Kontrollvariabler:

Denna studie inkluderade 14 stycken kontrollvariabler. Då VD och styrelseordförande är inkluderade i upper echelon operationaliserades dessa till åtta kontrollvariabler med samma upper echelon-egenskaper som tillämpats på hållbarhetschefer nämligen ålder, utbildning, kön och tid på posten för respektive post (se kommande avsnitt andra upper echelon i företagen). Övriga inkluderade kontrollvariabler är revisionsbyrå, kommunikationsbyrå, storlek, lönsamhet, bransch och skuldsättning.

Andra upper echelon i företagen

Denna studie gjorde en analog tillämpning av hållbarhetschefer i ett upper echelon- sammanhang genom studier gjorda på VD (Manner, 2010; Lee et al., 2018) och styrelse (Lee et at., 2017). Med anledning av att tidigare studier undersökte upper echelon-egenskaper på VD och styrelse kontrollerade denna studie för detta genom att använda samma upper echelon-egenskaper för VD och styrelseordförande; ålder, utbildning, kön samt tid på posten. Denna studien använde styrelseordförande istället för hela styrelsegruppen då VD och hållbarhetschef mättes på individnivå. Upper echelon-egenskaperna (ålder, utbildning, kön

23

och tid på posten) för VD och styrelseordförande operationaliserades till dummyvariabler på samma sätt som upper echelon-egenskaperna på hållbarhetschefen gjordes.

Revisionsbyrå

Valet av revisionsbyrå har tidigare visat sig påverka företagens redovisningsprinciper (Falkman & Tagesson, 2008). Yrjö Collin, Smith, Umans, Broberg och Tagesson (2013) visade att ingen av Big 4 (PwC, EY, KPMG och Deloitte) hade någon påverkan på företagens prestationer. Då alla studerade bolag i denna studie hade någon av Big 4 som revisor var det relevant att undersöka om skillnader i innehåll och mängd i hållbarhetsrapporterna berodde på vilken av byråerna företagen har. Revisionsbyrå mättes genom fyra olika dummyvariabler där PwC sattes som referens (jmf Falkman & Tagesson, 2008; Tagesson, Gujic, & Petrovic, 2012). Denna studie valde att operationalisera revisionsbyrå på liknande sätt genom dummyvariabler av PwC, EY, KPMG och Deloitte.

Kommunikationsbyrå

Informationen som företagen förmedlar till intressenterna kan presenteras på många olika sätt, exempelvis genom text, bilder, tabeller och grafer (Merkl-Davies & Brennan, 2017). Många olika aktörer är inblandade i processen att producera hållbarhetsrapporterna där externa konsulter ofta står för stora delar av texten samt det förberedande jobbet (Frostenson & Helin, 2017). Kommunikationsbyråer kan variera mellan åren och de olika konsulterna kan anse att en viss information är mer eller mindre viktig i rapporten (Frostenson & Helin, 2017), vilket skulle kunna innebära att informationen kan presenteras på olika sätt. Innehållet och mängden redovisning i hållbarhetsrapporterna skulle därmed kunna variera beroende på vem som ansvarar för produceringen av hållbarhetsrapporten. Därför ansågs det relevant att kontrollera för om innehållet och mängden påverkades av att företagen anlitade kommunikationsbyråer för att producera deras hållbarhetsrapporter. Variabeln operationaliserades till en dummyvariabel där ja kodades till (1) och nej kodades till (0).

Storlek

En tidigare studie (Cooke, 1989) fann att större företag tenderade att redovisa mer frivillig information än mindre företag. Deegan et al. (2012, i Deegan & Unerman 2011) fann ett positivt samband med att större företag med medial uppmärksamhet redovisade större mängd hållbarhet i årsredovisningarna, vilket kan förklaras av den institutionella pressen som samhället sätter på företagen. Lee et al. (2018) fann i sin studie att storlek hade ett positivt samband med hållbarhetsaktiviteter, vilket indikerade att större företag tenderade att utöva fler hållbarhetsaktiviteter. Ett mer omfattande hållbarhetsarbete leder till att mer hållbarhetsinformation kan redovisas, vilket i sin tur skulle kunna påverka innehållet eller mängden redovisning i hållbarhetsrapporterna. En studie har använt storlek som

24

kontrollvariabel (Mohammadi et al., 2018) och kan mätas på flera sätt, däribland genom antal anställda, omsättning och balansomslutning. Denna studie valde att mäta storlek genom balansomslutning, vilket är vad tidigare studier har gjort (Lee et al., 2017; Lee et al., 2018).

