav-, kontroll och stödmodellen av Karasek och Theorell. Denna teori kommer beskrivas för en djupare förståelse för hur stress i arbetslivet kan uppstå i relation till krav, kontroll och stöd i arbetet med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv.
3.1 Krav-, kontroll och stödmodellen
Karasek och Theorell (1990) har utvecklat krav-, kontroll och stödmodellen som kan förklara hur stress uppkommer i arbetet och vad det kan bero på. Modellen kan användas för att förstå hur stress kan uppkomma genom psykologiska och sociala aspekter i arbetet vilket har en direkt koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Stress är ett problem som kan leda till konsekvenser inte enbart för den enskilde individen men även för arbetet i sig. För individen är stress kopplat till en ökad hjärtrytm och högt blodtryck, vilket kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan alltså skapa förödande konsekvenser för individer som blir utsatta för stress under en längre period. För de flesta individer tillbringas en stor del av livet i arbetet, i det avseendet är arbetsrelaterad stress ett viktigt fenomen för att förhindra den psykiska ohälsan, som stress innebär. Att individer i arbetet lider av stress kan leda till sjukskrivning, vilket också i sin tur kan innebära praktiska och ekonomiska konsekvenser för arbetsplatsen. I vissa avseenden behöver inte stress vara någonting negativt i arbeten om det leder till ökad prestation. Om stressen är kortvarig behöver det inte innebära att det leder till några negativa konsekvenser, men det är den långvariga stressen som är direkt negativ. För att undvika detta krävs det kunskap om hur stressen uppkommer för att den ska kunna undvikas. Karasek och Theorell (1990) menar att stress i arbetet kan skilja från person till person, beroende på vilken kompetens och erfarenhet individer i arbetet har. Vikten av att anställa rätt individ för rätt arbete kan därför vara avgörande för stress.
I arbeten finns det krav på de anställda, det kan vara krav från chef och kollegor eller krav som den anställde har på sig själv (Karasek & Theorell, 1990). Antigen kan den anställde uppleva att kraven är höga eller låga. Det kan handla chefens krav för vilka arbetsuppgifter som den anställde förväntas utföra, för att få lön. Det kan även handla om tidsmässiga krav, att den anställde ska utföra vissa arbetsuppgifter under en avtalad tid. Vilka krav som ställs på den
11
anställde kan ha olika bakomliggande faktorer så som ekonomiska, effektivitets- och produktivitetsaspekter. Det beror på vad det är för typ av verksamhet för vilka krav som ställs.
Kraven kan även komma från kollegor som har förväntningar för vad som ska utföras på arbetet.
Att kollegorna kan ha krav på varandra kan bero på att utförandet av arbetet kan ha en direkt påverkan på arbetsmiljön. Om de anställda utför arbetsuppgifterna som de ska har det även en påverkan på arbetsbelastningen, om någon inte presterar det som är förväntat så kan det leda till att kollegorna får ett merarbete om de tvingas utföra kollegans arbetsuppgifter och sina egna (Karasek & Theorell, 1990).
Kraven kan vara underliggande och inte alltid uttalade mellan kollegorna, det förväntas att samtliga gör det de ska på arbetet (Karasek & Theorell, 1990). Sedan kan även den anställde själv ha krav på sig, det kan vara i enlighet med de kraven som ställs från chef och kollegor, men de kan även vara högre eller lägre. Vilka krav som ställs kan ha en direkt påverkan på stress, i relation till kontroll och stöd. Höga krav behöver inte innebära en stress, om den anställde upplever att den har hög kontroll och högt stöd i sitt arbete. Det beror på att kraven hanteras i relation till dessa aspekter. Låga krav kan innebära en stress om den anställde inte känner en mening i arbetet. Av den anledningen är engagemang i arbetet en komponent som kan verka lindrande mot stress. En arbetsplats som inte innefattar några krav kan leda till en känsla av inre stress i samband med att den anställde inte upplever en tillfredsställande arbetssituation. Att krav ställs på den anställde kan bidra till att engagemanget ökar om den anställde upplever sig kunna uppfylla dessa krav. Faktorer som ökar risken för stress är om den anställde upplever sig inte kunna hantera kraven eller om denne har bristande kompetens (Karasek & Theorell, 1990).
Kontroll i arbetet handlar om vilket handlingsutrymme anställda har att fatta beslut för att kunna påverka sitt arbete (Karasek & Theorell, 1990). Det kan även handla om aspekter som ofta är utom arbetarens kontroll som ekonomi och arbetsvillkor. Arbetaren kan upplevas ha låg eller hög kontroll över arbetet. Det kan röra sig om dagliga arbetsuppgifter eller ifall arbetaren får vara delaktig i fördelningen eller styrningen av arbetet. Känslan av kontroll över arbetsuppgifter kan variera beroende på om arbetaren själv kan bestämma i vilken ordning och hur saker ska utföras. Vad gäller delaktighet i fördelningen eller styrning av arbetet så handlar det om mer övergripande planering och strukturering av arbetet. Vilken auktoritet arbetaren har kan också
12
påverka vilket utrymme som ges till att fatta beslut. Att uppleva en bristande kontroll över arbetets ekonomi kan leda till en rädsla att arbetarna blir av med sina jobb. Bidragande faktorer till en känsla av maktlöshet kan grunda sig i olika organisatoriska förändringar som inte går att påverka, som exempelvis teknologiska förändringar. Att känna kontroll i och över arbetet har en direkt koppling till välmående. Om arbetaren upplever en brist på kontroll och handlingsutrymme med avsaknad av stöd riskerar det att leda till stress vilket kan resultera i en ohälsosam psykosocial arbetsmiljö (Karasek & Theorell, 1990).
