1
Examensarbete: Grundlärare inriktning fritidshem
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Vanligaste utflykten för fritidshemmet?
- faktorerna bakom valen
The most common fieldtrips for leisure- time centers?
- the factors behind the choices
Belinda Lundström Nilsson
Grundlärarutbildning med inriktning
fritidshem,180 högskolepoäng) Handledare: Ange handledare
Examinationsdatum (2019-03-26)
Examinator: Hanna Sjögren Handledare: Morten Timmermann Korsgaard
2
Förord
Jag vill tacka alla dem som på ett eller annat sätt har bidragit till eller har
hjälpt mig i detta arbete, samt rikta ett tack till alla som ställt upp i
intervjuerna eller i enkätundersökningen.
3
Abstract
Utflykter är tillfällen då elever kan få uppleva olika miljöer och sammanhang. Denna studie vill undersöka vilka faktorer som enligt fritidshemslärare kan påverka när fritidshem väljer att göra olika utflykter. Syftet är även att undersöka om där finns utflyktskategorier som är mer eller mindre vanliga än andra och ifall det finns faktorer som kan förklara varför dessa utflykter i så fall inte förekommer lika ofta. De utflyktskategorier som berörs i studien är natur- och friluftsmiljöer, närmiljöer, idrottsaktiviteter utöver vanliga skolan, museibesök, föreningsliv, kulturliv, samarbeten med olika föreningar och organisationer, samt samhällsfunktioner.
För undersökningen används dels en kvantitativ metod med en enkätundersökning och dels en kvalitativ metod genom intervjuer med olika fritidshemslärare. Som teori avhänds det erfarenhetsbaserade- och upplevelsebaserade lärandet, samt teorier om formellt-, informellt- och ickeformellt lärande.
Resultatet visar att där finns en mängd olika faktorer som kan påverka valet av utflykt: ekonomi, tid, avstånd, fritidshemmets placering, antal elever, antal personal, utbud, transport och olika anpassningar till eleverna. Studien visar också att där är stor skillnad mellan hur ofta de olika utflyktskategorierna besöks. Natur- och friluftsmiljöer och närmiljön är oftast förekommande, medan samhällsfunktioner är minst besökta. Däremot är det inte enkelt att säga vilka specifika faktorer som påverkar de enskilda utflyktskategorierna. Detta eftersom varje fritidhem har sin unika situation och att de avgörande faktorerna för de mest tillgängliga utflyktskategorierna kommer att variera från fall till fall.
Nyckelord: erfarenhetsbaserat lärande, fritidshem, formellt lärande, icke-formellt lärande, informellt lärande, lärmiljö, upplevelsebaserat lärande, utflykt.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte och frågeställning ... 9
2.1Syfte ... 9
2.2 Frågeställningar ... 9
3.Teoretiska begrepp och utgångspunkter ... 10
3.1 Lärmiljö ... 10
3.2 Definition av olika utflyktskategorier ... 10
3.3 Teorier ... 10
3.3.1 Erfarenhetsbaserat- och upplevelsebaserat lärande ... 12
3.3.2 Formellt, icke-formellt och informellt lärande ... 12
4. Tidigare forskning ... 14
4.1 Lärmiljöns betydelse och förutsättningar ... 14
4.2 Möjligheter och hinder för utflykter ... 15
5. Metodval och metoddiskussion ... 17
5.1 Enkätundersökningen ... 17 5.1.1 Genomförande ... 17 5.1.2 Urval ... 19 5.2 Intervjuerna ... 20 5.2.1 Genomförande ... 20 5.2.2 Urval ... 20 5.3 Forskningsetiska överväganden ... 22
6. Resultat och analys ... 23
6.1 Vanligaste utflyktskategorierna: enkätundersökningen ... 23
6.2 Bakomliggande faktorer vid val av utflykt ... 24
6.2.1 Ekonomi ... 25
6.2.2 Avstånd och fritidshemmet placering... 26
6.2.3 Transport ... 306
6.2.4 Antal elever kontra antal lärare ... 29
6.2.5 Tidsaspekter ... 30
6.2.6 Anpassningar utifrån eleverna - intressen och behov ... 31
6.2.7 Utbud ... 33
6.2.8 Lärande ... 34
6
6.4 Sammanfattning utifrån frågeställningarna ... 358
7. Diskussion ... 40
8. Referenser ... 404
9. Bilagor ... 48
9.1 Bilaga 1 Enkätformulär ... 48
9.2 Bilaga 2 Intervjuschema ... 51
9.3 Bilaga 3 Tabeller över besöksfrekvens hos de olika utflyktskategorierna enligt enkätundersökningen ... 52
9.4 Bilaga 4 Samtyckesblankett ... 57
7
1. Inledning
Lärande i skola och fritidshem behöver inte av en självklarhet ske i ett klassrum. Det finns tillfällen då klassrummet utvidgas till miljöer utanför skolan. Det kan göras genom utflykter, studiebesök, exkursioner, aktiviteter som sker i samarbeten med föreningar, kulturlivet eller närningslivet eller bara genom att vara en aktivitet i skolans närmiljö. Dessa aktiviteter kan dessutom handla om många olika teman: allt från natur, kreativt skapande och lokalhistoria, till vardagsliv, hälsa och samhällsplanering, samt kopplas till skolans olika ämnen och mål.
