Praktiska bidrag

Bland våra teoretiska bidrag har vi konstaterat att val av universitet och deras utbildningsprogram har en påverkan på förväntningsgapet för studenter. Studenterna på Högskolan Kristianstad har ett lägre förväntningsgap än vad studenterna på Linnéuniversitet har och det som skiljer universitetens utbildningsprogram är att Högskolan Kristianstad erbjuder vissa praktiska inslag och att studenterna får välja inriktning redan från första året. Detta resultat borde få studenter som strävar efter en bättre förberedande utbildning inför en karriär inom revisionsbranschen att välja ett universitet med ett utbildningsprogram likt det på Högskolan Kristianstad, WIL. Därmed bör universitet och högskolor med ett civilekonomprogram eller liknande traditionellt teoretiskt utbildningsprogram överväga alternativet att ändra strukturen på utbildningsformen till en mer modern, utvecklad och mångsidig utbildningsform. Det ska dock tilläggas att även den teoretiska utbildningen minskar förväntningsgapet över tid eftersom faktorn årskurs var signifikant samt att medelvärdena visade att studenterna i årskurs 4 på Linnéuniversitet svarade bättre än dem som gick i årskurs 1, 2 och 3.

Att studenterna får en bättre förberedande utbildning inför yrkeslivet bör även ligga i revisionsbyråernas intresse för att erhålla mer kompetenta medarbetare. Även om de själva vill stå för den praktiska träningen vill de ändå ha nyanställda med goda affärskunskaper och solida teoretiska kunskaper om bokföring (Bui och Porter, 2010). Resultaten från denna studie visar dock att det finns ett förväntningsgap mellan studenterna och revisionens gällande regler och praxis och det går att ifrågasätta om studenterna verkligen har dessa teoretiska kunskaper som revisionsbyråerna efterfrågar. Det revisionsbyråerna skulle kunna bidra med är att börja samarbeta med universiteteten/högskolorna, för att på så sätt öka kunskaperna och även ge studenterna en bättre bild av vad yrket egentligen innebär. Går studenterna in i yrket med fel bild och felaktiga förväntningar är risken att dessa personer hoppar av arbetet i ett tidigt skede. Förutom att detta medför stora kostnader för revisionsbyråerna skulle det också innebära att professionens rykte och attraktionskraft försämras. Otillfredsställda förväntningar har också ett negativt samband med engagemanget för organisationen och de organisationer som ger mycket information om arbetet innan anställning är också bättre på att behålla sina anställda (Dean et al., 1988). Vill revisionsbranschen locka de bästa studenterna måste de upprätthålla professionens goda rykte, vilket innebär att förväntningsgapet måste hållas så litet som möjligt. Revisionsbyråerna skulle därför tjäna på att i ett tidigare skede av utvecklingen öka studenternas kunskaper om exempelvis vilka uppgifter revisorn har, vilket är en förutsättning för att en individ skall få tankar om att bli revisor. Att en tidig kontakt med revisorn och revision ökar kunskapen om revisorns uppgifter stämmer också överens med våra resultat där studenter med en nära anhörig som arbetade med redovisning eller revision svarade bättre inom just komponenten revisorns uppgifter. På detta sätt skulle alltså revisionsbyråerna själva kunna minska förväntningsgapet. Ges studenterna en bra kunskaper kan de även bidra till att förväntningsgapet i allmänhet minskas då de kan förmedla en mer korrekt bild av yrket, vilket hela branschen skulle gynnas av.

I problemdiskussionen diskuterades det att en ökad utbildning för revisorer skulle kunna minska förväntningsgapet (Porter och Gowthorpe, 2004). De föreslår att ytterligare utbildning bör krävas för alla befintliga revisorer för att försäkra sig om att de förstår sitt ansvar enligt lagen och vilken standard som förväntas på det arbete de

utför. Från de medelvärden vi erhöll samt den procentuella fördelningen över revisorsassistenternas enkätsvar fann vi att det fanns ett förväntningsgap för revisorsassistenterna som besvarade enkäten, bl.a. på de påståenden som berörde nyttan med revisionen. Våra regressionsanalyser visade också att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan revisorsassistenternas och studenternas svar inom komponenten revisorns roll och ansvar. Detta belyser att även revisorsassistenterna är i behov av mer utbildning för att utveckla sina kunskaper om t.ex. revisorns roll och ansvar samt skapa rätt förväntningar. Vårt förslag är att de ska erhålla ytterligare utbildning i ett tidigt skede av sina karriärer, d.v.s. medan de är just revisorsassistenter, och på så sätt minska förväntningsgapet. Om den ökade utbildningen istället skulle initieras när individen erhållit titeln revisor har vi en tro om att denne redan skapat sig alltför starka värderingar och förväntningar som blir svåra att ändra på. Däremot tänker vi oss att revisorsassistenterna är mer mottagliga för information eftersom denne ännu inte har skapat sig lika starka värderingar m.m. Revisionsbyråerna ska kanske därför också se över sina socialiserings- och firmalizationprocesser, vilket ska vara effektiva metoder för att just forma förväntningar, värderingar och normer hos de anställda (Weidman, 2001; Van Maanen, 1978).

Slutligen har vi en tro om att denna uppsats kan bidra med betydelsefulla kunskaper om vilka förutsättningar som krävs för att minska det förväntningsgap som finns på vägen mot att bli auktoriserad revisor. Vi har i studien visat vilka faktorer som påverkar respektive inte påverkar förväntningsgapet, vilket ger förutsättningar för ett arbete mot ett förminskat förväntningsgap. Att minska gapet för de blivande revisorerna är också ett första steg till att minska det större och mer kända förväntningsgapet som finns mellan allmänheten, användare av finansiella rapporter och revisionsbranschen. När de som studerar till att bli revisorer och när revisorsassistenter, individer som arbetar med revision dagligen, visar upp ett förväntningsgap och branschen inte klarar av att minska deras kunskapsluckor och förväntningsgap som denna studie har påvisat existerar, hur ska man då kunna kräva att revisionsbranschens utomstående parter ska ha full koll på dess innebörd? Det logiska angreppsättet för att minimera förväntningsgapet som finns mellan revisionsbranschen och dess olika intressenter vore därför att först ta tag i de egna ”interna” kunskapsluckorna och förväntningsgapen.