Lönsamhet

Broberg et al. (2010) fann samband som tyder på att lönsamma företag verkar vara mer positiva till att ge ut frivilliga upplysningar. Vidare menar Tagesson, Blank, Broberg och Collin (2009) att lönsamma företag har mer ekonomiska resurser för att ge ut upplysningarna. Hur mycket frivilliga upplysningar företaget förmedlar kan bero på ledningens kunskap (Belkaoui & Karnik, 1989). Lönsamma företag anses vara mer utsatta för granskning av allmänheten (Ljungdahl, 1999) vilket skulle kunna innebära att de redovisar mer i legitimerande syfte (Clarke & Gibson-Sweet, 1999; Branco & Rodrigues, 2006). Flera studier (Lee et al., 2017; Lee et al., 2018) har tidigare använt lönsamhet som kontrollvariabel varför även denna studie gjorde detta. Lönsamheten kan mätas på två sätt; räntabilitet på eget kapital (ROE) eller räntabilitet på totala tillgångar (ROA). ROE lämpar sig bäst i studier där bolag från samma branscher jämförs (Sierra, Zorio, & Garcia-Benau, 2013) varför denna studie valde att mäta lönsamhet genom ROA. Beräkningen av ROA gjordes på samma sätt som tidigare studier inom hållbarhet gjort (se exempelvis Lee et al., 2017; Lee et al., 2018), det vill säga genom att dividera nettoomsättningen med totala tillgångar.

Bransch

Omfattningen av redovisad hållbarhetsinformation har visat sig variera mellan branscher (Deegan & Unerman, 2011; Dey & Dey, 2018; Mohammadi et al., 2018). Institutionell teori föreslår att företag utsatta för institutionell press redovisar mer mängd hållbarhetsinformation för att bli accepterad av samhället (Deegan & Unerman, 2011). Det har visat sig att branscher som är utsatta för press från samhället tenderar att redovisa inom fler hållbarhetsområden än företag som inte är utsatta för den pressen (Mohammadi et al., 2018). Även företag verksamma i industrier med större miljöpåverkan har visats vara bättre på att redovisa mer mängd frivillig redovisning jämfört med företag i industrier med lägre miljöpåverkan (Dey & Dey, 2018).

Då tidigare studier (Deegan & Unerman, 2011; Dey & Dey, 2018; Mohammadi et al., 2018) funnit att bransch har en påverkan på mängden hållbarhetsinformation som redovisas har denna studie använt detta som en kontrollvariabel. Studiens urval, noterade bolag på Nasdaq Stockholm, delades in i 10 branscher utifrån en branschindelning gjord av Avanza Bank. Indelning är enligt följande: dagligvaror, sällanköpsvaror- och tjänster, material, industrivaror- och tjänster, energi, kraftförsörjning, hälsovård, finans och fastighet,

25

informationsteknik samt telekomoperatörer. På grund av att det slutliga urvalet begränsades till 93 bolag användes endast branscherna sällanköpsvaror- och tjänster, finans och fastigheter samt industrivaror- och tjänster för sig och resterande branscher grupperades in under övriga branscher. De fyra slutgiltiga branscherna operationaliserades till dummyvariabler med industrivaror- och tjänster som referensvariabel.

Skuldsättning

Flera tidigare studier (Jensen & Meckling, 1976; Meek, Roberts, & Gray, 1995; Prencipe, 2004; Broberg et al., 2010) har studerat företagens skuldsättningar i förhållande till hur mycket upplysningar företagen gör, dock med olika resultat. Några studier (Jensen & Meckling, 1976; Prencipe, 2004; Broberg et al., 2010) har visat att företag med höga skulder tenderar att upplysa mer jämfört med företag med låga skulder. Företagen kan förhindra eventuellt höga agentkostnader (Jensen & Meckling, 1976; Prencipe, 2004) och osäkra investerare (Prencipe, 2004) genom att ge ut mer information. Meek et al. (1995) menar däremot att en lägre skuldsättning skulle innebära mer frivilliga upplysningar.

Då tidigare nämnda studier (Jensen & Meckling, 1976; Meek et al., 1995; Prencipe, 2004; Broberg et al., 2010) funnit att skuldsättningen påverkar hur mycket företagen upplyser har denna studie använt skuldsättning som kontrollvariabel. Skuldsättning beräknades på liknande sätt vad tidigare studier har gjort (Belkaoui & Karnik, 1989; Broberg et al., 2010) genom att dividera totala skulder med eget kapital från balansräkningen.