Det finns en hel del forskning som har studerat utflykter och andra alternativa lärmiljöer. Dessutom har detta ämne studerats ur många olika perspektiv, såsom olika sorters utflykter, lärares tankar eller åsikter om dessa och olika utmaningar och möjligheter som finns med utflykter. Denna forskning har dock främst fokuserat på skolan. Därför behövs mer studier kring hur fritidshemmet använder sig av och kan använda sig av utflykter.
Då fritidshemmet sedan 2016 har haft ett eget kapitel i läroplanen visar det tydligare hur fritidshemmet har ett extra stort fokus på att erbjuda tillfällen för alternativa lärmiljöer. I läroplanen står att fritidshemmet i högre grad än övrig skola ska arbeta med att erbjuda elever ett utforskande, upplevelsebaserat och situationsstyrt lärande, skapa varierade lärmiljöer och dessutom göra studiebesök (Lgr11:4 2017). Det skulle t.ex. kunna vara att få uppleva och lära om havet genom att åka till stranden istället för att bara läsa om ämnet i skolmiljön.
I läroplanen står dessutom att fritidshemmet ska syssla med aktiviteter som går utanför skolans väggar: såsom att låta eleverna vistas i natur och samhälle, ta del av förenings- kultur- och friluftsliv, få utforska sin närmiljö, samt få uppleva platser för fysisk aktivitet (Lgr11:4 2017). Häri ligger fritidshemmets särart och styrka att kunna erbjuda elever sådana lärtillfällen i alternativa miljöer än skolan.
Det är många olika alternativa miljöer som nämns i läroplanen och att uppfylla kravet att använda sig av alla dessa är inte oproblematiskt. I en artikel i Lärarnas Tidning talas om hinder för att kunna leva upp till de krav som ställs och att detta skapar tvång att behöva prioritera bort någon kategori, bl.a. är tillgången till kulturella upplevelser dålig
8
inom fritidshemmet (Persson 2019). I samband med detta är det tänkvärt att fråga sig i hur stor utsträckning dessa alternativa lärmiljöer, som nämns i kapitel 4, finns representerade i fritidshemmets verksamhet. Är någon utflykt eller lärmiljö mer eller mindre förekommande än andra eller är de jämt fördelade? Vad påverkar de val som görs när en utflykt ska genomföras? Dessa frågor är intressanta att undersöka då konsekvensen av de val som görs påverkar elevers möjlighet till att få uppleva olika miljöer och få varierade lärsituationer. För många elever, särskilt med en svår ekonomisk och social situation, kan utflykter genom skolans verksamhet vara enda chansen att få uppleva t.ex. friluftsliv eller kulturliv (Gerremo, Revell & Mattsson 2012). Resultatet av studien kan bekräfta om fritidshemmets uppfyller sina mål och vad man eventuellt behöver vidareutvecklas.
9
2. Syfte och frågeställning
2.1Syfte
I denna studie undersöks vilka miljöer utanför skolan som fritidshem använder sig av för sin pedagogiska verksamhet. Detta i form av olika sorters utflykter. Syftet är att se vilka olika miljöer och sammanhang, utifrån de som nämns i fritidshemmets avsnitt i läroplanen, kapitel 4 (se avsnitt 5.1.1), som oftast väljs av fritidshemslärare. Dessutom kommer det att undersökas vilka faktorer som enligt fritidshemslärare kan ligga bakom valet av utflykter.
2.2 Frågeställningar
- Vilka faktorer menar fritidshemslärare påverkar när fritidshem väljer att göra utflykter till olika alternativa lärmiljöer?
- Är olika kategorier av lärmiljöer, i form av utflykter, jämt fördelade eller är några över- eller underrepresenterade i verksamheten?
10
3.Teoretiska begrepp och utgångspunkter
För utforskandet av fritidshems olika utflykter och vilka faktorer som påverkar valen av utflykter finns ett flertal teoretiska begrepp, som kan kopplas till detta ämne. Här kommer dessa begrepp kort att presenteras för att skapa en teoretisk bakgrund till undersökningen. Dessa begrepp kommer att kopplas till de olika utflyktskategorierna, som används i detta arbete, samt användas i undersökningen av hur utflykterna definieras i intervjuerna med de olika fritidshemslärarna.
3.1 Lärmiljö
Utflykter handlar om att ta sig till platser utanför skolans väggar, alltså till andra sorters miljöer än den som finns i skolan och man kan titta på dessa miljöer ur ett lärandeperspektiv. Didaktik är en vetenskap som studerar de faktorer som påverkar lärandets förutsättningar och fokuserar bl.a. på var, när och hur något ska läras (Selander 2012). I användandet av olika platser i den pedagogiska verksamheten blir den didaktiska frågan om "var" man uppehåller sig med eleverna centralt som en faktor som kan påverka elevers lärande. Lärmiljö handlar därmed både om var lärandet sker, men också om de förutsättningar för lärande som finns i den kontext där lärandet sker (Evanshen 2012). Olika miljöer kan ha varierade förutsättningar för att stimulera olika sorters lärande och då spelar valet av lärmiljö roll.
3.2 Definition av olika utflyktskategorier
I detta avsnitt kommer de olika utflyktskategorier som förekommer i denna studie att definieras. För detta har bl.a. Nationalencyklopedin använts och kommer här förkortas med NE. Besök på platser utanför skolan kan definieras olika, t.ex. som en utflykt. Detta kan innebär en kortare gångtur, en resa från hemmet över en heldag eller ett besök på en sevärdhet, vilket har ett syfte att förnöja (NE 2019a). Detta till skillnad från begreppet
studiebesök, som syftar till ett besök till en viss plats med fokus på att studera hur
omständigheterna ter sig där, t.ex. en arbetsplats (NE 2019b). För ett fritidshem kan det innebära besök på sådant som en brandstation eller en fabrik.
