Råvattenförsörjning och vattenverk

Det framtida råvattenbehovet om minst ca 130 l/s kommer att kunna tillgodoses med de under 2016 pågående utbyggnaderna av nya råvattenledningar längs delar av sträckan mellan täkten Färingen och Strömstads vattenverk. Ny maximal kapacitet beräknas bli ca 145 l/s. Det bör dock observeras att nuvarande vattendom emellertid endast medger uttag om maximalt ca 8 000 m³/dygn (ca 93 l/s), vilket innebär att Strömstads kommun snarast behöver utreda möjligheter till ett ökat uttag ur den nuvarande vattentäkten Färingen eller möjlig komplettering från en eller flera ytterligare råvattentäkter.

För att klara den framtida försörjningen med planerade anslutnings- och

utbyggnadsområden krävs en råvattenkälla som medger ett dygnsuttag om ca 10 000 – 11 000 m³/dygn.

Nuvarande maximala kapacitet i Strömstad vattenverk är angiven till ca 110 l/s, men det är oklart om denna kapacitet faktiskt finns tillgänglig och om det är en kapacitet som kan hållas över ett helt dygn. Enligt genomförda beräkningar krävs en framtida kapacitet om ca 105 – 115 l/s momentant och en dygnsproduktion om ca 8 200 m³/dygn (ca 95 l/s) exkl. internt vattenbehov. Sannolikt krävs uppgradering av reningskapacitet och flödeskapacitet hos vattenverket för att hantera den framtida försörjningen.

5.6 Utbyggnadsordning

Föreslagen ny systemutformning är framtagen som en målbild för horisontåret 2050. Det innebär att det inte i exakt detalj är utrett hur utbyggnadsordningen av åtgärder skall ske.

Istället har en utbyggnadsordning tagits fram som uppskattas som lämpligt utifrån den planerad anslutning av nya och befintliga områden.

Utbyggnadsordningen av föreslagna åtgärder beror på anslutningsordningen av nya och

47 (143)

STRÖMSTAD VA-FÖRSÖRJNINGSPLAN 2016-2050 2016-07-08

kontinuerligt. Utbyggnadsordningen rekommenderas därför att vidare utredas och uppdateras löpande, efterhand som planeringen av anslutningsområden uppdateras.

Den utbyggnadsordning som presenteras i denna utredning ska betraktas som en grov planering, baserad på bedömningar gjorda på det underlag som fanns tillgängligt vid genomförandet av denna utredning.

Planeringen med tillkommande anslutnings- och utbyggnadsområden är framtung, det vill säga en stor del av de listade områdena är planerade att byggas ut/anslutas inom ca 10 – 15 år. Detta kommer också innebära att en stor del av de föreslagna åtgärderna i utredningen kommer att behöva byggas ut under samma period.

Generellt är tryckstegringsstationer och ledningsutbyggnader åtgärder som är mer kritiska för att ledningsnätet ska ha tillräcklig kapacitet för att klara framtida

högförbrukningstillfällen.

Däremot är flera av de föreslagna utökningarna av reservoarvolymerna inte kritiska för att klara den framtida försörjningen, men rekommenderade för att erhålla en större säkerhet mot eventuella drift- och leveransavbrott. När i tiden dessa åtgärder genomförs bör planeras utifrån kostnad för åtgärd, risk för leveransavbrott, nuvarande

reservvolymsunderskott med mera.

Föreslagen utbyggnadsordning framgår av Bilaga 4.1 tillsammans med uppskattade kostnader, och kommenteras i nedan kapitel för 2016-2025 respektive 2025-2050.

5.6.1 Utbyggnadsordning 2016-2025

Planering för ersättning av Strömstad högreservoar bör påbörjas snarast. En större högreservoar är förvisso inte kritisk för försörjningen de närmaste 5 åren, men nuvarande högreservoar har egentligen för liten reservvattenvolym sett till sommarförbrukningen. En ny högre högreservoar skapar en trygghet i försörjningen och goda förutsättningar för framtida arbeten.

Den största enskilda anslutningen till det befintliga ledningsnätet är anslutningen av Kosteröarna. Enligt kommunens nuvarande bedömning kan Kosteröarna vara fullt anslutna 2027 (se Bilaga 3) och förberedelserna på befintligt ledningsnät bör därför påbörjas snarast. För att befintligt ledningsnätet ska klara att försörja Kosteröarna fullt utbyggt, via den nya sjöledningen från Öddö, krävs minst följande åtgärder:

• Ny ledning från Strömstad högreservoar till Österröd

• Dubblerad ledning från Österröd till Hålkedalens tryckstegringsstation

• Utbyggnad av Stare tryckzon, inklusive nya ledningsdragningar och Stare högreservoar

• Ny tryckstegringsstation på Öddö

Utöver dessa åtgärder är det en fördel för Kosteröarnas försörjning om även nuvarande Strömstad högreservoar är ersatt med en större högreservoar och att matningsvägen mellan Strömstad vattenverk och högreservoaren har förstärkts.