26

5.3.4 Sammanställning av variabler

Tabell 5. Sammanställning av variabler

Variabelnamn Definition

Beroende variabler Innehåll

Kriterier Mätt andel redovisade kriterier Redovisade indikatorer Andel redovisade indikatorer

Kort och generellt Andel indikatorer redovisade kort och generellt Totalt redovisat % Totalt redovisat i procent

Mängd

Antal sidor Antal sidor i hållbarhetsrapporten

Oberoende variabler Hållbarhetschef Ålder Hc ålder 2019-XXXX Utbildning Hc ingen utbildning, Hc kandidat, Hc magister master, Hc högre master

Fyra dummyvariabler (1/0) av "ingen utbildning", "kandidatutbildning", "magister-/masterutbildning" och "högre än masterutbildning".

Kön Hc kön Dummyvariabel (1/0) där 1 = kvinna och 0 = man

Tid på posten Hc tid 2019-XXXX

I ledningen Hc ledning Dummyvariabel (1/0) där 1 = i ledningen och 0 = inte i _ledningen Annat ansvar Hc annat ansvar Dummyvariabel (1/0) där 1 = har annat ansvar och 0 = har _{inte annat ansvar}

Kontrollvariabler VD Ålder VD ålder 2019-XXXX Utbildning VD ingen utbildning, VD kandidat, VD magister master, VD högre master

Fyra dummyvariabler (1/0) av "ingen utbildning", "kandidatutbildning", "magister-/masterutbildning" och "högre än masterutbildning".

Kön VD kön Dummyvariabel (1/0) där 1 = kvinna och 0 = man

Tid på posten VD tid 2019-XXXX

Styrelseordförande

Ålder So ålder 2019-XXXX

Utbildning

So ingen utbildning, So kandidat, So magister master, So högre master

Fyra dummyvariabler (1/0) av "ingen utbildning", "kandidatutbildning", "magister-/masterutbildning" och "högre än masterutbildning".

Kön So kön Dummyvariabel (1/0) där 1 = kvinna och 0 = man

Tid på posten So tid 2019-XXXX

Övriga variabler

Storlek Storlek Balansomslutning

Lönsamhet Lönsamhet Nettoomsättning/Balansomslutning Bransch

Sällanköpsvaror- och tjänster, Finans och fastighet, Industrivaror- och tjänster, Bransch övrig

Fyra dummyvariabler (1/0) av "Sällanköpsvaror- och tjänster", "Finans och fastighet", "Industrivaror- och tjänster" och "bransch övrig"

Skuldsättning Skuldsättning Totala skulder/Eget kapital

Revisionsbyrå PwC, EY, KPMG, Deloitte Fyra dummyvariabler (1/0) av "PwC", "EY", "KPMG" och _"Deloitte" Kommunikationsbyrå Kommunikationsbyrå Dummyvariabel (1/0) där 1 = har kommunikationsbyrå och 0 _{= har inte kommunikationsbyrå}

5.4 Förstudie

För att säkerställa tillgängligheten av den offentliga informationen till datainsamlingen gjordes en mindre förstudie för att kontrollera att information rörande hållbarhetschefernas,

27

VD:s och styrelseordförandes egenskaper fanns tillgänglig. Förstudien inkluderade totalt 15 slumpmässigt utvalda noterade företag på Nasdaq Stockholm där fem företag kontrollerades på Large cap, Mid cap respektive Small cap. Förstudien gav en indikation på hur många företag som förmedlar att de har en hållbarhetschef, antingen genom hemsidor, rapporter eller intervju i media där personen presenterades som hållbarhetschef. Resultatet visade att alla fem bolag på Large cap, tre bolag på Mid cap samt ingen på Small cap hade en hållbarhetschef. Förstudien gav även en indikation på att i de flesta fallen där företaget hade en hållbarhetschef gick det att hitta efterfrågad information (se datainsamlingsmetod) om upper echelon-egenskaper (ålder, utbildning, kön och tid på posten) samt roller (i ledningen och annat ansvar). För VD och styrelseordförande fanns information tillgänglig för samtliga 15 bolag.

5.5 Bortfallsanalys

Tabell 6. Bortfallsanalys N Medel Std t Storlek Bortfall 174 10 333,81 25 469,73 -2,487*** Urval 93 200 599,93 737 558,33 Lönsamhet Bortfall 174 ,88 ,72 ,87 Urval 93 ,80 ,67 Skuldsättning Bortfall 174 1,78 5,90 -,362 Urval 93 2,03 3,92 † 10 % signifikansnivå * 5 % signifikansnivå ** 1 % signifikansnivå *** 0,1 % signifikansnivå

