• No results found

Kontrollfrågor till studenter

In document Förväntningsgap och socialisering (Page 67-70)

Kapitel 4. Empirisk metod

4.5 Operationalisering

4.5.1 Enkätens utformning

4.5.1.1 Kontrollfrågor till studenter

Jonnergård och Stafsudd (2009) har i en studie funnit att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga revisorer, vilka bl.a. kan hänföras till relationer till klienter, arbetskamrater samt interna och externa nätverk. De individuella förutsättningarna (kompetens, engagemang, personlighet o.s.v.) bygger på att dessa egenskaper är de avgörande, inte genus. Männen uppfattas ha ett bättre självförtroende och försäljningsförmåga än kvinnorna, däremot ansågs kvinnorna vara mer noggranna. För att kunna ta reda på om det fanns några skillnader mellan könen gällande förväntningsgapet inledde vi således enkäten med denna traditionella fråga:

(Kodning: Kvinna = 0, Man = 1) 1. Jag är:

- Man - Kvinna

Ålder

I vår modell nämnde vi att olika former av erfarenhet har en viktig roll i hur individers kunskaper och förväntningar ser ut. Det finns flera faktorer som bidrar med erfarenhet och således ville vi också ta reda på hur mycket var och en av dessa faktorer påverkade förväntningsgapet. En av dessa faktorer är respondenternas ålder, vilket är en individuell förutsättning där vi tror att äldre personer har samlat på sig mer erfarenheter och kunskaper. Enligt Young and Warren (2011) utvecklas också studenters kritiska tänkande med åldern. Vi vill därför testa om den troliga ökningen av erfarenheten och kritiskt tänkande som kommer med åldern har någon påverkan på kunskaperna och därmed förväntningsgapet.

(Antal år: t.ex. 26 år = 26) 2. Din ålder? Utbildning

En annan viktig faktor som nämns i modellen och i allra högsta grad har en påverkan på en persons kunskaper är dennes val av utbildning. De nedanstående frågorna togs även med för att möjliggöra en jämförelse mellan Linnéuniversitetet och Högskolan Kristianstad och deras olika utbildningar, alltså för att jämföra deras effektivitet att utbilda studenterna och förbereda dem inför deras eventuella yrkesliv inom revisionsbranschen. Enligt Alvesson (2013) har studenter svårt att tillämpa de kunskaper de får via praktik då de tilldelade uppgifterna ofta är enkla och rutinmässiga. Detta ville vi applicera på vår studie och undersöka huruvida praktik har någon påverkan eller inte på studenters kunskaper och förväntningar. Ytterligare en orsak till utbildningsprogrammens medverkan var för att säkerställa att respondenterna verkligen studerade ett program som möjliggör en framtid inom revisionsbranschen.

(Kodning universitet/högskola: Högskolan Kristianstad = 0, Linnéuniversitet = 1, Kodning program: ekonomprogrammet = 0, civilekonomprogrammet = 1)

3. Vid vilket universitet/högskola studerar du?

4. Vilket utbildningsprogram studerar du? (t.ex. civilekonomprogrammet, ekonomprogrammet osv.)

Årskurs

En annan avgörande faktor för en persons förväntningar och kunskapsnivå, som också är med i modellen och berör området erfarenhet, är givetvis hur länge personen i fråga har studerat. Liksom för ålder tror vi att varje utbildningsår även utvecklar det kritiska tänkandet. I vår studie ville vi därför se om förväntningsgapet förändras mellan årskurserna, om utbildningen verkligen utvecklar studenternas kunskaper om revision och därmed minskar förväntningsgapet för varje årskurs.

(Kodning: 1 = 1, 2 = 2, 3 = 3, och 4+ = 4) 5. Vilken årskurs studerar du?

- 1 - 2 - 3 - 4 +

Inriktning på utbildningen

Ett antal år in i ekonomistudierna väljer studenterna inriktning på sin utbildning. Bland de studenter som valt inriktning på sina studier var det endast de som studerade på redovisningsinriktningen som vi ville fokusera vår studie på. För att säkerställa att de besvarande med vald inriktning verkligen studerade redovisning frågade vi därmed vilken inriktning de studerade.

(Kodning: annan/ännu inte valt = 0, redovisningsutbildning = 1)

6. Vilken inriktning läser du på din ekonomiutbildning? (lämna ett - om du inte valt ännu)

Anhörig inom redovisnings- eller revisionsyrket

Vi tror även att en persons omgivning kan ha en stor påverkan på dennes uppfattningar om saker och ting, t.ex. om revision. Har personen i fråga då någon i sin närhet som arbetar eller har arbetat med revision eller redovisning kan denne ha en bättre baskunskap att utgå ifrån. Detta var en faktor vi uppmärksammade i vår modell och något som vi ville ta hänsyn till i vår mätning. (Kodning: Nej = 0, Ja = 1)

7. Har du någon nära anhörig som arbetar/arbetat med revision eller redovisning?

- Ja - Nej

Tidigare praktisk erfarenhet

Ytterligare en faktor som berör erfarenhet och som kan påverka förutsättningarna är om personen i fråga har egen praktiskt erfarenhet av revision eller redovisning. Även detta var en viktig detalj som vi tog hänsyn till i vår mätning. Detta ansåg vi även kunde vara en intressant faktor att jämföra, alltså om kunskaperna och förväntningar skiljde sig åt mellan de som fått praktisk erfarenhet av revision eller redovisning och de som inte hade någon tidigare erfarenhet.

(Kodning: Nej = 0, Ja = 1)

8. Har du själv någon tidigare praktisk erfarenhet av revision eller redovisning?

- Ja - Nej

Tankar om att bli revisor

Vi ville även ta reda på om de som faktiskt har planer på att i framtiden arbeta med revision eller redovisning har bättre kunskaper om yrket än de som inte har sådana avsikter. Detta skulle även kunna ge en signal på hur attraktivt revisionsyrket är bland ekonomistudenter. (Kodning: Ja = 1, Nej = 2 och vet inte = 3)

9. Har du eller har du haft tankar på att bli revisor eller att arbeta med revision/redovisning?

- Ja - Nej - Vet inte

4.5.1.2 Kontrollfrågor till revisorsassistenter

 

Kön och ålder

De inledande frågorna till revisorsassistenterna skiljde sig en del mot frågorna till studenterna, men de hade i stort sett samma syfte, nämligen att ta reda på respondenternas bakgrund och få en bas att utgå från i mätningarna. De två första frågorna, de om kön och ålder, fanns med av samma anledning som nämndes i den ovanstående sektionen, alltså för att ta reda på om det fanns skillnader mellan könen och om livserfarenheten hade någon betydelse

In document Förväntningsgap och socialisering (Page 67-70)