Det sociala stödet på arbetet är en väsentlig del för att undvika stress (Karasek & Theorell, 1990). Med stöd menas all typ av hjälpsam social interaktion från chef och kollegor. Det sociala stödet bidrar till att arbetaren kan bibehålla en god hälsa och till att kan arbetaren kan bli försedd med information som är gynnsam i arbetet. Det bidrar i sin tur med att arbetarna kan känna en menig i arbetet och kan utvecklas. Den sociala kontakten är viktig för arbetarnas gemenskap och för en trivsam psykosocial arbetsmiljö. I samband med ett gott socialt stöd kan arbetets produktivitet öka om arbetarna har gemensamma mål. Gruppidentiteten kan stärkas genom att igenkänningsfaktorn stärks om arbetarna delar samma vision om hur arbetet ska genomföras.
Det sociala stödet kan infinna sig genom att arbetaren kan prata med chef och kollegor om det är något som denne behöver hjälp med eller om det är något problem som måste tas upp. Stödet kan upplevas var högt eller lågt. Om stödet är lågt kan det leda till stress för den anställde om kraven är höga och kontrollen över arbetet är lågt. Detta grundar sig i att stödet från chef och kollegor har en direkt koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Om arbetsmiljön inte är trivsam kan det resultera i att arbetarna upplever en stress (Karasek & Theorell, 1990).
Sammanfattningsvis kan Karasek och Theorells teori om krav, kontroll och stöd i arbetet förstås utifrån ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. I och med att stress har en direkt koppling till krav, kontroll och stöd i arbetet enligt Karasek och Theorell (1990), kan dessa aspekter användas för att förstå hur arbetsmiljön upplevs av anställda på en arbetsplats. Detta i och med att stress kan bidra till en försämrad arbetsmiljö som leder till att arbetet inte blir trivsamt. I de fall som exempelvis kraven är höga och kontrollen eller stödet är lågt kan stress uppkomma bland arbetstagare. Det är när det infinner sig en obalans mellan dessa faktorer som det kan resultera i en stress (Karasek & Theorell, 1990).
13
4 Metod
I följande avsnitt kommer studiens metodval att presenteras. Avsnittet delas upp under rubrikerna tillvägagångssätt, urval, datainsamling, analys, tillförlitlighet och etiska ställningstaganden.
4.1 Tillvägagångssätt
I denna kvalitativa studie har fem semistrukturerade intervjuer genomförts för att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistrering i hemtjänsten med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Den kvalitativa ansatsen valdes för att få en djupare insikt om hemtjänstpersonalens upplevelser, vilket enligt Bryman (2011) är en lämplig metod för att uppnå en ökad förståelse för ett fenomen. Metodvalet grundade sig på intresset av att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistreringen, fokuset låg på att intervjua ett färre antal personer för att få en djupare förståelse. Valet av ämne ligger till grund för att jag själv har arbetat som vårdbiträde i hemtjänsten, vilket har gett mig insikter i hur tidsregistrering används i arbetet. Innan valet av ämnet var fastställt genomfördes en litteraturöversikt på tidigare forskning om hemtjänsten. För att identifiera ett relevant område att forska inom krävs det först att en överblick av tidigare forskning på området genomförs (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns och Wängnerud, 2017). Tillvägagångssättet för litteraturöversikten bestod av att söka efter vetenskapliga artiklar skrivna om hemtjänsten på Luleå tekniska universitets databas. Att söka efter tidigare forskning syftar till att skapa en generell överblick över området och för att identifiera om det förkommer något kunskapsgap (Bryman, 2011). Från sökningen framgick det att det finns mycket tidigare forskning om hemtjänsten generellt, men tidigare forskning om tidsregistrering i hemtjänsten var begränsad. Endast en artikel skriven om tidsregistrering hittades vilket ledde fram till slutsatsen att det finns ett visst kunskapsgap. Till denna studie valdes sju vetenskapliga artiklar ut som var användningsbara för studien. Motiveringen till valet av ämne baseras på kopplingen till den tidigare forskningen vilket innebär att en diskursanknytning har skett (Esaiasson et al., 2017).