11
Friluftsliv handlar om aktiviteter utomhus, ofta i en något vildare natur (NE 2019c).
Som en del i friluftslivet finns begreppet natur och det är ett komplext koncept, men handlar generellt om miljöer som inte är skapade av människan och som kan beröra sådant som växter eller djur (NE 2019d). För ett fritidshems del kan detta innebära att besök i en skog, vistas på stranden, gå till parken eller att grilla korv.
Ett annat mångtydigt begrepp är närmiljö. Den definieras som den närmaste omgivningen (NE 2019e). Där finns dock fick ingen självklar avgränsning av definitionen, då det kan handla om såväl närmaste kvarteret som hela orten (Sanderoth, Werner & Båth 2015), vilket för fritidshemmets del kan vara att gå till lekplatsen mitt emot skolan eller att besöka andra sidan av staden.
Föreningslivet är också ett begrepp som kan rymma många olika miljöer. Det kan bestå
av olika klubbar eller föreningar, som har medlemmar anslutna till sig. Dessa föreningar har ett avgränsat intresse som utövas, t.ex. idrott, musik, välgörenhet eller kultur (NE 2019f). För fritidshem kan detta innebära att man utövar t.ex. olika idrotter eller att man har samarbeten med olika föreningar, så att eleverna blir introducerade till vad dessa kan erbjuda dem på fritiden.
Kulturlivet är även den en bred kategori och en verksamhet som finns inom olika
kulturella changerar, som t.ex. musik, litteratur och konst (NE 2019g). I denna studie inkludera detta begrepp även teaterbesök, biblioteksbesök, film och bio, visningar eller guidad tur, kreativt skapande, besökscentrum, samt kulturevenemang. Museer kan räknas som en del i kulturlivet, men har i detta arbete valts att separeras från övriga kulturlivet. Museer kan vara antingen offentlig eller privat institution som har samlingar av t.ex. föremål, akvareller eller bilder vilka berör ett visst ämnesområde (NE 2019h). Den slutliga utflyktskategorin samhällsfunktioner kan definieras som verksamheter som är viktiga för samhället, såsom sjukvård eller skola (NE 2019i). Möjligheten finns ibland för skolor att kunna komma på studiebesök till en sådan verksamhet för att få uppleva och lära sig om hur det fungerar där.
12
3.3.Teorier
3.3.1 Erfarenhetsbaserat- och upplevelsebaserat lärande
Den första teorin har bl.a. John Dewey som företrädare. Dewey är en av flera teoretiker som betonat lärande genom erfarenhet, på engelska kallat "experiental learning", vilket också kan översättas med "upplevelsebaserat lärande". Dewey menade att det finns en så pass stor skillnad mellan att läsa om något kontra att uppleva något (1899). Detta menar han skapar ett problem genom att lärandet i skolan begränsats till att bestå av lösryckt fakta, som tagits ur sin ursprungliga kontext, vilket gör att eleverna får svårt att få en djupare förståelse för det som de har lärt sig.
Dewey menar att det behövs fler riktiga situationer, samt kopplingar till det vardagliga livet och det praktiska görandet, så att eleven kan utforska, testa och koppla samman teori och praktik (Dewey 1899). En sådan kunskapssyn benämns som pragmatisk och där anses teori och praktik inte kunna separeras. Enligt denna kunskapssyn blir elevernas vardagliga erfarenheter viktiga och något som skolan ska bygga vidare på, och även få eleverna att använda fakta som verktyg i olika undersökande och prövande lärandesituationer (Säljö 2012).
Denna teori används i studien då begreppet upplevelsebaserat lärande nämns i fritidshemmets kapitel i läroplanen, samt att utflykter ger möjligheten att se andra miljöer i verkligheten och inte bara läsa eller prata om dem i klassrummet. Dessutom på grund av att det vore intressant att se hur pass tydligt konceptet med utflykten som en bro mellan teori och praktik framträder i materialet i studien.
3.3.2 Formellt, icke-formellt och informellt lärande
Den andra teorin berör s.k. informellt- och icke-formellt lärande, som står i motsats till
formellt lärande. Formellt lärande sker i situationer där specifik kunskap ska läras ut,
som t.ex. på en lektion, medan icke- formellt lärande har mindre styrda ramar, såsom en guidad tur på ett museum, och informellt lärande kan ske spontant var som helst i vardagslivet utan syftet att vara lärande (Eshach 2007). Utflykter som en mer informell lärsituation kan därmed skapa ett lärande som sker på ett annat och friare sätt än i klassrummet. Eshach lyfter dock fram att det inte går att dra en tydlig gräns mellan dessa olika läranden (2007). Dessa former av lärande kommer sedan att appliceras på de
13
olika utflyktssituationer som analyseras i studien. På så vis kan detta visa hur lärande i sådana former kan komma till uttryck i alternativa lärmiljöer.
14
4. Tidigare forskning
I den tidigare forskning hittats om alternativa lärmiljöer och utflykter har endast den allmänna skolan berörts och fritidshemmet har varit frånvarande. Därför kommer den forskning som tas upp i detta avsnitt att beröra forskning utifrån skolan. Denna forskning kan dock vara aktuell även för fritidshemmets utflykter.
