Resultat av kontrollberäkningar

Hydrauliska kontrollberäkningar av genomförts för dricksvattendistributionsanläggningen med datorprogrammet MikeUrban WD (Water Distribution). Använd programversion är 2014 (SP2) och vid beräkningarna har programmets hydrauliska modul och

kvalitetsmodul använts.

Geometriska indata, samt ledningsdimensioner och råheter, har importerats till programmet i SHP-format och sedan kompletterats med data i DXF-format mm.

Strömstad kommun har levererat följande material som utgör underlag för datormodellens uppbyggnad och uppdatering:

• Digitalt kartmaterial avseende ledningsnät och grundkarta. Kompletterande kartmaterial och diverse uppgifter har hämtats från relationsritningar i varierande skalor

• Uppgifter om golvnivå, pumputrustning och pumpkapaciteter i

tryckstegringsstationer. Kompletterande inmätningar har utförts av Sweco

• Uppgifter om nivåer och geometri för hög- och lågreservoarer.

Kompletterande inmätningar har utförts av Sweco

• Uppgifter om styrningar av reservoarer och tryckstegringsstationer. Dessa uppgifter har i viss mån korrigerats med hjälp av erhållna driftdata (exempelvis start- och stoppnivåer för reservoarer)

• Debiterad årsförbrukning för abonnenter avseende 2012

• Driftdata från kommunens driftövervakningssystem i form av uppmätta flöden och reservoarnivåer, avseende en sommar- och en höstvecka 2013 med en timmes upplösning

• Driftdata från kommunens driftövervakningssystem med uppmätta flöden för

19 (143)

STRÖMSTAD VA-FÖRSÖRJNINGSPLAN 2016-2050 2016-07-08

Dricksvattenmodellen är sedan uppbyggd enligt följande steg:

• Ledningsgeometri, inlagd enligt erhållet kartmaterial

• Inga korrigeringar av ledningsråheter efter tryckmätningar, då inga sådana har genomförts inom detta projekt. Samtliga plastledningar har antagits ha en råhet om 0,2 mm och samtliga järnledningar har antagits ha en råhet om 1,0 mm.

• Anläggningar definierade enligt information från kommunen

• Abonnenter inlagda utifrån erhållet debiteringsregister

• Bedömt läckage har spritts över respektive förbrukningszon utifrån ledningarnas mantelarea, det vill säga utifrån dess längd och dimension

• Utarbetade förbrukningsmönster för sommar- och höst är inlagda i modellen enligt två scenarion. Sommarmönstret är kompletterat med en teoretisk maxdygns-maxtimmesfaktor om 3,0 (maxdygn 1,5 x maxtimme 2,0)

• Ytterligare förbrukning har lagts in för att korrigera mot den ökande

medelförbrukningen mellan 2013 och 2014. Dessa kompletteringar har försetts med ett normalt, okorrigerat, förbrukningsmönster för sommarhushåll och med samma maxdygns-maxtimmesfaktor

Simuleringsberäkningar har utförts för en sommarvecka för högre tidsupplösning och för tre höstveckor med en lägre tidsupplösning. Det för att framförallt studera eventuell tryck- och flödesproblematik under högsäsong och omsättningsproblematik under lågsäsong.

Resultaten redovisas mer omfattande i huvudrapporten för dricksvattenförsörjningen och dess bilagor och beskrivs kortfattat under följande kapitel.

5.2.4.1 Beräkningsresultat för sommarförhållanden

• Strömstad högreservoar varierar normalt mellan ca 7,3 – 8,7 meter (+57,9 – 59,3 meter). Vid simulerat maxtimme-maxdygnsscenario sjunker nivån till ca 6,1 meter (+56,7 meter). Utjämningsvolymen är därmed normalt ca 170 m³ och

reservvolymen ca 880 m³. Vid maxtimme-maxdygnsscenarios reduceras reservvolymen till ca 730 m³

• Distributionspumparna vid Strömstad vattenverk pumpar mellan ca 67 - 80 l/s, beroende av nivån i Strömstad högreservoar och uttag på nätet.

Dygnsmedelflödet är ca 57 l/s och pumparna är i drift ca 19 timmar om dygnet

• Flödet via Oslovägens tryckstegringsstation varierar normalt mellan ca 1 – 25 l/s.

Vid maxtimme-maxdygnsscenario ger pumparna i beräkningarna ca 32 l/s. Det är oklart om pumparna faktiskt har denna kapacitet. Dygnsmedelflödet är ca 15 l/s

• Hällestrands tryckstegringsstation startar vid låg trycknivå till följd av

ledningsförluster mellan Oslovägen och Hällestrand. I drift varierar flödet normalt mellan ca 1,0 – 1,9 l/s. Vid maxtimme-maxdygnsscenario ökar flödet till ca 3,1 l/s.