Med anledning av att en stor majoritet av företagen noterade på Nasdaq Stockholm inte har en hållbarhetschef har denna studie ett större bortfall. För att säkerställa att urvalet inte var snedvridet gjordes en bortfallsanalys för att jämföra studiens urval, företag med hållbarhetschef, med de bortrensade företagen utan hållbarhetschef. Företagen som sorterades bort på grund av att de inte har en hållbarhetschef summerades till totalt 227 bolag och av dessa sorterades 28 bolag bort då årsredovisningarna inte var offentliggjorda den 21 april 2019, 23 bolag på grund av brutet räkenskapsår samt två utländska bolag på grund av att årsredovisningar inte gick att få tag på. I tabellen ovan redovisas resultatet av t- testet, vilket visade att företagen i studiens urval är större i storlek jämfört med bortfallet då t-testet var signifikant på en 0,1 % signifikansnivå. Under datainsamlingen uppmärksammades det att företag noterade på Large cap tenderade att i större utsträckning förmedla att de har en hållbarhetschef i jämförelse med Mid cap och Small cap. Av denna anledning är studiens urval något snedvridet då urvalet består signifikant av större bolag i jämförelse med bortfallet, vilket bör tas i åtanke vid tolkning av studies resultat och slutsatser. Även en viss skillnad i lönsamhet och skuldsättning kan noteras i tabellen ovan då

28

bortfallet har ett något högre medelvärde för lönsamhet samt ett något lägre medelvärde för skuldsättning i jämförelse med urvalet. Dessa skillnader kan ge en indikation på att bortfallet innehåller något mer lönsamma företag samt något mindre skuldsatta än urvalet. Däremot är skillnaderna i lönsamhet och skuldsättning mellan bortfallet och urvalet inte signifikanta i t-testet, vilket indikerar att studiens urval inte är snedvridet på grund av skuldsättning eller lönsamhet.

5.6 Analysmetoder

En multivariat regressionsanalys inkluderar fler än en oberoende variabel för att förklara variation i en kvantitativ variabel, där de oberoende variablerna både kan vara kvantitativa och dummyvariabler (David & Sutton, 2016). Syftet med denna studien är att förklara hur hållbarhetschefers olika egenskaper och roller påverkar innehållet och mängden i svenska noterade företags hållbarhetsrapporter. Studiens två beroende variabler operationaliserades till kvantitativa variabler samt de oberoende variablerna till både kvantitativa och dummyvariabler. En multivariat regressionsanalys är därmed tillämplig för att testa samband. Även tidigare studier (Manner, 2010; Lee et al., 2017; Lee et al., 2018) har använt sig av multivariat regression för att förklara sambandet mellan företagets hållbarhetsarbete och upper echelons egenskaper. Parametriska tester bygger på antagandet om normalfördelning (David & Sutton, 2016) och för att ett stickprov ska anses vara normalfördelat krävs minst 30 enheter (Wahlin, 2011). Studiens stickprov består av 93 bolag vilket gör att antagandet om normalfördelning uppfylls.

5.7 Etik

Denna studie har följt Vetenskapsrådets (2002) fyra krav för att säkerställa att den följer etiska bestämmelser. I och med att en dokumentstudie har genomförts har endast publik information samlats in, där offentlig information från företagens plattformar eller deras anställdas offentliga Linkedin-profiler har använts. Uppgifterna denna studie samlat in har antagits bygga på frivilligt deltagande och samtycke då information om företagens anställda förmedlas offentligt av företagen eller finns presenterat i offentliga Linkedin-profiler. Informationen om företag och dess anställda presenteras anonymt i uppsatsen då det inte är relevant att namnge dem för studiens syfte. Problematik råder därmed inte för information- och samtyckeskravet. Studien hanterade inte känsliga uppgifter om enskilda privatpersoner utan inhämtade endast offentlig informationen för att undvika problem med konfidentialitetskravet. Alla offentliga personuppgifter denna studie samlat in användes inte för något annat syfte än att besvara uppsatsens syfte vilket gör att nyttjandekravet uppfylls.

29

6. Analys

Kapitlet inleds med en beskrivande statistik av studiens variabler följt av en korrelationsmatris. Vidare presenteras och analyseras resultaten av studiens multivariata regressioner med följt av ett avsnitt om hypotesprövning där en sammanställning presenteras av vilka hypoteser som förkastas eller ej.