4.1 Lärmiljöns betydelse och förutsättningar
Var eleverna vistas när de lär spelar roll. Mycket lärande och mycket verksamhet sker inom skolans rum. Dessa rum kan vara tillfredställande utformade och lärförutsättningar kan dessutom förbättras ytterligare genom olika val, men dessa miljöer har ändå sina begränsningar (Selander 2012). Därmed blir utflykter ett sätt att utvidga lärmiljöerna för eleverna. Det kan vara en fördel att skapa omväxling i lärandesituationer genom att besöka olika sorters miljöer och olika sammanhang (Dahlgren & Szczepanski 2004).
Där finns en skillnad i hur lärandet sker i skolan kontra i en annan miljö. Resnick betonar hur lärandet utanför skolan handlar om situationsspecifik kunskap, medan skolan är fokuserad på generella kunskaper och färdigheter, vilka kanske inte alltid är lika användbara i vardagslivet som i skolvärlden (1987). I ett flertal studier undersöks och poängteras utflyktens styrka som alternativ lärmiljö. Besök till platser utanför skolan kan komplettera ämnena och lärandet i klassrummet, genom att eleverna efteråt kan koppla det som de sett under vistelsen med det som lärts i skolan, vilket gör kunskapen mer visuell och konkret (Tal, Alon & Morag 2014; Plummer & Small 2018).
Där finns även de som velat ifrågasätta om utflykter och liknande upplevelser alltid automatiskt är bättre för lärandet än klassrummet bara för att det sker i en annan lärmiljö. I en studie jämfördes skillnaderna på nivåerna av lärande och motivation i en grupp elever som går på ett zoo för reptiler, med dels i en klassrumssituation, dels i en kontrollgrupp där samma tema lärdes ut (Wünschmann, Wüst-Ackermann, Randler, Vollmer & Itzek-Greulich 2017). Resultatet visade dock att utflykterna gav högre motivations och lärandenivå.
15
Utomhuspedagogiken är ett exempel på en alternativ lärmiljö som utökar möjligheterna till variation av lärandemiljöer. Som metod har utomhuspedagogiken blivit allt mer populär att använda sig av, bl.a. för att koppla de teoretiska ämnena till en kontext och då den kan användas på många olika sätt (Dahlgren & Szczepanski 2004).
Andra lärmiljöer kan bestå av utflykter för skidåkning, äventyrsbad eller klättervägg (Sandell 2004). Mark Rickinson et al. har i sin undersökning kategoriserat tre olika typer av aktiviteter i utomhusmiljöer: första kategorin är fältarbeten där klassen besöker parker, lärcenter, bondgårdar eller trädgårdar, den andra är att använda sig av äventyrspedagogik, och den tredje är att göra projekt på skolgården (Rickinson, Dillon, Teamey, Morris, Choi, Sanders, Benefield 2004).
Elever och lärare behöver dock inte åka långt för att få tillgång till alternativa miljöer. Sanderoth, Werner och Båth (2015) talar om att använda sig av sin närmiljö. Utifrån studier och intervjuer med elever, visar de exempel på hur närmiljön kan användas för att skapa förståelse, ge större perspektiv, ge lokalkännedom, samt hur den kan användas för arbete med samhällsfrågor och lokalhistoria. Detta menar de kan bl.a. ge elever stärkt identitet och trygghet i sin värld, men även till att öka intresset för att lära och för att skapa ett större sammanhang. (Sanderoth et al. 2015).
4.2 Möjligheter och hinder för utflykter
Även om utflykter till lärmiljöer utanför skolan har sina fördelar, finns där också utmaningar och problem som kan begränsa möjligheterna att använda sig av sådana miljöer. I detta avsnitt kommer en del av den problematik som framkommit i olika forskningsstudier kring utflykter och alternativa lärmiljöer att lyftas fram. Vilka skulle kunna ses som påverkande faktorer som avgör val av utflykter.
I en studie där ett stort antal enkäter gjordes angående utflykter, visade resultaten att sådant som ekonomisk finansiering, organiseringsproblem och utmaningen att få in utflykten i skolschemat, uppfattades av lärare som de främsta hindren för utflykter (Fűz 2018).
16
Att där finns en fungerande samverkan mellan skolan och den externa parten som erbjuder en utflykt är också något som visat sig påverka möjligheterna till att användandet av dessa miljöer. Detta har belysts i en rapport som Statens kulturråd gjorde i en utredning 2007, vilket handlade om samverkan mellan skola och kulturliv (Rennerstedt 2007). Eftersom det i läroplanen står att fritidshemmet ska erbjuda eleverna deltagande i kulturlivet blir en sådan samverkan central. Några av de framgångsfaktorer som lyftes fram i rapporten var en långsiktig och oavbruten samverkan, politisk styrning av främjande målsättningar, samt kunnighet hos kulturaktören om skolans uppdrag. Några hinder ansågs vara olika syn på kunskap om kultur hos parterna, samt saker av praktisk art såsom långa avstånd, kravet på lång framförhållning och dåliga erfarenheter av tidigare besök (Rennerstedt 2007). Dessa faktorer skulle även kunna gälla andra externa aktörer som erbjuder utflyktsmål, och dessutom gälla samverkan mellan fritidshem och externa aktörer.