Stationens pumpar är i beräkningarna i drift ca 5 timmar om dygnet

• I de centrala delarna av Strömstad erhålls låga trycknivåer för flertalet fastigheter i genomförda beräkningar. Detta beror främst på högt belägen bebyggelse i förhållande till högreservoarens nivå. Ledningsförlusterna blir dock påtagligare vid pumpstopp i vattenverket och då flödesriktningen vänder i ledningsnätet

• Tångenområdet i östra Strömstad (Vasshusvägen) erhåller vid

högförbrukningstillfällen låga vattentryck för högt belägna fastigheter

• I Ånneröd (Fornminnesvägen) erhålls lågt vattentryck på grund av att området är högt beläget och vattentrycket blir ännu lägre vid högförbrukningstillfällen. (Detta har åtgärdats under 2015 med en separat tryckstegringsstation för området)

• I Kebal högzon (Båtviksvägen och Tennisstigen) erhålls lågt vattentryck för högt belägna fastigheter

• Seglarbyn i Seläter högzon är högt belägen och erhåller låga vattentryck

• Källviksdalen i den norra delen av Seläter högzon är högt belägen och har

dessutom en för klen matning från Seläter högreservoar, vilket innebär att nästan samtliga fastigheter (ca 75 st.) erhåller för lågt vattentryck vid

högförbrukningstillfällen

• I Skee försörjs högt belägna fastigheter längs Trollemyrsvägen via Skee tryckstegringsstation och erhåller därför goda trycknivåer, men vid den intilliggande Furuvägen erhålls låga vattentryck, då fastigheterna där också är högt belägna

• I Stare och Södra Skärgården erhålls låga vattentryck vid högförbrukningstillfällen.

Anledningen är en begränsad kapacitet i överföringsledningarna mellan

Strömstad, Österröd och Stare tryckstegringsstation. I Stare tryckstegringsstation

21 (143)

STRÖMSTAD VA-FÖRSÖRJNINGSPLAN 2016-2050 2016-07-08

Denna trycknivå motsvarar ca 19 – 20 l/s i överföringsledningarna fram till Stare tryckstegringsstation. Pumparna kan därför inte leverera erforderligt flöde som krävs för att upprätthålla trycknivån i tryckzonen och följaktligen sjunker trycket kraftigt, varefter flertalet högt belägna fastigheter blir helt utan vatten.

I genomförda beräkningar erhålls lågt eller inget vattentryck i Stare.

Även områden som försörjs via överföringsledningen mellan Stare och Tjärnö erhåller också de låga vattentryck, som t.ex. Södra Öddö, Bjälveröd och Lindholmen/Killingholmen. Daftö Resort och Båleröd har privata

tryckstegringsanläggningar (Båleröd också eget vattenverk), som delvis

förmildrar konsekvenserna för dessa anläggningar vid ett sådant kraftigt tryckfall

• Delar av norra Tjärnö erhåller på gränsen till för lågt vattentryck vid

högförbrukningstillfälle, till följd av tryckförluster i klena ledningar mellan dessa fastigheter och Tjärnö tryckstegringsstation

• Västra, södra och delvis centrala delen av Rossö erhåller låga vattentryck vid högförbrukningstillfälle, på grund av ledningsförluster i överföringsledningen från Tjärnö (Rossö tryckstegringsstation är räknad som inte i drift). Vissa högt belägna fastigheter erhåller även gränsfall till för lågt tryck vid normalförbrukning

5.2.4.2 Beräkningsresultat för höstförhållanden

• Strömstad högreservoar varierar normalt mellan ca 7,8 – 8,7 meter (+58,4 – 59,3 meter). Utjämningsvolymen är därmed normalt ca 110 m³ och reservvolymen ca 940 m³

• Distributionspumparna i Strömstad vattenverk pumpar mellan ca 66 - 74 l/s, beroende av nivån i Strömstad högreservoar och uttag på nätet.

Dygnsmedelflödet är ca 34 l/s

• Flödet via Oslovägens tryckstegringsstation varierar normalt mellan ca 1 – 19 l/s.

Dygnsmedelflödet är ca 6,4 l/s

• Hällestrands tryckstegringsstation startar vid låg trycknivå till följd av ledningsförluster mellan Oslovägen och Hällestrand. Vid simulering av höstförhållanden startar pumparna endast några enstaka gånger

• Medelvattenåldern i Strömstad högreservoar varierar efter tre veckors simulering kring ca 40 timmar

• Omsättningen i Skee är något låg. Undantaget är Bastekärr, vars

försörjningsledning är dimensionerad för en betydligt större anslutning än vad

som idag är anslutet (samt även för hög brandvattenförsörjning). Omsättningen blir därför mycket låg för denna ledningssträcka

• Omsättningen i Seläter är kring de centrala delarna något låg. I de mer perifiera områdena – Capri, södra Seglarbyn, östra Källviksdalen och särskilt Monelid – blir omsättningen mycket låg

• Omsättningen i Strandområdet är totalt sett låg och mycket låg i perifera ledningar, samt även i större delen av Stensvik

• Omsättningen är bra i större delen av den södra skärgården, undantaget den södra delen av Rossö, som får låg omsättning och mycket låg omsättning i de

sydligaste delarna. Det kan dock också vara möjligt att man med gjorda antaganden överskattar vattenomsättningen för höstförhållanden i södra skärgården, d.v.s. att omsättningen kan vara mycket lägre

5.3 Föreslagen framtida dricksvattenförsörjning 2016 – 2050