6.1 Beskrivande statistik

Tabell 7. Beskrivande statistik beroende och oberoende variabler

Nominal Kategorisk

Beroende variabler N Medel Std antal %

Innehåll 93

Miljö, kriterier, % 17,5 16,1

Miljö, kort och generellt, % 23,4 24,7

Sociala, kriterier, % 26,9 36

Sociala, kort och generellt, % 47,9 23,2

Personal, kriterier, % 20,9 24,7

Personal, kort och generellt, % 38,7 29,3 Mänskliga rättigheter, kriterier, % 4,30 17,5 Mänskliga rättigheter, kort och generellt, % 29 45,6 Motverkande korruption, kriterier, % 12,4 24,1 Motverkande korruption, kort och generellt, % 32,3 47

Kriterier, % 18,1 14

Indikatorer, % 28,5 19,4

Kort och generellt, % 33,1 15,1

Totalt redovisat, % 62,1 19,2 Mängd Antal sidor 93 27,5 21,2 Integrerad 93 Ja 75 80,6 Nej 18 19,4 Oberoende variabler Hållbarhetschef Hc ålder 37 48,7 6,9 Hc utbildning 84 Ingen universitetsutbildning 1 1,2 Kandidatutbildning 30 35,7 Magister- /masterutbildning 48 57,1 Högre än masterutbildning 5 6 Hc kön 93 Kvinna 66 71 Man 27 29 Hc tid på posten 92 4,8 4,4 Hc ledningen, år 93 Ja 34 36,6 Nej 59 63,4 Hc annat ansvar 93 Ja 43 46,2 Nej 50 53,8

30

I tabell 7 går det att utläsa beskrivande statistik för studiens två beroende variabler innehåll som bryts ner på följande fyra variabler; kriterier, indikatorer, kort och generellt samt totalt redovisat och mängd som mäts genom antal sidor. Dessutom visas beskrivande statistik för denna studiens sex oberoende variabler för hållbarhetschefen; hc ålder, hc utbildning, hc kön, hc tid på posten, hc i ledningen samt hc annat ansvar.

Högst upp i tabell 7 går det att utläsa att det finns skillnader i innehåll för de olika hållbarhetsområdena i hållbarhetsrapporterna. Företagen har ett högre medelvärde för redovisade kriterier inom det sociala området (26,9 %), personalområdet (20,9 %) samt miljöområdet (17,5 %). Lägre medelvärde har mänskliga rättigheter (4,3 %) följt av motverkande av korruption (12,4 %). Totala andelen redovisat för variabeln kriterier oavsett område är 18,1 % och dessa kriterier fördelar sig i genomsnitt på 28,5 % av variabeln indikatorer. Jämfört med redovisning av kriterier tenderar företagen redovisa mer kort och generellt inom varje område då det har högre medelvärden. Företagen redovisade mest kort och generellt inom det sociala området (47,9 %) och relativt mycket inom personalområdet (38,7 %) samt motverkande av korruption (32,3 %). Det redovisades minst kort och generellt inom mänskliga rättigheter (29,0 %) och miljöområdet (23,4 %). Totalt är medelvärdet för kort och generellt 33,1 %. Totalt redovisat tar med andelen redovisade indikatorer oavsett om det uppfylls med kriterier eller kort och generellt, vilket har ett medelvärde på 62,1 %. Gemensamt för variablerna inom innehåll är att de har höga standardavvikelser, vilket tyder på att företag med en hållbarhetschef redovisar olika.

För den andra beroende variabeln mängd är medelvärdet för antal sidor 27,5 för företag med hållbarhetschef. En majoritet av företagen presenterade sin hållbarhetsrapport integrerat i årsredovisningen (80,6 %) jämfört med företag som har en fristående hållbarhetsrapport (19,4 %).

För den oberoende variabeln hc ålder gick det enbart att hitta information om hållbarhetschefernas ålder för 37 företag där medelvärdet är 48,7 år. Det låga antalet företag som det gick att hitta information om resulterar i att denna variabel inte behandlas i resterande delar av studien då generella slutsatser inte kan dras. Kandidatutbildning och master/magisterutbildning för hållbarhetscheferna är överrepresenterade med andelarna 35,7 % respektive 57,1 %. Majoriteten av hållbarhetscheferna är kvinnor (71 %) och den genomsnittliga tiden på hållbarhetsposten är 4,4 år med en hög standardavvikelse. Endast 36,6 % av hållbarhetscheferna sitter i ledningen och 46,2 % har ett annat ansvar utöver hållbarhet såsom HR, kommunikation och marknad.

