Kontrollberäkningar med föreslagen framtida systemutformning

41 (143)

STRÖMSTAD VA-FÖRSÖRJNINGSPLAN 2016-2050 2016-07-08

Som alternativt till ombyggnation av befintlig högreservoar är det eventuellt möjligt att utnyttja befintliga lågreservoarer vid det gamla vattenverket i Skee. Detta kommer innebära en mer energikrävande drift eftersom den nya tryckstegringsstationen i Skee gamla vattenverk då kommer behöver höja trycknivån jämfört med om pumparna matats direkt från Strömstad högreservoar. Men detta kan dock istället innebära en mer

kostnadseffektiv lösning samt sannolikt en bättre omsättning och lägre vattenålder i ledningsnätet, jämfört med en större högreservoar i befintligt läge.

Detta alternativ är inte vidare undersökt, men kan beaktas som ett bra alternativ och rekommenderas till att utredas ytterligare när behovet av ytterligare volym aktualiseras.

5.3.11.3 Utökning av Skee högzon

För att lösa problemen med lågt vattentryck längs Furuvägen i Skee samhälle föreslås att en ny PE 110 mm ledning anlägges parallellt med befintlig PVC 160 mm ledning över en sträcka om ca 170 meter, mellan Skee tryckstegringstation och Furuvägen. Ledningen kopplas till Skee tryckstegringsstation som då även försörjer fastigheterna vid Furuvägen.

5.4 Kontrollberäkningar med föreslagen framtida systemutformning

Föreslagna åtgärder är framtagna med hjälp av den upprättade hydrauliska datormodellen och även kontrollberäknade med den samma.

Nya områden har alla givits ett normalförbrukningsmönster, men med ett maxtimme-maxdygnsscenario på motsvarande tid som för befintliga områden.

För höstförhållanden har som schablon antagits att tillkommande områden till 90 % är sommarboende. Detta är möjligtvis för lågt för vissa områden med större andel permanentboende och vise versa, men bedöms som över lag vara en rimlig siffra.

Följande anläggningar har räknats som avstängda under höstförhållanden:

• Dafter lågreservoar (ej tryckstegring)

• Lindräckan lågreservoar och tryckstegringsstation

• Jolkilen tryckstegringsstation

• Kilesand lågreservoar och tryckstegringsstation

• Rävö lågreservoar och tryckstegringsstation

• Överby lågreservoar och tryckstegringsstation

• Öddö södra lågreservoar och tryckstegringsstation

• Öddö brygga lågreservoar och tryckstegringsstation

• Öddö norra lågreservoar och tryckstegringsstation Följande reservoarer har ansatts till en halverad volym:

• Ånneröd högreservoar

• Seläter högreservoar

• Ekenäs lågreservoar

• Tjärnö lågreservoar

• Rossö lågreservoar

Resultat från kontrollberäkningarna redovisas mer detaljerat i huvudrapporten för dricksvattenförsörjningen och dess bilagor, men sammanfattas i punkterna nedan.

Underlaget gällande planerade anslutnings- och utbyggnadsområden ändrades under tiden denna utredning genomfördes. Detta ledde till vissa justerade åtgärder, bland annat en större högreservoar i Strömstad. Alla beräkningar uppdaterades inte i samband med detta och därför stämmer inte alla siffror i efterföljande två kapitel med föreslagna åtgärder.

5.4.1 Beräkningsresultat för sommarförhållanden

• Strömstad högreservoar varierar normalt mellan ca 11,6 – 13,9 meter (+62,6 – 64,9 meter). Vid simulerat maxtimme-maxdygnsscenario sjunker nivån till ca 10,9 meter (+61,9 meter). Utjämningsvolymen är därmed normalt ca 580 m³ och reservvolymen ca 2 900 m³. Vid maxtimme-maxdygnsscenario reduceras reservvolymen till ca 2 700 m³

• Ånneröd högreservoar varierar normalt mellan ca 4,2 – 4,9 meter (+66,2 – 66,9 meter). Vid simulerat maxtimme-maxdygnsscenario sjunker nivån till ca 4,0 meter (+66,0 meter). Utjämningsvolymen är därmed normalt ca 200 m³ och

reservvolymen ca 1 220 m³. Vid maxtimme-maxdygnsscenario reduceras reservvolymen till ca 1 160 m³

• Distributionspumparna i Strömstad vattenverk pumpar mellan ca 105-115 l/s, beroende på nivå i Strömstad högreservoar och uttag på nätet. Dygnsmedelflödet är ca 95 l/s och pumparna är i drift ca 21 timmar om dygnet.