Efter att litteraturöversikten var genomförd påbörjades sökandet efter en användbar teori som var applicerbar på fenomenet tidsregistrering i hemtjänsten. Ett återkommande och centralt begrepp som belystes från tidigare forskning var begreppet stress. Det ledde fram till att en
14
sökning av en relevant teori kretsade kring detta begrepp. Studien har ett deduktivt angreppssätt vilket innebär att studien utgår från det teoretiska ramverket innan insamlingen av det empiriska underlaget genomförs (Bryman, 2011). Teorivalet för studien blev Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell, denna teori lämpar sig till studien i och med att de beskriver hur stress uppkommer i arbetet i relation till krav-, kontroll och stöd. Användningen av denna teori avsåg att skapa en förståelse för hur eller om tidsregistreringen bidrar till stress för hemtjänstpersonalen med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Efter valet av teori formades studiens syfte och forskningsfrågor. Därefter påbörjades operationaliseringen av en intervjuguide med utgångspunkt från studiens teoretiska ramverk samt syfte och forskningsfrågor. Sökningen efter intervjupersoner påbörjades innan intervjuguiden var klar, detta för att hinna få tag på så många personer som möjligt i god tid.
När intervjuguiden var klar påbörjades intervjuerna som genomfördes via telefon. Efter att telefonintervjuerna var klara genomfördes transkriberingen följt av en tematisk analys av empirin med hjälp av det teoretiska ramverket och tidigare forskning. När resultatdelen var färdig genomfördes diskussionen där studiens slutsatser presenteras och sedan diskuteras i en bredare kontext.
4.2 Urval
Det urvalet som har gjorts i studien är att det var hemtjänstpersonal innefattande undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten som har varit av intresse att intervjua.
Urvalet baserades alltså på att finna intervjupersoner som har en undersköterskeutbildning eller de som arbetar som vårdbiträden i hemtjänsten. Andra berörda personer inom hemtjänsten som exempelvis chef, planerare eller distriktsjuksköterska ingick inte i urvalet. Det väsentliga i urvalet var att hitta personer som arbetar i hemtjänsten eller de som har arbetat i hemtjänsten under den tid som tidsregistrering har funnits i arbetet. I valet av intervjupersoner fanns inga restriktioner gällande ålder, kön eller hur länge de hade arbetat i hemtjänsten. Däremot var det av intresse att finna intervjupersoner som hade varierande bakgrund innefattande olika åldrar och kön. Det har gjorts avgränsningar i urvalet gällande att enbart fokusera på att undersöka hemtjänstpersonals upplevelser av tidsregistrering i en kommun. Den valda kommunen ligger i Norrbotten och ytterligare avgränsningar som genomfördes var att hemtjänstpersonalen skulle arbeta inom kommunal hemtjänst. Motiveringen till dessa urval grundar sig på att det ansågs vara i proportion till studiens omfattning.
15
Ett bekvämlighetsurval användes i studien vilket innebär att egna kontakter används för att komma i direkt kontakt med intervjupersonerna (Bryman, 2011). Urvalsmetoden valdes för att spara tid samtidigt som intervjupersonerna kunde känna att de var helt anonyma i samband med att deras arbetsgivare inte kontaktades. En förfrågan att ställa upp på en intervju skickades ut via digitala meddelanden till tio personer som arbetar inom hemtjänsten. Av dessa personer hade fem möjlighet att ställa upp på en intervju. De svarande var tre kvinnor och två män som har arbetat mellan fyra och elva år i hemtjänsten och av dessa arbetar fyra som undersköterskor och en som vårdbiträde. Intervjupersonernas åldersspann är mellan 25–47 år. Samtliga arbetar inom samma kommun och några av dem har arbetat i olika kommunala hemtjänstgrupper.
4.3 Datainsamling
Insamlingen av data bestod av fem kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer. Valet av insamlingsmetod användes för att nå intervjupersonernas egna upplevelser av tidsregistrering, vilket enligt Bryman (2011) är en lämplig insamlingsmetod för detta ändamål. De semistrukturerade intervjuerna användes för att dels ha fasta frågeställningar samtidigt som det innebär en möjlighet att ställa följdfrågor om det behövdes mer utvecklande svar.
Intervjuguiden som användes innehöll dels bakgrundsfrågor följt av teman arbetsvillkor, krav, kontroll samt stöd. I utförandet av intervjuerna ställdes inte samtliga av de frågor som fanns med i intervjuguiden, vissa frågor formulerades om och vissa frågor hade intervjupersonerna redan besvarat. Vid genomförandet av intervjuerna var det viktigt att låta intervjupersonerna tala fritt för att få så utförliga svar som möjligt. Det var av vikt för mig som intervjuade att vara så flexibel som möjligt. Intervjuerna tog 45–60 minuter vardera vilket räckte väl för att insamlingen av data skulle bli nog mättat för denna studie. Intervjupersonernas svar var utförliga och fylliga vilket bidrog till att antalet intervjuer räckte för studiens omfattning. Innan intervjuerna genomfördes informerades det om hur lång tid det förväntades ta, för att intervjupersonerna i lugn och ro skulle ha tid att svara på frågorna. Det var av vikt att intervjupersonen befann sig i en miljö som de kunde svara på frågorna ostört i (Trost, 2010).