Vidare krävs i överföringskedjan för Södra Skärgården även nya tryckstegringsstationer vid Hålkedalen och Jolkilen. Dessa bedöms dock krävas först när anslutningen och utbyggnaden i skärgården kommit längre, det vill säga efter 2025.

För att ansluta och försörja Kosteröarna med enbart delvis ansluten bebyggelse är det möjligt att klara försörjningen med en mindre del av ovanstående åtgärder. Liknande kan en mindre del av åtgärderna vara tillräckligt om andra anslutningar i södra skärgården sker senare än förväntat.

Rossö lågreservoar rekommenderas att byggas ut snarast, då befintlig lågreservoar är mycket underdimensionerad i hänsyn till reservvattenvolym och säkerhet vid ett

driftavbrott. Befintlig lågreservoar är dessutom i mindre god kondition. En ny lågreservoar vid Rossö skulle även öka utjämningsmöjligheten och därmed avlasta Tjärnö och Stare tryckstegringsstationer.

En rad åtgärder är redan planerade och till olika grad påbörjade för att stärka försörjningen av södra skärgården, nämligen:

• Ny tryckstegringsstation vid Österröd

• Ny tryckstegringsstation och lågreservoar för norra Stare

• Ny tryckstegringsstation och lågreservoar vid Dafter för Daftö Resort och Lilla Åseröd

• Ny tryckstegringsstation och lågreservoar för södra Öddö

Dessa åtgärder kommer att förbättra försörjningen av södra skärgården avsevärt då kapaciteten ökar mellan Österröd och Stare med hjälp av tryckstegringsstationen vid Österröd, samtidigt som flödestopparna utjämnas i och med anläggandet av

lågreservoarerna.

I händelse av att Kosteröarnas dricksvattenförsörjning inte skulle anslutas till Öddö är det eventuellt möjligt att de nu planerade åtgärderna i södra skärgården är tillräckliga för att klara övrig framtida planerad anslutning av nya och befintliga områden till och med 2025.

Detta är emellertid en bedömning och har inte kontrollberäknats.

Den nya tryckstegringsstationen vid Källviksdalen behöver anläggas så snart de nya högt belägna exploateringsområdena börjar bebyggas. Däremot kan utbyggnad av

lågreservoar avvaktas, om så önskas, till dess att fler exploateringsområden, och då framförallt vid Capri, är på gång. Dock krävs lågreservoaren till dess att Capri byggs ut.

Exploaterings- och anslutningsplanerna norr om Strand är skjutna framåt i tiden varför Lindräckans tryckstegringsstation kan avvakta till ca 2035. En tillfällig

tryckstegringsstation planeras däremot för att försörja de högst belägna fastigheterna nordöst om Stensvik.

49 (143)

STRÖMSTAD VA-FÖRSÖRJNINGSPLAN 2016-2050 2016-07-08

Vissa mindre åtgärder är föreslagna för att lösa lokala problem i dagens försörjning.

Dessa kan implementeras så snart möjlighet finns. Detta gäller bland annat tryckstegringsstation för Seglarbyn och Tången.

5.6.2 Utbyggnadsordning 2025-2050

Ånneröds högreservoar är sannolikt aktuell att anlägga ca 2025-2030. Dock är som beskrivet inte något optimalt läge identifierat för en högreservoar i Strömstad norra högzon. Ånneröds högreservoar rekommenderas därför utredas på nytt om ett antal år.

Att anlägga en högreservoar enligt föreslagit läge bör jämföras med ett alternativ med flytt av tryckzonsgränsen för Strömstad lågzon norrut. Det är möjligt att Ånneröds

högreservoar kan slopas med en sådan lösning.

Ny tryckstegringsstation vid Lindräckan bör anläggas till år ca 2035. I samband med att stationen anläggs bör lågreservoaren vid den befintliga tryckstegringsstationen i sydöstra Strand utökas.

Ny tryckstegringsstation i Skee gamla vattenverk för försörjning av Skee bör anläggas till ca 2025, då Bastekärr verksamhetsområde är planerat.

Utökad reservvattenvolym för Skee bör anläggas ungefär samtidigt. Reservvolym är emellertid av mer strategisk karaktär och kan eventuellt skjutas framåt något, medan tryckstegringsstationen krävs för att erhålla tillräcklig kapacitet. Den är därför kritisk för försörjningen av Skee när mer ansluts i tryckzonen.

Utökad lågreservoar på Tjärnö är inte nödvändigt att prioritera högt då underskottet i reservvattenvolym inte är extremt. Detsamma gäller Seläter, såvida lågreservoar för Källviksdalen och Capri byggs ut.

Vissa åtgärder är föreslagna enbart för försörjning av lokala områden och är inte en del i att förstärka försörjningen för hela kommunen. Dessa åtgärder är därför enbart knutna till anslutningsområden som du ämnar försörja, och tidpunkten för utbyggnad är därför strikt bundet till anslutningsområdet. Detta gäller bland annat åtgärder för Norra Öddö, Rävö och Överby.