En problematik berör faktumet att det inte alltid räcker med att göra en utflykt i sig för att besöket skall bli givande för eleverna vad gäller lärande och upplevelse. Haim Eshach lyfter i sin forskning fram en outnyttjad potential i utflykten. Han har studerat hur ett skolbesök på vetenskapsmuseer kan gå till. Hans resultat pekar bl.a. på ett glapp mellan att där finns en positiv syn på museernas potential hos lärare och att denna potential i realiteten inte helt blir förstådd eller inte utnyttjas till fullo (Eshach 2007). Rekommendationer som Eshach gör handlar delvis om att förbereda eleverna mentalt för besöket, att göra uppgifter kopplade till besöket före och efter besöket, samt att museipersonal och lärare har en samverkan med varandra innan besöket (Eshach 2007). Vikten av detta för- och efterarbete är något som fler forskare också berörts om avgörande för ett djupare lärande (Openshaw & Whittle 1993; Wilhelmsson 2012; Schmidinger 2015; DeWitt & Osborne 2007).
17
5. Metodval och metoddiskussion
För studien har en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod gjorts. Den kvantitativa metoden bestod av en enkätundersökning och den kvalitativa av intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna vände sig till fritidshemslärare.
Valet av enkätundersökning gjordes för att få en överblick över vilka utflyktskategorier som är vanligast förekommande besöksmiljöer hos fritidshem. Detta gjordes eftersom den kvantitativa metoden ger möjlighet till att lättare kunna göra generaliseringar och att det går att få fram en större mängd data under kortare tid, i jämförelse med intervjuer (Bryman 2011).
Då enkäter har nackdelen att inte kunna vara för omfattande i sin utformning, samt inte kan ge möjlighet till följdfrågor (Bryman 2011), har enkäten kompletteras med kvalitativa intervjuer av fritidshemslärare. Dessa är tänkta att kunna visa på bakomliggande faktorer till de val som görs för utflykter i ett djupare perspektiv. Intervjuer har den fördelen att göra det möjlig att komma åt sådant som personers åsikter, tankar och erfarenheter (Alvehus 2013). Det bör dock uppmärksammas att det genom en intervju främst ges en specifik persons uppfattning om något, vilket kan skilja sig från verkligheten (Alvehus 2013).
5.1 Enkätundersökningen
5.1.1 Genomförande
Enkätundersökningen genomfördes innan intervjuerna. En e-postsurvey gjordes, vilket är en form av e-forskning där internet används som metod för datainsamling (Bryman 2011). En elektronisk enkät skapades via EasyQuest.com och bifogades som en länk i ett mejl som presenterade undersökningen. Denna metod har fördelen att ett stort antal personer kan nås relativt enkelt oavsett fysiskt avstånd och att data kan samlas in snabbt (Bryman 2011). Samtidigt har metoden nackdelen att den personliga kontakten försvinner, vilket kan ge följden att bara vissa personer nås och att bortfallet kan öka (Bryman 2011).
18
För att underlätta för deltagaren och för att denne skulle vilja besvara hela enkäten, fanns främst frågor med färdigställda svarsalternativ (Trost 2012). Deltagaren fick välja färdiga svarsintervaller för hur pass ofta man på deltagarens fritidshem besökt en viss utflyktskategori: från "0 gånger" till "fler än 6 gånger". Nackdelen med begränsade svarsalternativ är att det kan finnas deltagare som upplever att där inte finns svarsalternativ som passar dem (Trost 2012). Något att vara observant på är att frågornas formulering, ordval och i vilken ordning frågorna placeras kan påverka hur deltagare tänker och associerar kring begreppen och därmed spela in i vilka svar som ges (Bryman 2011)
Valet av de utflykter som efterfrågades i enkäten (se bilaga 1) utgick ifrån de som nämns i fritidshemmets del i läroplanen: natur- och friluftsmiljö, idrottsaktiviteter utöver ordinarie skola, föreningslivet, kulturlivet, samhällsfunktioner, närmiljön, museum och samarbete med föreningar eller organisationer. Läroplanen nämner dock fler kategorier än de som berörs i denna studie, men dessa valdes bort för att inte göra enkäten för omfattande.
Förutom att ange hur ofta olika utflyktskategorier besökts, fanns där även möjlighet till fria svars- och kommentarfält för att kunna ge exempel på vilka utflykter som gjorts i respektive utflyktskategori. Detta gjordes för att ge deltagaren möjlighet att vidareutveckla sitt svar och öka möjligheten till djupare tolkning. I enkäten fanns det dessutom en fråga där deltagaren skulle ange faktorer som denne upplever påverkar valet av utflyktsmål.
För att underlätta jämförbarheten mellan olika fritidshems utflykter och för att få en mer pålitlig bild av hur vanliga olika utflykter är, uppmanades deltagarna i enkäten att endast tänka tillbaka på senaste läsårets utflykter. Denna tidsbegränsning gjordes för att öka chansen att komma ihåg utflykterna. Där finns dock en nackdel med att efterfråga vad som hänt i det förflutna. Risken med s.k. retrospektiv frågeställning (Trost 2012) är att detta kräver gott minne och då finns möjligheten att deltagaren minnas fel.
Beräknandet av hur vanlig respektive utflyktskategori är har gjorts genom att varje besöksfrekvenser har fått ett värde, ju högre antal besök desto högre (0 gånger: 0 poäng, 1 gång: 1p., 2 gånger: 2 p., 3-4 gånger: 3 p., 4-5 gånger: 4 p., över 6 gånger: 5 p.). Detta har sedan multiplicerats med hur många som angivit de olika besöksfrekvenserna och
19
slutligen adderats till en total summa som anger det enskilda utflyktskategorins relativa besöksförekomst jämt emot de övriga kategorierna.