Samtliga av intervjupersonerna befann sig i sitt hem under sin lediga tid. Intervjuerna spelades in med samtycke från intervjupersonerna, sedan transkriberades dessa för att ordagrant kunna analysera det som sades under intervjuerna. I det transkriberade materialet har intervjupersonerna fått fiktiva namn för att skydda deras anonymitet (Bryman, 2011).
16
4.4 Analys
Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys (Bryman, 2011). En tematisk analys grundar sig på att söka efter återkommande likheter eller skillnader från intervjupersonernas svar för att sedan kategorisera in dessa i olika teman. Denna metod var användbar på studien eftersom den tematiska analysen är lämplig i kvalitativa studier som har i syfte att identifiera samband i det empiriska materialet (Bryman, 2011). Förberedandet inför analysen bestod av att först grundligt läsa igenom och bearbeta tidigare forskning och teori för användandet av dessa i analysen. Sedan valdes analysens teman vilka blev krav, kontroll och stöd. Dessa teman valdes med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Efter att dessa teman var fastställda påbörjades själva analysen genom en noggrann läsning av det transkriberade materialet från datainsamlingen och i samband med detta inleddes kodningen av materialet.
Kodningen grundade sig på att söka efter aspekter av kontroll, krav och stöd i relation till tidsregistrering från intervjupersonernas svar. Detta ledde till att intervjupersonernas svar sedan kategoriserades in under dessa teman. Inom varje tema kategoriserades intervjupersonernas svar in baserat på likheter och skillnader för att få en sammanhängande analys. Citaten presenteras i resultatet och analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket som utgörs av Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell samt tidigare forskning.
4.5 Tillförlitlighet
För att mäta en studies tillförlitlighet används begreppen trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjligheten att styrka och konfirmera (Bryman, 2011). En studies trovärdighet kan enligt Bryman (2011) stärkas genom att metodvalet är detaljerat beskrivet i metodavsnittet vilket kan bidra till att visa att studien har genomförts på ett sanningsenligt tillvägagångssätt. I denna studie har en utförlig beskrivning av studiens metodval presenterats i metodavsnittet. Innan intervjuerna genomfördes erbjöds intervjupersonerna att ta del av den färdiga studien vilket enligt Bryman (2011) innebär att de kan granska att det empiriska underlaget har använts på ett trovärdigt sätt. Att valet av ämne delvis grundar sig på tidigare forskning kan även enligt Bryman (2011) bidra till att öka en studies trovärdighet. I studien har en litteraturöversikt genomförts för att kartlägga vilken tidigare forskning det fanns om hemtjänsten. Begreppet överförbarhet används i en studie för att visa på om studiens resultat går att applicera på liknande situationer. Överförbarheten kan öka genom utförliga beskrivningar och transparens av intervjupersonernas svar (Bryman, 2011). I denna studie har citat från intervjupersonerna
17
presenterats i resultatavsnittet för att bidra till en djupare förståelse för hemtjänstpersonalens upplevelser. Det står inte klart att studiens resultat går att generalisera vilket inte var syftet med denna studie, däremot kan den bidra till en inblick för hur tidsregistreringen upplevs av hemtjänstpersonalen. Även om tidsregistreringen används i andra kommuner kan de använda sig av andra metoder och tillvägagångssätt, något som studien inte har undersökt.
Enligt Bryman (2011) kan en studies pålitlighet öka genom att vara transparent och utförlig i beskrivningen av forskningsprocessens alla steg. I studien har problemformuleringen, metodvalen och genomförandeprocessen beskrivits utförligt. I metodavsnittet har tillvägagångsättet, urvalet, datainsamlingen, tillförlitligheten, analysen samt de etiska ställningstagandena beskrivits i metodavsnittet. Möjligheten att styrka och konfirmera studien handlar om att studiens resultat inte har låtits påverkas av egna personliga åsikter eller värderingar (Bryman, 2011). Esaiasson et al., (2017) beskriver att valet av forskningsområde baserat på tidigare erfarenheter inte innebär något problem för studien såvida de egna värderingarna inte blir avgörande för studiens slutsatser. Mina egna erfarenheter av att tidigare arbetat inom hemtjänsten samt tidigare forskning har bidragit till en förförståelse angående hemtjänstarbetet och tidsregistreringen. Detta har dock inte låtits styra resultatet i någon riktning och studiens genomförande har skett i god tro. Fullständig objektivitet är enligt Bryman (2011) inte möjlig inom samhällelig forskning, men ett objektivt förhållningssätt är något som har beaktats under hela studiens genomförande. Ytterligare kan studien även stärkas och konfirmeras genom att den granskas av andra (Bryman, 2011). Denna studie har granskats av den tilldelade handledaren för studien och medstudenter.