31

Tabell 8. Beskrivande statistik kontrollvariabler

Nominal Kategorisk

Kontrollvariabler N Medel Std antal %

VD VD ålder 92 53,3 5,7 VD utbildning 86 Ingen universitetsutbildning 4 4,7 Kandidatutbildning 15 17,4 Magister- /masterutbildning 57 66,3 Högre än masterutbildning 10 11,6 VD kön 93 Kvinna 10 10,8 Man 83 89,2 VD tid på posten, år 91 5,7 6 Styrelseordförande So ålder 92 61,7 7,5 So utbildning 91 Ingen universitetsutbildning 0 0 Kandidatutbildning 27 29,7 Magister- /masterutbildning 48 52,7 Högre än masterutbildning 16 17,6 So kön 93 Kvinna 12 12,9 Man 81 87,1 So tid på posten, år 93 6,4 5,6 Revisionsbyrå 80 PwC 25 31,3 EY 21 26,3 KPMG 17 21,3 Deloitte 17 21,3 Kommunikationsbyrå 93 Ja 57 61,3 Nej 36 38,7 Storlek, Mkr 93 200 599,9 737 558,3 Lönsamhet (ROA), % 93 80 67 Bransch 93

Sällanköpsvaror- och tjänster 15 16,1

Finans och fastighet 28 30,1

Industrivaror- och tjänster 27 29

Övriga 23 24,9

Skuldsättning, Mkr 93 2 3,9

I tabell 8 går det att utläsa beskrivande statistik för studiens 14 kontrollvariabler; VD ålder, VD utbildning, VD kön, VD tid på posten, so ålder, so utbildning, so kön, so tid på posten, revisionsbyrå, kommunikationsbyrå, storlek, lönsamhet, bransch samt skuldsättning.

Medelåldern för VD är 53,3 år i företag med en hållbarhetschef, vilket är något högre än för hållbarhetschefer. Den vanligaste utbildningsnivån för VD är magister-/masterutbildning (66,3 %) följt av kandidatutbildning (17,4 %) och högre än masterutbildning (11,6 %). Endast

32

4,7 % av VD har ingen universitetsutbildning. Män är överrepresenterade på VD-posten (89,2 %) och VD har i genomsnitt suttit på posten i 5,7 år med en hög standardavvikelse (6 år).

Styrelseordförandens medelålder är 61,7 år i företag med en hållbarhetschef, vilket är högre än för VD och hållbarhetschefer. Den vanligaste utbildningen för styrelseordförande är magister-/masterutbildning (52,7 %) följt av kandidatutbildning (29,7 %) och högre än masterutbildning (17,6 %). Till skillnad från VD och hållbarhetschefer har alla styrelseordföranden en universitetsutbildning. Män är överrepresenterade på styrelseposten (87,1 %) och i genomsnitt har styrelseordföranden suttit på posten i 6,4 år med en hög standardavvikelse (5,6 år).

Endast 80 av 93 företag har bifogat det lagstadgade revisionsuttalandet till hållbarhetsrapporten. Av de företag som bifogat revisonsuttalandet till hållbarhetsrapporten har flest PwC som revisor (31,3 %) följt av EY (26,3 %), KPMG (21,3 %) och Deloitte (21,3 %). Vid upprättandet av hållbarhetsrapporten eller den integrerade årsredovisningen har 61,3 % av företagen med hållbarhetschef anlitat en extern kommunikationsbyrå.

Medelvärdet för storlek (balansomslutningen) för företag med hållbarhetschef är 200 599,9 miljoner kronor med en hög standardavvikelse på 737 558,3 miljoner kronor. Lönsamheten (ROA) är 80 % med en hög standardavvikelse på 67 %. Den vanligaste branschen där företag har hållbarhetschef är inom finans och fastighet (30,1 %) tätt följt av industrivaror- och tjänster (29 %). Företag med hållbarhetschef har i genomsnitt en skuldsättningsgrad på 2 gånger med en hög standardavvikelse på 3,9 gånger.

33

6.2 Korrelationsmatris

Tabell 9. Korrelationsmatris n=88 1a 1b 1c 1d 2 3a 3b 3c 3d 4 5 6 7 8 9a 9b 9c 9d 1a. Kriterier 1 1b. Indikatorer ,938*** 1

1c. Kort och generellt, indikatorer -,429*** -,458*** 1

1d. Totalt redovisat ,625*** ,668*** ,356*** 1

2. Antal sidor ,252* ,271* -,122 ,185† 1

3a. Hc ingen utbildning -,143 -,164 ,080 -,107 -,100 1

3b. Hc kandidat -,060 -,020 -,097 -,102 ,026 -,073 1 3c. HC magister master ,014 ,017 -,074 -,042 -,034 -,112 -,715*** 1 3d. Hc högre master ,021 -,076 ,012 -,040 -,117 -,026 -,168 -,257* 1 4. Hc kön ,051 ,111 ,008 ,120 ,230* ,170 ,214** ,003 -,281** 1 5. Hc tid -,013 -,004 ,207 ,169 -,071 ,229* -,022 -,087 ,094 -,122 1 6. Hc ledning -,136 -,120 -,081 -,199† ,010 -,083 ,277** -,200† ,013 ,072 -,140 1 7. Hc annat ansvar -,344*** -,351*** -,017 -,388*** -,091 ,120 ,078 -,063 -,021 -,097 -,085 ,490*** 1 8. VD ålder ,200† ,186† -,052 ,151 ,153 -,238* ,050 -,022 -,125 ,111 ,002 -,127 -,341*** 1