Maxflödena överstiger verkets nuvarande kapacitet om ca 110 l/s. Medelflödet överstiger också nuvarande vattendoms maximala tillåtna dygnsmedelflödeuttag

• Flödet vid Oslovägens tryckstegringsstation varierar normalt mellan ca 24 – 30 l/s, med styrning mot Ånneröds högreservoar. Det är oklart om befintliga pumpar har denna kapacitet. Dygnsmedelflödet är ca 24 l/s. Pumparna är i drift ca 21 timmar och dygnet

43 (143)

STRÖMSTAD VA-FÖRSÖRJNINGSPLAN 2016-2050 2016-07-08

• Hällestrands tryckstegringsstation startar vid låg trycknivå till följd av

ledningsförluster mellan Ånneröds högreservoar och Hällestrand. I drift varierar flödet normalt mellan ca 2,0 – 3,5 l/s. Vid maxtimme-maxdygnsscenario ökar flödet till ca 6,5 l/s. Stationens pumpar är i drift ca 15 timmar om dygnet

• Flödet vid Hålkedalen tryckstegringsstation varierar normalt mellan ca 30 – 46 l/s vid påfyllning av Stare högreservoar, beroende på nivå i reservoaren, uttag och styrning (stationen är styrd för att strypa flödet vid hög nivå i reservoaren och öka flödet vid låg nivå). Dygnsmedelflödet är ca 32 l/s

• Jolkilens tryckstegringsstation startar då flödet ökar till södra skärgården och Kosteröarna, det vill säga när trycket i inkommande ledning sjunker till under ca +56 m. I drift varierar flödet normalt mellan ca 20 – 32 l/s.

Maxtimme-maxdygnsscenariot ger marginell påverkan då stationen framförallt försörjer lågreservoarer. Dygnsmedelflödet genom stationen är ca 19,5 l/s och medelflödet hos pumparna är ca 24 l/s. Pumparna är i drift ca 18 timmar om dygnet

• Flödet vid Öddö tryckstegringsstation varierar normalt mellan ca 1 – 29 l/s.

Maxtimme-maxdygnsscenariot ger marginell påverkan då stationen framförallt försörjer lågreservoarer. Dygnsmedelflödet är ca 18 l/s

• I de centrala delarna av Strömstad erhålls på gränsen till för låga trycknivåer för flertalet fastigheter i genomförda beräkningar, men dock bättre trycknivåer än befintliga förhållanden tack vare en ny högre högreservoar och utbyggda huvudledningsförstärkningar.

• I Kebal högzon (Båtviksvägen och Tennisstigen) erhålls låga vattentryck för högt belägna fastigheter, precis som vid befintliga förhållanden. En mindre

tryckstegringsstation skulle kunna anläggas för att lösa dessa fastigheters tryck, om de upplever detta som ett problem

• Tången, Seglarbyn och Ånneröd (Fornminnesvägen) erhåller goda vattentrycknivåer tack vare utbyggda föreslagna tryckstegringsstationer

• Källviksdalen erhåller betydligt bättre trycknivåer än vid befintliga förhållanden tack vare en utbyggd ny matningsväg från Seläter högreservoar

• Stare tryckzon erhåller goda trycknivåer tack vare den nya högreservoaren.

Enstaka fastigheter erhåller vattentryck som är tillräckligt, men dock nära gränsen

för tillräckligt. Dessa bör stämmas av när läge och höjd på högreservoaren fastställs

• Tjärnö och Rossö erhåller goda trycknivåer efter utförda åtgärder

5.4.2 Beräkningsresultat för höstförhållanden

• Strömstad högreservoar varierar normalt mellan ca 12,8 – 13,9 meter (+63,8 – 64,9 meter). Utjämningsvolymen är därmed normalt ca 280 m³ och

reservvolymen ca 3 200 m³

• Ånneröd högreservoar (sektionerad till halv volym) varierar normalt mellan ca 4,4 – 4,9 meter. Utjämningsvolym är därmed normalt ca 70 m³ och reservvolymen ca 640 m³

• Utgående pumpar vid Strömstad vattenverk pumpar mellan ca 85 - 90 l/s, beroende av nivån i Strömstad högreservoar, förbrukning och uttag till övriga tryckzoner. Dygnsmedelflödet är ca 42 l/s