4.6 Etiska ställningstaganden
I studien har de fyra etiska kraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet tagits hänsyn till (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att intervjupersonerna ska få att ta del av information om studien. Vid kontaktandet av intervjupersonerna gavs en kortfattad beskrivning om studiens syfte för att intervjupersonerna skulle vara medvetna om vad för studie de skulle medverka i. Inför genomförandet av intervjuerna delgavs en mer djupgående förklaring om studiens syfte och de informerades om
18
hur intervjun skulle gå tillväga samt hur svaren skulle behandlas och hanteras. De blev även informerade om att de får ta del av den färdiga studien.
Samtyckeskravet innebär att intervjupersonerna får välja själva om de vill delta i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Det informerades till intervjupersonerna att deltagandet är frivilligt och att de får avbryta när de vill under intervjuns gång. Konfidentialitetskravet innebär att intervjupersonerna ska förbli anonyma. Intervjupersonerna informerades att de var anonyma inklusive deras arbetsplats och detta tillämpas i studien genom fiktiva namn samt att deras arbetsplats inte framgår. Vidare har ingen beskrivning gjorts i metodavsnittet om respektive intervjupersons bakgrund kopplat till de fiktiva namnen. Information om intervjupersonernas ålder, hur länge de har arbetat i hemtjänsten samt vilken hemtjänstgrupp de tillhör kopplat till de fiktiva namnen har uteslutits för att skydda intervjupersonernas anonymitet. Det insamlade materialet har förvarats på ett sätt så att andra inte kan ta del av det. Det sedan transkriberade materialet innehöll ingen information om intervjupersonerna som kunde härleda till deras identitet. Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet enbart får användas till den angivna studien (Vetenskapsrådet, 2002). Det insamlade materialet kommer endast att användas i denna studie och det har intervjupersonerna blivit informerade om.
19
5 Resultat
I det här avsnittet presenteras resultatet för studien om hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistrering i hemtjänsten med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv.
Det insamlade empiriska materialet analyseras med hjälp av det teoretiska ramverket som utgörs av Karasek och Theorells krav-, kontroll och stödmodell. I analysen används även tidigare forskning. Resultatet presenteras under kategorierna krav, kontroll och stöd.
5.1 Krav
Hemtjänstpersonalen upplever att de har ett stort ansvar hos brukarna och de hänvisar till arbetsbeskrivningen och genomförandeplanen för brukarna när de talar om vilka krav de har i sitt arbete. De krav dem har på sig är att de ska utföra de insatser som brukarna har blivit beviljade, dessa står med i arbetsbeskrivningen och genomförandeplanen. Vad gäller kraven som deras chef har på dem är det inte lika specifikt eller uppgiftsbaserat. De upplever att chefens krav är att de ska vara självständiga, skötsamma, ge en god omvårdnad, visa respekt mot brukare och kollegor, ha erfarenhet och beredskap. Om kraven är höga i relation till att kontrollen eller det sociala stödet är lågt kan det leda till stress (Karasek och Theorell, 1990).
Hemtjänstpersonalen beskriver att de har ett stort ansvar och att de hos vissa brukare har väldigt många ansvarsområden som de ska utföra under en begränsad tid.
Vi har jättemycket ansvar, varje dag får man mer ansvar än förut. Förutom det medicinska ansvaret som vi har hos en del brukare, har vi också ansvar över deras matinköp, inkontinensskyddsbehov och återkoppla till sköterskan när det är slut för att beställa mer. Man ser till att deras vardag går runt och att de har det dom behöver. De flesta brukarna är ensamma så det blir ett extra ansvar på oss, att vi ska se till att de har mediciner hemma, vi ska se till att de har mat, att de har bra varor, hålla koll på om det ska tvättas och städas, hålla koll på om de vill gå ut på promenad eller om det är andra saker som behöver fixas. - Hanna
Ovanstående citat belyser olika ansvarsområden som hemtjänstpersonalen upplever att de har i arbetet. Dessa krav står inte alltid med i genomförandeplanen eller i arbetsbeskrivningen men de tillhör de rutiner som hemtjänstpersonalen arbetar utifrån. Enligt Karasek och Theorell
20
(1990) är höga krav indirekt inte något som behöver leda till att stress uppkommer. Det är om kraven inte går att uppfylla samtidigt som kontrollen eller det sociala stödet är lågt som det kan innebära en risk för att det resulterar i stress för arbetstagarna. Förutom arbetsuppgifterna och de ansvarsområden som hemtjänstpersonalen har ska de förhålla sig till tiden brukarna har.
Detta för att arbetet inte ska bli olönsamt ur ett ekonomiskt perspektiv för kommunen, om tiderna inte hålls kan det resultera i nedskärning eller omplacering av personal. Att följa tiderna beskriver hemtjänstpersonalen vara en viktig del i arbetet så att brukarna får den hjälp de är i behov av samt för att inte tiderna ska kortas ned. Det är även en viktig del för personalen i sig att hålla tiderna så att de inte kortas ned, vilket kan resultera i att de får det stressigare. Analysen visar därför att det finns en bakomliggande stress för konsekvenserna som kan komma att ske om tiderna inte hålls (Karasek & Theorell, 1990). Dilemmat som gör att vårdgivarna inte alltid kan hålla tiderna beror ofta på den för korta gångtiden de har mellan besöken. De beskriver att gångtiden är ett stressmoment som gör att de inte alltid kan hålla tiderna hos brukarna, vilket nedanstående citat belyser.