9a. VD ingen utbildning ,006 ,003 -,031 -,020 ,058 ,491*** -,032 -,010 -,054 ,016 ,135 -,056 ,025 -,107 1

9b. VD kandidat ,158 ,074 ,056 ,123 ,138 -,049 ,080 ,010 ,019 ,018 -,078 -,101 -,161 ,049 -,099 1 9c. VD magister master -,071 -,004 ,000 -,003 -,309** -,138 -,025 -,035 ,089 -,124 ,071 ,164 ,171 -,189† -,282** -,585*** 1 9d. VD högre master ,002 -,029 -,019 -,050 ,237* -,034 ,039 ,065 -,078 ,199† -,098 -,082 ,036 ,175 -,069 -,143 -,408*** 1 10. VD kön ,109 ,068 -,179† -,078 -,159 -,038 -,091 ,055 ,067 -,251* -,129 ,018 ,113 -,189† -,078 ,028 ,055 ,011 11. VD tid -,014 ,017 ,023 ,037 ,025 -,102 -,156 ,517 -,070 ,009 ,228* -,109 -,230* ,431*** -,099 -,105 ,059 -,097 12. So ålder ,143 ,156 -,038 ,129 -,009 ,066 ,072 -,152 ,031 ,007 ,024 -,025 -,255* ,005 -,089 -,050 ,079 ,023 13a. So kandidat ,055 ,079 -,136 -,027 ,158 ,166 -,068 ,120 -,159 ,132 -,067 -,039 -,076 -,128 -,217* -,029 -,064 ,055 13b. So magister master -,005 -,011 ,019 -,001 -,221* -,110 ,033 -,024 ,044 ,040 ,028 ,006 ,003 ,090 -,114 -,041 ,041 -,007 13c. So högre master -,037 -,062 ,077 ,003 ,069 -,051 ,058 -,139 ,139 -,226* ,007 ,000 ,113 ,004 -,103 ,021 ,061 -,047 14.So kön ,094 ,072 -,114 -,018 -,097 -,043 ,013 ,115 -,098 ,103 -,037 -,171 -,088 -,141 ,072 -,004 ,034 -,010 15. So tid -,058 -,035 -,031 -,061 ,013 -,103 -,012 -,044 ,176 -,033 -,072 ,168 -,066 -,015 -,171 -,139 ,229* -,163 16a. PwC ,103 ,073 -,098 ,000 -,057 -,066 ,129 -,079 ,180† -,067 ,057 ,158 ,019 ,056 -,011 -,006 ,158 -,194† 16b. EY ,003 -,002 ,010 ,005 -,010 ,191† -,154 ,055 -,022 -,061 -,063 -,158 -,016 -,118 ,134 -,041 -,062 ,008 16c. KPMG -,035 -,059 -,013 -,073 ,093 -,051 ,121 -,021 -,116 ,101 ,027 -,061 -,005 -,001 -,103 ,100 -,061 ,056 16d. Deloitte ,042 ,120 ,131 ,240* -,005 -,051 -,132 ,038 ,012 -,030 ,073 -,122 -,124 ,074 ,039 -,057 ,122 -,047 17. Kommunikationsbyrå -,067 -,100 ,090 -,027 -,183† ,087 ,007 ,014 ,099 -,203† -,133 -,042 ,024 -,029 -,046 ,183† ,090 -,147 18. Lönsamhet -,130 -,120 -,050 -,170 ,127 ,125 -,161 ,098 ,031 ,004 ,272** ,001 -,130 -,077 ,339*** -,118 -,026 -,095

19a. Sällanköpsvaror- och tjänster -,028 -,046 ,188† ,106 ,123 -,049 -,180† ,131 -,111 ,018 ,085 -,039 ,082 ,027 ,046 -,045 -,023 -,038

19b. Finans och fastighet ,134 ,170 -,069 ,126 -,164 -,066 ,020 ,074 -,040 -,010 -,316** -,105 -,084 -,032 -,134 ,130 ,000 -,016

19c. Industrivaror- och tjänster -,078 -,107 ,014 -,105 -,282** ,166 -,175 ,020 ,164 -,144 -,230* -,141 -,076 -,074 -,022 -,161 ,141 ,055