Under analysen har de svar som angivits i fria svarsfält tolkats och kategoriserats för att ge vidare förståelse för olika utflykters representativitet och bakomliggande faktorer. Att det inte är möjligt att ställa följdfrågor till enkätdeltagaren skapar däremot en svårighet att till fullo förstå vad svaren representerar på ett djupare plan (Bryman 2011) och innebär en viss begränsning för analysen.
5.1.2 Urval
E-postutskicket begränsades till de skolor som fanns registrerade på en i Sverige utvald storstads kommunala hemsida, där kontaktinformationen till dessa fanns. Detta gjordes för att komma i kontakt med fritidshem som ville ställa upp i enkäten. En risk med denna metod är att e-post kan försvinna i skräpposten, lättare kan ignoreras än en mer direkt kontakt, eller inte hinner besvaras på grund av tidsbrist (Bryman 2011).
För att ytterligare öka chansen för ett stort svarsantal har även sociala medier, Facebook, använts. Detta eftersom där finns sidor som fungerar som forum för målgruppen. På dessa forum har en uppmaning till att delta och en länk till enkäten lagts upp vid flera tillfällen. Nackdelen med denna metod är att det finns en viss risk för ett självselektivt urval, där de medverkande själva väljer sitt deltagande (Hagevi & Viscovi 2016).
Enkäten fanns tillgänglig att fyllas i under åtta dagar, sedan hade 48 personer svarat och insamlingen fick avbrytas för att empirin inte skulle bli för stor i relation till den tillgängliga tidsramen och därmed försvåra analysen. De deltagare som angivit att de arbetat på fritidshemmet mindre än ett år sållades bort från undersökningen. Trots att analysmaterialet därmed minskade gjordes detta för att öka reliabiliteten, eftersom dessa deltagare möjligen inte känner till alla utflykter som gjorts senaste läsåret. Därmed ingick 40 deltagare i den slutliga enkätanalysen.
20
5.2 Intervjuerna
5.2.1 Genomförande
Intervjuerna genomfördes som ett andra steg i studien, efter det att enkäterna samlats in. Intervjuerna hade en semistrukturerad utformning (se bilaga 2), dvs. en intervju där man utgår ifrån ett frågeschema med få och generella frågor, som ger en viss möjlighet att anpassa intervjuns utformning efter situationen (Bryman 2011). Intervjumetoden har även frågor av en öppen karaktär, som minskar risken att intervjun blir allt för styrd, samtidigt som det även ger möjlighet till följdfrågor, för att fördjupa diskussionen (Alvehus 2013).
Ett fåtal intervjuer med fritidshemslärare valdes att genomföras för att göra det möjligt att hinna analysera empirin. För en starkare reliabilitet och tillförlitlighet kan ett större antal varit önskvärt, men samtidigt kan färre väl genomförda intervjuer ge mer än många sämre utförda sådana (Trost 2010).
Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon för att inget i intervjun skulle gå förlorat och för att öka kvalitén på empirin. Utgångspunkten har varit det intervjumanus som tagits fram (se bilaga 2), men i vilken ordning frågorna har ställts har varierat något utifrån hur intervjusamtalet har förflutit. En faktor som är viktig att observera är att relationen intervjuaren har till den intervjuade och vice versa och hur samspelet mellan dessa förflutit under intervjun kan påverka hur intervjun går (Trost 2010) och därmed vilket material som framkommer.
Efter intervjun har samtalet transkriberats och analyserats. Därefter kodades och tematiserades innehållet i intervjuerna för att sedan kategoriseras och slutligen summeras till de mest framträdande resultaten, dvs. de faktorer som kunde förklara de val som gjordes för olika utflyktskategorier. Detta resultat sattes sedan i relation till det som framkommit i enkätundersökningen. I analysen söktes efter mönster och likheter, men även variationer och avvikelser. Detta då empiri ofta innehåller både likheter, motsägelser och paradoxer (Alvehus 2013).
5.2.2 Urval
21
kontaktinformationen som fanns på den utvalda storstadens kommunala hemsida över skolor. Detta är en form av begränsat urval utifrån ett avgränsat geografiskt område (Larsen 2018) för att göra sökandet efter deltagare hanterbart.
Ett mejl om intresse för att delta skickades främst till rektor och biträdande rektor, men även till de fritidshemsavledningar eller den fritidshemspersonal som haft kontaktinformation på sin hemsida. Fem fritidshemslärare från olika skolor i den utvalda storstadens kommun deltog i intervju. Dessa medverkade inte i enkätundersökningen. Här presenteras de deltagare som ingick i intervjun:
Första intervjun var en parintervju med två kvinnliga fritidshemslärare som arbetar på ett fritidshem på en skola centralt placerad i den utvalda storstaden. Här kallas de "Anna" och "Beatrice", vilka har jobbat på skolan i ett till två år och arbetar med elever i förskola och lågstadiet. Detta var inte planerad som en parintervju, men deltagarna kände sig mest bekväma med detta och hade annars inte velat delta och därmed gjordes ett undantag. Syftet med intervjun var främst att få en uppfattning om hur skolans fritidshem arbetade och tänkte kring utflykter och därmed kan intervjun ändå uppfylla sitt syftet. Däremot får en viss reservation göras för att de två intervjuade kan ha påverkat varandras svar under intervjun.
Andra intervjun gjordes med en kvinnlig fritidshemslärare, här kallad "Christine", som jobbar på en skola i en liten förort till den utvalda storstaden och som har jobbat där i snart två år. Hon arbetar på mellanstadiets fritidshem.