Om jag exempelvis är klar hos min första kund, om jag är hos personen kl. 07.10 och ska vara hos personen till kl. 07.30, sen har jag nästa brukare kl. 07.32. Då har jag bara två minuter på mig mellan brukarna. Det här med att man ska ta med sig sopor ut och slänga, vänta på hiss, komma ner och gå ut till sophuset, slänga soporna och sen gå till nästa brukare, vänta på hiss, ta fram nyckeln och mobiltelefonen, då har det säkert gått åtta minuter. Då måste man gå tidigare för att hinna med det också. - David
Detta visar på att de krav hemtjänstpersonalen har gällande att de ska hålla tiderna inte alltid går att uppfylla. Det grundar sig i att den korta gångtiden försvårar möjligheten för personalen att uppfylla de tidsmässiga kraven. När kraven upplevs vara ouppnåbara kan det resultera i en stress (Karasek & Theorell, 1990). Ett annat exempel som framgår av intervjupersonerna är att den faktiska gångtiden till första besöket ibland kan vara 15 minuter men vara planerat på tre minuter. De begränsade förutsättningarna som ges för att hålla tiderna resulterar i en stress för hemtjänstpersonalen i samband med att de ständigt behöver hålla koll på tiden samtidigt som de ska utföra en god vård och omsorg. De krav som ställs på hemtjänstpersonalen att hålla tiderna är inte alltid genomförbart. Det beskrivs av hemtjänstpersonalen att de förväntas vara flexibla, vilket de anser att dem är, men att arbetet i sig inte är så flexibelt eftersom det är tidsstyrt. De kraven som främst ligger till grund för den stress som vårdgivarna upplever
21
grundar sig på ekonomiska och teknologiska krav som kommunen har. Arbetsbelastningen kan även bli högre om vårdgivarna tvingas välja bort insatser för att de måste prioritera det som är viktigast för att hinna med. Som det framgår i tidigare forskning är en hög arbetsbelastning i kombination med ensamarbete relaterat till stress, utbrändhet och frånvaro bland vårdgivarna (Westerberg & Tafvelin 2013).
Om man ska gå efter tiden och taggningarna då borde de anställa robotar, för vi är inte robotar. Vi jobbar med människor och saker kan ändras från dag till dag. Ibland har jag kommit hem och haft en dålig känsla att man inte har gjort ett bra jobb eftersom man var tvungen att lämna en person för att man inte hade tillräckligt med tid. Jag har alltid sagt att man inte ska behöva vänta och hoppas att kanske ett städ eller en promenad blir avbokad för att man ska ge mer tid till brukarna. Jag tycker att det ska ingå, vi ska ha tid och vi ska inte behöva stressa. - Hanna
Ovanstående citat visar att tidsregistreringen kan bidra till att hemtjänstpersonalen känner sig otillräcklig i samband med att det inte ges utrymme för personalen att vara nog flexibel i sitt arbete. Att intervjupersonen menar att de borde anställa ”robotar” bidrar till en förståelse för hur hemtjänstpersonalen upplever att tidsregistreringen inte tar hänsyn till att arbetet kräver en flexibilitet för att tillgodose brukarens behov. Att strikt följa förutbestämda tider hos brukarna är inte alltid möjligt i samband med att deras hälsotillstånd och behov kan skifta från dag till dag. Till följd av kraven för tidsregistreringen upplever hemtjänstpersonalen att de inte alltid kan uppfylla kraven för arbetsuppgifterna de ska utföra. Dilemmat de kan ställas inför är att de ibland måste välja om de ska uppfylla de tidsmässiga kraven eller kraven för de insatser de ska utföra. Analysen visar att trots om personalen försöker uppfylla de tidsmässiga kraven är förutsättningarna begränsade i samband med den ofta för korta gångtiden. Det leder till en stress när hemtjänstpersonalen upplever att kraven är för höga i relation till den begränsade flexibiliteten och inflytandet de har i sitt arbete (Karasek & Theorell, 1990).