19d. Bransch övrig -,030 -,021 -,105 -,110 ,353*** -,064 ,315** -,208† -,034 ,145 ,009 ,287** ,094 ,086 ,119 ,074 -,127 -,008 20. Skuldsättning ,176 ,118 -,067 ,069 -,010 -,031 -,096 ,072 -,063 -,037 -,222* -,201† -,025 ,107 -,046 ,017 -,063 ,143 † 10 % signifikansnivå * 5 % signifikansnivå ** 1 % signifikansnivå *** 0,1 % signifikansnivå

34

Tabell 10. Fortsättning korrelationsmatris

n=88 10 11 12 13a 13b 13c 14 15 16a 16b 16c 16d 17 18 19a 19b 19c 19d 20

10. VD kön 1 11. VD tid -,139 1 12. So ålder -,043 ,147 1 13a. So kandidat -,153 -,149 -,144 1 13b. So magister master ,135 ,152 ,008 -,662*** 1 13c. So högre master ,017 -,028 ,166 -,305** -,482*** 1 14.So kön ,066 -,125 -,085 ,178† -,142 -,016 1 15. So Tid -,114 ,200† ,284** -,036 -,087 ,157 -,092 1 16a. PwC -,058 ,011 -,148 ,051 -,065 ,042 -,020 -,042 1 16b. EY -,032 -,081 -,040 ,280** -,199† -,057 ,011 -,001 -,343*** 1 16c. KPMG ,017 ,065 ,014 -,241* -,011 ,236* ,070 ,036 -,289** -,264* 1 16d. Deloitte ,017 -,023 ,173 -,047 ,166 -,146 ,070 -,032 -,289** -,264* -,222* 1 17. Kommunikationsbyrå ,145 -,048 -,007 -,084 -,051 ,142 -,015 -,047 ,028 ,019 ,263** -,038 1 18. Lönsamhet -,158 -,020 -,111 -,086 ,175 -,152 -,025 -,012 ,028 -,061 -,022 -,018 -,132 1

19a. Sällanköpsvaror- och tjänster ,028 ,076 -,095 -,029 ,020 ,021 -,092 -,101 -,074 ,101 -,135 -,057 -,064 ,192† 1

19b. Finans och fastighet ,183† ,053 -,050 ,330** -,218* -,090 ,203† -,001 -,031 ,136 -,090 ,108 ,185† -,643*** -,278** 1

19c. Industrivaror- och tjänster -,075 -,045 ,107 -,092 ,234* -,176 -,112 -,070 -,005 -,070 ,018 ,018 -,034 -,311** -,294** -,397*** 1

19d. Bransch övrig -,131 -,072 ,021 -,215* -,039 -,256* -,010 ,162 ,100 -,151 ,189† -,079 -,098 ,164 -,270* -,364*** -,385*** 1 20. Skuldsättning ,036 -,111 ,008 0,048 -,040 ,000 ,016 -,016 ,023 ,072 -,061 ,006 -,100 -,165 -,109 ,352*** -,037 -,226* 1 † 10 % signifikansnivå * 5 % signifikansnivå ** 1 % signifikansnivå *** 0,1 % signifikansnivå

35

värde mellan 0,8 och 0,9 en indikation på att det finns problem med multikollinearitet och att de korrelerade variablerna inte bör vara i samma regression. I och med att variablerna kriterier och indikatorer är två sätt att mäta den beroende variabeln innehåll är det inte problematiskt då de aldrig sätts i samma regression. I tabell 9 går det även att utläsa att det finns en korrelation mellan hc magister-/ master och hc kandidat på -0,715 vilket ligger nära gränsvärdena 0,8 och 0,9. Hållbarhetschefens utbildningsnivå är operationaliserad till dummyvariabler och hc magister-/master sattes till referensvariabel för att undvika korrelationsproblemet.

Det finns även en stark korrelation mellan kriterier och totalt redovisat (0,625) och totalt redovisat och indikatorer (0,668) i tabell 9. Däremot förekommer dessa inte i samma regressioner på grund av att de är olika sätt att mäta beroende variabeln innehåll på. En stark korrelation finns även mellan so kandidat och so magister-/master (0,662) i tabell 10 vilket har tagits hänsyn till vidare i regressionerna då so magister-/master har satts till referensvariabel och är därmed inte med i regressionerna. I tabell 10 finns en stark korrelation mellan finans och fastighet och lönsamhet på 0,643. Även om korrelationen är under gränsvärdena förekommer dessa två variabler inte i samma regressioner vidare i analysen.

6.3 Multivariat regressionsanalys

Den ena beroende variabeln innehåll bryts ner som tidigare nämnt på; kriterier, indikatorer, kort och generellt samt totalt redovisat och den andra beroende variabeln mängd bryts ner i

In document Hur hållbarhetschefer påverkar hållbarhetsrapporter (Page 32-55)