• No results found

Koppling mellan faktorer och olika utflyktskategorier

6. Resultat och analys

6.3 Koppling mellan faktorer och olika utflyktskategorier

Utifrån empirin i studien är det svårt att helt tydligt koppla de olika faktorerna (se tabell 1 avsnitt 6.2) till en specifik utflykt (se diagram 1 avsnitt 6.1) och säga att det alltid är samma faktor som är avgörande för om kategorin väljs eller inte. Detta eftersom varje fritidshem har sin unika situation och förutsättning, både vad gäller ekonomi, smidig transport, avstånd och utbud, i relation till var fritidshemmet är placerat. Faktorers

36

inverkan är ofta komplexa och delvis motsägelsefulla. Placering i samma miljö, vare sig det är i stad eller landsbygd, kan innebära att samma faktorer spelar in, samtidigt som det kan vara tvärt om. För t.ex. ett fritidshem i en stad kan utbud och transport inte vara något problem, medan det för ett annat fritidshem i samma stad kan vara begränsande faktorer.

Faktorerna är ofta sammanlänkade och påverkar varandra. Exempelvis är fritidshemmets placering en grundläggande faktor då det påverkar avståndet till olika utflyktskategorier och beroende på hur enkelt transporten till utflyktsmålet är kan det tillgängliga utbudet vara avgörande för vilka lärmiljöer som är mest välbesökta. Det går dock att lyfta fram några generella tendenser.

De tydligaste kopplingarna mellan faktorer och kategori gäller närmiljön. Avstånd tillsammans med smidighet för transport, dvs. dess kostnad, typ av färdmedel och tidsåtgång, gör att fritidshem av praktiska skäl ofta väljer närmiljön. Det är enkelt att ta sig dit, ibland kan man t.o.m. promenera dit. Ofta väljs lekplatser eller parker i närmiljön, vilka det ofta finns ett större utbud utav än för t.ex. museer eller upplevelsecenter. I en stad finns generellt ett större utbud i närmiljön av både kulturliv och föreningsliv än på landsbygd, men besöksmålen passar inte alltid fritidshemmets förutsättningar.

Natur- och friluftslivsmiljön är en mycket förekommande kategori. För fritidshem i stadsmiljö kan detta innebära en begränsning vad gäller transport och avstånd, vilket gör det svårt att förklara att denna grupp är så överrepresenterad. Dock finns det fritidshem som är nära placerade en sådan miljö. En tendens till att naturmiljöer ses som ett mer lättillgängligt utflyktsmål är att dom är gratis och alltid har öppet jämfört med t.ex. upplevelsecentrum och kulturinstitutioner. Dessutom kan kategorin definieras som allt från ett rekreationsområde i skogen till en strandmiljö, och därtill är mycket anpassningsbar för elevers olika behov genom sin mångsidighet. Detta kan göra att denna kategori blivit så överrepresenterad eftersom många sorters utflykter ryms inom kategorin.

En del utflykter kan vara dyra, såsom upplevelsecenter, bowling eller vissa kulturarrangemang. Då blir utbudet begränsat utifrån den ekonomiska faktorn. Mest framtränade har kostnaden för att hyra buss varit. Tidigare har det funnits gratis specialbussar tillgängliga och därmed har utbudet nu begränsats. Detta kan göra att färre

37

fritidshem har tillgång till mer långväga utflyktsmål. Vissa fritidshem har dock försökt lösa detta genom att få t.ex. en förening att komma till skolan för att göra dessa tillgängliga för eleverna.

Idrotten är vanligt förekommande och kan handla om aktiviteter som fritidshem själva anordnar eller som sker i samverkan med föreningar. Där finns ofta ett stort utbud av idrottsföreningar att tillgå, särskilt under loven.

Samarbeten med föreningar och organisationer är dock inte lika vanliga. Det är svårt att tydligt koppla en påverkande faktor till detta. En tendens som svagt framkommer är fritidshemmets placering och avstånd som begränsande fatkorer, vilket därmed hänger samman med transport och tillgängligt utbud. Främst har samarbeten med idrottsföreningar varit förekommande, något som inte går att förklara utifrån denna studie, men som eventuellt kan peka på att vissa sorters föreningar oftare väljs på bekostnad av andra föreningar.

Samhällsfunktioner är den mest underrepresenterade kategorin och där finns inga tydliga faktorer som med säkerhet går att koppla till detta, förutom de faktorer som allmänt kan vara begränsande såsom tid, ekonomi, transport och placering.

Olika sorters utflykter kräver olika mycket tid för att kunna genomföras. Tidsaspekten är en mycket central del för fritidshemmet och det kan dels handla om tiden det tar att transportera sig till platsen, men också tiden som behövs för själva aktiviteten i sig. Ett besök på lekplatsen kan gå på färre timmar än en heldag i skogen. Däremot är loven ett tillfälle då mer tid finns tillgänglig, men det begränsade antalet platser och den höga konkurrensen om de aktiviteter som olika föreningar och organisationer erbjuder, gör att det inte finns möjlighet för alla att kunna ta del av hela detta utbud.

Kulturlivet är en kategori som är relativt väl besökt, men besöksmålen inom denna kategori är inte jämt fördelade, främst görs besök på bibliotek, teater och film/bio (se bilaga 3). Den faktor som tydligast kan kopplas till detta är fritidshemmets placering och hur anpassningsbart det tillgängliga utbudet är för de elever som man har när det t.ex. kommer till antal elever och ålder. Museer är inte välbesökta, men kan dock innefattas i kategorin kulturliv. Få tydliga kopplingar till påverkande faktorer kan enligt studien göras här.

38

Oavsett vilken sorts utflyktskategori det handlar om gäller det att den passar fritidshemmet, både ekonomiskt och tidsmässigt, men även för anpassning till eleverna såsom antal elever som ryms i denna miljö, deras ålder och hur säkert utflykten kan genomföras utifrån elevernas förutsättningar. Ibland är det dock inte praktiska och begränsande faktorer som spelar in, utan valet är ett resultat av olika överväganden, såsom fritidshemslärarens intressen, att se till olika lärandemål eller möta elevers behov och intressen. Utifrån det sistnämnda kan det handla om att välja en miljö som är populär bland eleverna eller som tillgodoser deras rörelsebehov och då kan utomhusmiljöer, naturen, lekplatser eller idrottsutövning vara passande. Behoven kan dock skilja sig åt från fritidshem till fritidshem, vilket föreningslivet varit ett exempel på. Eleverna på ett fritidshems hade redan tillgång till denna kategori och därmed valde fritidshemmet att fokusera på andra utflyktskategorier.

Avslutningsvis finns en viss tendens, genom det som deltagare i studien har berättat, till att fritidshem blir nedprioriterade till förmån för skolan som gör fler utflykter. Detta påverkar därmed fritidshemmets möjlighet till olika utflykter.

Related documents