Tredje intervjun gjordes med en kvinnlig fritidshemslärare, som här kallas "Diana". Hon arbetar på ett fritidshem, relativt centralt beläget i den utvalda storstaden. Diana arbetar främst med elever i lågstadiet och har arbetat på skolan i fyra år.
Fjärde intervjun gjordes med "Elin", ytterligare en kvinnlig fritidshemslärare, som jobbar på ett fritidshem i en medelstor förort till den utvalda storstaden. Här har hon arbetat i drygt fyra år och har hand om mellanstadiets fritidshemselever.
22
5.3 Forskningsetiska överväganden
Där finns några etiska principer att ta i beaktning när deltagare involveras i enkäter eller intervjuer. Dessa utgår ifrån Vetenskapsrådets fyra krav: om informering, samtycke, konfidentialitet och nyttjande (Vetenskapsrådet), vilka beskrivs mer ingående nedan. För enkätundersökningen fick deltagaren en introducerande text som berättade om enkäten och studiens syfte, samt att dennes deltagande var frivilligt och att man kunde välja att avbryta ifyllandet av enkäten om man så önskade. Allra först i enkäten fick deltagaren fylla i om denne gav sitt samtycke innan frågorna började besvaras. Det betonades innan deltagandet att enkäten var helt anonym och att personlig information därmed inte skulle föras vidare till utomstående utan endast nyttjas för denna studies analyser och syfte. Den elektroniska enkäten gjordes på ett sådant sätt att det inte gick att spåra vem deltagaren var. Informationen från enkäterna som presenterats i arbetet har vid behov skrivits om så att det inte finns risk att kunna identifiera vem som skrivit svaret. Det slutliga materialet förvarades på Malmö Universitets server som har erkänts uppnå säkerhetskravet. När studien är över kommer materialet att raderas.
Intervjudeltagarna blev informerade innan samtalet om undersökningens tema, om intervjuns syfte, att deltagandet var frivilligt, samt att man kunde avbryta sitt deltagande mitt under intervjun om man önskade. Deltagaren fick även ett utskrivet dokument med utförlig information kring studien, om Malmö Universitet och om de forskningsetiska principerna (se bilaga 4), vari även samtycke gavs genom underskrift. Denna underskrift överlämnades till handledare för säker förvaring så att personlig information om deltagarna inte skulle bli tillgängligt för utomstående. Innan intervjun började förklarades att samtalet skulle spelas in och godkännande till detta efterfrågades. Deltagaren fick även veta att detta material endast nyttjas för studiens syfte och för analys utifrån frågeställningar, samt att materialet förvaras på Malmö Universitets server och att materialet raderas när studien är färdig. När det inspelade materialet transkriberades anonymiserades individen genom ett fiktivt namn. Även här skrevs information som kunde innebära igenkänning om så att deltagaren förblev anonym när material senare presenterades i arbetet.
23
6. Resultat och analys
I detta kapitel kommer först fördelningen av hur ofta olika utflyktskategorier förekommer att redovisas utifrån enkätundersökningens resultat. Därefter presenteras de mest framträdande faktorer, som enligt fritidshemslärare påverkar val av utflykter. Detta kommer att ske tematiskt och med citat från främst intervjuerna, men även enkäterna, som exemplifierar dessa faktorer. Eftersom deltagare i enkätundersökningen varit anonyma kommer citat från dessa endast refereras till som enkät och inte till en specifik individ, till skillnad från citat från intervjuerna med sina fiktiva namn. Avslutningsvis kommer faktorer att kopplas till de olika utflyktskategorierna.
6.1 Vanligaste utflyktskategorierna: enkätundersökningen
Deltagarna i enkäten har fått svara på hur ofta olika utflyktskategorier har besökts. För en mer utförligt presentation om fördelningen över hur ofta respektive utflyktskategori besöks se bilaga 3. I diagram 1 nedan har en förenkling och summering av besöksfrekvensen framställts som visar hur vanliga de olika utflyktskategorierna är i relation till varandra (se avsnitt 5.1.1 för hur beräkningen har genomförts).
Diagram 1. Hur välbesökta olika utflyktskategorier är enligt studien.
Natur-friluftliv 24% Närmiljö 24% Idrott 19% Kulturlivet 10% Föreningsliv 9% Samarbete med förening/dylikt 6% Museum 6% Samhällsfunktion 2% Besöksfrekvens för olika utflyktskategorier
24
Resultatet av enkätundersökningen visar att där finns utflyktskategorier som är mycket mer representerade än andra. Natur- och friluftsliv, närmiljö och idrott är de oftast förekommande kategorierna. Besöksfrekvens för kulturliv och föreningsliv är lägre, medan samarbeten med olika organisationer, museibesök och inte minst samhällsfunktioner är mycket låg.
6.2 Bakomliggande faktorer vid val av utflykt
I enkäten svarade 34 av 40 deltagare på frågan om vad de ansåg påverkade deras val av utflykter. Denna fråga ställdes även till de intervjuade fritidshemslärarna. En mängd faktorer nämndes, men där fanns ett flertal som var tydligt dominerade (se tabell 1). Dessa faktorer kommer här att presenteras tematiskt. Citaten från deltagarna kommer att exemplifiera och fördjupa resonemangen i analysen kring de olika faktorernas påverkan och även visa på deras komplexitet. Många faktorer samspelar och därmed kommer viss upprepning av dessa att förekomma.