Det beskrivs även att hemtjänstpersonalen kan uppleva en lättnad när brukare är inlagda på sjukhus i samband med att det blir lugnare när besöken blir färre och gångtiden blir längre. Det leder till en ökad stress när de upplever att de inte hinner med arbetsuppgifterna. Antigen får de hoppa över insatser eller så får någon av kollegorna som kommer på nästa besök utföra de
22
insatser som inte hunnits med. Tidigare forskning av Hansson och Arnetz (2006)visar på att det är psykiskt och fysiskt påfrestande för hemtjänstpersonal att arbeta under tidsbrist.De krav och förväntningar de har på sig själva beskriver dem att de även har på sina kollegor, de förväntar sig att de ska utföra de insatser som brukarna har blivit beviljade. Att de har krav på sina kollegor understryker vikten av att bibehålla en god psykosocial arbetsmiljö (Karasek &
Theorell, 1990). De undviker att lämna arbetsuppgifter till sin kollega som kommer på nästa besök för att de vet att det kan leda till ett merarbete för kollegan, vilket i sin tur kan leda till stress. Hemtjänstpersonalen ansvarar även för en larmtelefon, det finns därmed krav på att de ska svara i telefonen när någon brukare larmar. Utöver sina inplanerade besök ska de hinna gå på larm om det bedöms vara nog akut. För vissa upplevs detta bidra till en stress för att de redan har sina planerade besök. Som nedanstående citat belyser har hemtjänstpersonalen inte alltid tid att gå på larmen.
De kan larma om att de vill gå på toa, att de är törstiga och vill ha vatten. Det är därför jag menar att det är onödigt för jag kan inte lämna den brukaren jag är hos för att gå och servera vatten till någon, eller ta personen till toa. Då får jag bara veta att den här personen har larmat, men jag kan fortfarande inte göra något åt saken. - David
Analysen visar att larmtelefonen kan skapa en inre stress om hemtjänstpersonalen inte hinner gå på larmen i och med att de inte kan uppfylla de kraven som ställs (Karasek & Theorell, 1990). Om de går på larmet kan det även resultera i stress om det innebär att de blir försenad till nästa besök eller om hemtjänstpersonalen tvingas prioritera bort insatser för att hinna med alla besök. Det blir ytterligare ett moment som ställer krav på hemtjänstpersonalen och som de måste ta ställning till om de verkligen hinner med att utföra eller inte. Brukaren kan även ställa krav på personalen, ibland är det högre och ibland lägre än det som är avtalat om att hemtjänstpersonalen ska utföra. Att de utför samma arbetsuppgifter hemma hos brukarna är en viktig faktor för att förhindra att det resulterar i stress. Om brukaren börjar ställa högre krav kan det leda till att personalen får mer att göra.
Brukarna hemma vet vilka som kommer och vad som ska göras, men om vissa gör olika saker då märker dem det. Då börjar de kräva mer. Därför måste vi göra samma saker
23
hemma hos brukarna, det som står i beskrivningen och i planeringen. Om det inte händer något nytt. - Helena
Ovanstående citat belyser vikten av att de ska följa arbetsbeskrivningen och genomförandeplanen, de ska inte hjälpa brukaren med saker de själv klarar av att utföra.
Tidigare forskning från Vik och Eide (2012) visar att hemtjänstpersonalen ställs inför ett dilemma angående om de ska utföra uppgifter som brukaren egentligen klarar av själv för att spara tid. Detta för att hemtjänstpersonalen många gånger kan utföra uppgifterna snabbare än vad brukaren gör. Det kan leda till att det stjälper brukaren om de börjar hjälpa dem med uppgifter de egentligen klarar av själv. Det i sin tur kan leda till ett merarbete och högre arbetsbelastning om brukaren börjar ställa krav på att samtliga av hemtjänstpersonalen ska utföra dessa uppgifter. Det blir en aspekt som hemtjänstpersonalen måste förhålla sig till och förhandla om med brukarna. Om brukarna inte har högre krav än vad hemtjänstpersonalen ska utföra hos dem så kan stress undvikas i högre mån (Karasek & Theorell, 1990).
Hemtjänstpersonalen kan även behöva förhålla sig till anhörigas krav. Kommunikationen med anhöriga är en väsentlig del i hemtjänstarbetet och det är naturligt att anhöriga ställer krav på personalen. De måste helt enkelt förhålla sig till en mängd olika aktörer och vad de har för krav, det är dels chef, kollegor, brukare och anhöriga som de dagligen kommer i kontakt med och som har krav på dem i deras arbete. Sammanfattningsvis är kraven höga och kan se olika ut beroende på vem som ställer kraven. Det är inte omöjligt att uppnå kraven men de upplever att de är höga samtidigt som tiden är kort. Ansvaret upplevs ibland vara för högt i proportion till den tid de har på sig att utföra besöket vilket leder till de höga kraven.
5.2 Kontroll
I hemtjänstarbetet uppkommer det ofta situationer som personalen inte kan styra över. Det kan handla om oväntade situationer som inträffar hemma hos brukarna som gör att hemtjänstpersonalen inte kan hålla den utsatta tiden. Det leder till att när hemtjänstpersonalen ska tagga in och ut besök så går det inte alltid att följa den utsatta tiden som brukarna har blivit beviljade. Att känna en bristande kontroll kan leda till stress för hemtjänstpersonalen (Karasek
& Theorell, 1990). Oplanerade händelser hos brukarna är enligt personalen en av faktorerna som leder till att de upplever stress. Detta i och med att oplanerade händelser ofta leder till att de blir försenade till nästa besök. De oplanerade händelserna kan vara allt från att en brukare
24
har ramlat vilket innebär att de kan behöva tillkalla hjälp, det kan även vara att brukaren är i ett sämre hälsotillstånd som gör att besöket tar längre tid. Nedanstående citat visar på ett exempel när hemtjänstpersonalen kan bli försenade om besöket tar längre tid än vad som är avtalat.