• Flödet vid Oslovägens tryckstegringsstation varierar normalt mellan ca 22 – 28 l/s med styrning mot Ånneröds högreservoar. Dygnsmedelflödet är ca 7,6 l/s

• Hällestrands tryckstegringsstation startar vid låg trycknivå till följd av tryckförluster i ledningarna mellan Oslovägen och Hällestrand. I simulering av höstförhållanden startar pumparna endast några enstaka gånger

• Flödet vid Hålkedalen tryckstegringsstation varierar normalt runt ca 30 l/s vid påfyllning av Stare högreservoar. Dygnsmedelflödet är ca 6,8 l/s

• Jolkilen och Öddö tryckstegringsstationer är avstängda i höstscenariot. Södra skärgården och Kosteröarna försörjs därmed direkt från Stare högreservoar

• Föreslagen framtida dricksvattenförsörjning 2015 – 2050 innebär ett antal nya och utökade reservoarer för ökad reservvattenvolym i distributionssystemet. Dessa för med sig längre omsättningstider och generellt högre vattenålder i

ledningsnätet, även om flertalet av reservoarerna tas ur drift eller sektioneras under lågsäsong

• Medelvattenåldern i Strömstad högreservoar varierar efter tre veckors simulering

45 (143)

STRÖMSTAD VA-FÖRSÖRJNINGSPLAN 2016-2050 2016-07-08

• Medelvattenåldern i Seläter högreservoar varierar efter tre veckors simulering kring ca 180 – 200 timmar

• Medelvattenåldern i Strand lågreservoar varierar efter tre veckors simulering kring ca 170 – 200 timmar

• Medelvattenåldern i Skee högreservoar varierar efter tre veckors simulering kring ca 240 - 250 timmar

• Medelvattenåldern i Ånneröd högreservoar varierar efter tre veckors simulering kring ca 290 - 310 timmar

• Medelvattenåldern i Stare högreservoar varierar efter tre veckors simulering kring ca 130 - 140 timmar

• Medelvattenåldern i Ekenäs lågreservoar varierar efter tre veckors simulering kring ca 270 - 290 timmar

• Medelvattenåldern i Tjärnö lågreservoar varierar efter tre veckors simulering kring ca 130 - 150 timmar

• Medelvattenåldern i Rossö lågreservoar varierar efter tre veckors simulering kring ca 180 - 190 timmar

• Omsättningen i Skee är låg. Reservoarens placering är inte optimal i

omsättningsavseende och vattnet blir därför relativt gammalt trots att Skee har en stor andel permanentförbrukare.

Reservoarutbyggnad i Skee gamla vattenverk istället för ny högreservoar skulle förbättra medelvattenåldern i ledningsnätet i Skee

• Omsättningen i Seläter är kring de centrala delarna låg. I de mer perifiera områdena – Capri, södra Seglarbyn, östra Källviksdalen och särskilt Monelid – blir omsättningen mycket låg

• Placering av en högreservoar i norra högzonen är inte okomplicerad, som tidigare nämnts. Högreservoaren i Ånneröd får bristfällig omsättning till följd av dess placering. När Oslovägens tryckstegringsstation är avstängd går ”pluggflöden”

med äldre vatten ut på ledningsnätet.

Detta syns tydligt i beräkningsresultatet för Hällestrand där medelvattenålder under befintliga förhållanden varierar mellan ca 50 – 70 timmar och för den framtida försörjningen mellan ca 60 – 350 timmar

• Omsättningen i Strand är låg i stort och mycket låg i perifera ledningar, samt i större delen av Stensvik. Lokalt blir omsättningen i Strand dock bättre än idag tack vare fler exploateringar, men tillkommande vatten söderifrån har dock en högre vattenålder på grund av Ånneröd högreservoar

• Omsättningen blir sämre än befintliga förhållanden i större delen av den södra skärgården till följd av större reservoarvolymer. Vid Båsen på Rossö varierar medelvattenåldern mellan ca 140 – 160 timmar under dagens förhållanden och ca 260 – 280 timmar för den framtida försörjningen. Det ska då poängteras att för befintliga förhållanden finns enbart reservvolym i Strömstad högreservoar och för den framtida försörjningen föreslås reservvolymer också i Stare, på Tjärnö och på Rossö