På förmiddagar kan man känna mer stress. Om man har många duschar som tar längre tid kan man känna stress. Det beror mycket på brukaren och dennes hälsa också. Om vi ska utföra en dusch och det tar mer tid för duschen, exempelvis 45 minuter kanske blir 1 timme, då blir vi försenade till nästa. Då får nästa brukare kortare besök om vi är försenade. - Sigrid
Detta belyser hur oplanerade händelser eller hur brukarnas hälsotillstånd kan ha en inverkan på möjligheten för hemtjänstpersonalen att följa tiderna. Att de blir försenade är inte alltid något som hemtjänstpersonalen kan styra över i samband med att de inte kan alltid kan avbryta insatserna och lämna över de till kollegan som kommer på nästa besök. Det är inte möjligt för hemtjänstpersonalen att förutse de oplanerade händelserna vilket leder till en känsla av bristande kontroll (Karasek & Theorell, 1990). Att de upplever att oplanerade händelser leder till stress beror inte på att de inte har tillräcklig kompetens för att hantera situationen. Samtliga av intervjupersonerna beskriver att de vet hur de ska gå tillväga när något oplanerat inträffar.
Många gånger kan situationer lösas genom att de avlastar varandra genom att ge och ta besök dem sinsemellan. Det kan även handla om att de hamnar i en situation som kräver råd från distriktsköterskan eller så kan de kontakta chefen. När hemtjänstpersonalen får den hjälp de behöver från exempelvis kollegor, chef eller distriktsköterskan så återfår de kontroll över situationen. Vad gäller beslutsutrymmet hemtjänstpersonalen har så är det begränsat i den meningen att de inte kan styra över sitt schema och de besöken som de har för dagen. De kan däremot ändra ordningsföljd på besöken om de anser att det är nödvändigt, vilket nedanstående citat visar.
Jag går efter besöken som finns, men man kan själv kasta om besöken om man vill.
Ibland om det är lite längre mellan en kund till en annan kund så man kan kasta om besök om det blir bättre för båda kunderna och för oss. Då kan man styra på det sättet. - Fredrik
25
Att hemtjänstpersonalen kan flytta om besöken upplever de som någonting positivt för både dem själva och för brukarna. Analysen visar att det beslutsutrymmet leder till att de får en känsla av kontroll i arbetet (Karasek & Theorell, 1990). Hemtjänstpersonalen beskriver att de har god kännedom om brukarna och deras vanor, exempelvis om de vet att någon som är morgontrött hellre har ett senare morgonbesök än vad som är planerat, då kan de flytta på besöket för att det ska passa brukaren bättre. Andra faktorer som kan spela in om de själva ändrar ordningen på besöken är avståndet mellan brukarna. Om några brukare bor i närheten av varandra och andra brukare bor längre bort, då kan de ta brukare som bor nära varandra före de promenerar till de som bor längre bort för att spara in tid. Att hemtjänstpersonalen inte kan styra över själva planeringen är någonting som de accepterar men som de önskar att de kunde ha mer inflytande över. Planeringen över vilka besök de ska ha för varje dag och hur schemat ser ut varierar i stort.
Det är periodvis väldigt stressigt, allmänt har vi faktiskt ett ganska tungt arbete eftersom vi inte har en grundplan, att man vet att såhär kommer det att se ut de kommande veckorna. Planeringen ändras dag för dag och timme för timme. Det hinner ske väldigt mycket förändring på en planering under bara några timmar. Tidsmässigt tycker jag personligen att det är lite mer stressigt än förut, det är tajtare nu. Det är mycket tidsstyrt i planeringen faktiskt. - Hanna
Det ovanstående citatet belyser avsaknaden av vetskap om hur hemtjänstpersonalens schema kommer att se ut. Ovissheten om hur hemtjänstpersonalens arbetsdag kommer att se ut kan leda till stress som en följd av känslan av en bristande kontroll (Karasek & Theorell, 1990). Det är något som de inte kan styra över i och med att beslutsutrymmet för planeringen är begränsad för hemtjänstpersonalen. Att det finns begränsningar i delaktigheten för planeringen kan leda till stress (Karasek & Theorell, 1990). De beskriver att de i vissa fall kan prata med chefen eller planeraren om de har några synpunkter. Det kan exempelvis vara att en brukare behöver längre besök än den har i dagsläget. I det avseendet kan tidsregistreringen fungera som bevis för att besöket borde bli längre, det går då att gå tillbaka i systemen för att kontrollera tidsregistreringen. Om snittiden för besöken hos en brukare är längre än vad det egentligen ska vara kan tiden för besöken utökas.