Nämna faktorer I enkäter I intervjuer Total
Ekonomi 14 3 17 Anstånd/placering 11 1 12 Transport 9 2 11 Antal personal 10 1 11 Antal elever 9 1 10 Tid/schema 6 4 10 Elevers behov/intresse 4 2 6 Utbud 4 1 5 Läroplan, lärande 3 1 4 Gruppdynamik/sammansättning 3 3 Ålder 1 1 Säkerhet 1 1 Personalengagemang 1 1 Årstid 1 1
Tabell 1 visar fördelning över de mest förekommande svaren angående faktorer bakom val av utflykter i enkäten och intervjun, samt den sammanlagda summan.
25
6.2.1 Ekonomi
Nackdelen med att arbeta i en liten by är att det inte finns något att besöka utanför skolan och att pengar saknas till att hyra buss. Fördelen är att skogen är gratis. (Enkät)
Så fort vi ska beställa egna bussar så blir det jättedyrt. Bussen är rätt så ok om man ska in till stan, men inte om man ska hyra [företag] bussar. (Christine)
Utifrån deltagarna i studien är ekonomi är den mest förekommande faktorn i undersökningen som anses påverka när fritidshem skall välja utflykter. Mycket av denna ekonomi har återkommande kopplats till kostnaden av transport. Många i studien har talat om kostnad av buss, inte minst att det är dyrt att hyra buss, liksom Christine här nämner. Finns där ingen passande kollektivtrafik som kan ta gruppen till en önskad miljö blir hyrbuss enda alternativet för längre utflykter. Finns inte pengarna blir detta en begränsande faktor. Att pengar saknas för att kunna hyra buss, kan indikera på skolans och fritidshemmets tillgängliga resurser eller vad som ekonomiskt prioriteras, något som sätter ramar för vad som är möjligt. Första citatet visar att man kan försöka att lösa problemet genom att använda sig av utflykter som inte kostar något, t.ex. en utflykt i naturen, men den lösningen är begränsande.
Även om skolan är placerad i en storstad och transporten inte är ett ekonomiskt problem, kan kostnaden på besöksmålet istället vara avgörande, vilket följande citat visar:
Lazerdome, och det är sådant som barnen önskat, det hade varit kul att kunna göra, men det är ekonomin som sätter stopp för mycket. (Beatrice)
Detta är ett exempel på att ett flertal deltagare har uttryckt en ambition att kunna erbjuda eleverna upplevelserika och annorlunda utflykter och att man även är lyhörd för elevernas önskemål, men att ekonomin är en faktor som gör att utflykter får väljas bort. Ur perspektivet av det erfarenhetsbaserade lärande, där erfarenheter från verkligheten betonas (Dewey 1899), kan följden bli att för dyra utflykters lärmiljö inte blir tillgängliga för eleverna och de går då miste om den kunskap och erfarenhet som denna miljö hade kunnat ge dem.
26
6.2.2 Avstånd och fritidshemmet placering
Fritidshemmets placering är en central aspekt som enligt deltagarna kan påverka på flera sätt. Kostnad för transport med t.ex. buss, är något som kan göra att man istället försöker använda sig av det som finns i närmiljön kring fritidshemmet. Många deltagare i undersökningen har poängterat den praktiska aspekten av att utflyktsmål skall ligga inom ett så pass kort avstånd att det är enkelt att ta sig dit. De intervjuade fritidshemslärarna arbetade alla i eller i anslutning till en storstad, men i enkäten fanns dem som var placerade på landet och detta kan påverka förutsättningarna:
Vi har fritids på landet, så vi är ute ofta! (Enkät)
Vi har bjudit in en förening. Tyvärr ligger skolan långt från centrum. Svårt att besöka föreningar. (Enkät)
Första citatet visar på att placering på landsbygden kan ha en positiv effekt då man befinner sig nära naturen och att denna resurs därmed används ofta. Andra citatet visar på den nackdel som också kan finnas på grund av en sådan placering, vilken gör att föreningar är svårtillgängliga. Vilka lärmiljöer som är mer eller mindre tillgängliga kan alltså variera beroende på fritidshemmets placering och samma placering kan göra att vissa utflyktskategorier är mer tillgängliga än andra.
6.6.3 Transport
Så snart man inom fritidshemsverksamheten skall använda sig av lärmiljöer utanför skolan blir transport ett oundvikligt moment. När transport är en så framträdande faktor, blir det förståligt att avståndsaspekten som nämndes ovan blir viktig. Ju längre bort från fritidshemmet som olika utflykter ligger desto längre måste man förflytta sig. Längre transport kan dessutom innebära en extra kostnad som kan vara påfrestande för fritidshemmet rent ekonomiskt.
I anslutning till transportfrågan kan det vara intressant att jämföra hur de intervjuade fritidshemmen i den utvalda storstadens kommun uttryckte denna faktors påverkan.
...så det är utflykter i närområdet mest... om vi ska komma till något annat måste vi ta bussen. Då går buss x jättebra... Sen hade staden innan på loven
27
att man kunde åka gratisbuss. Det var guld värt för oss som bor här ute. Vi har pengar så vi kan ta buss, men det var en förmån. (Christine)
Antingen [lokal badstrand] eller så åker vi till [lokalt friluftsbad]... då får vi också titta på vad som är lämpligt med bussar och tåg...för där är ju inte jättemycket bussar som man kan anlita, från kommunen sett. (Elin)
Båda ovan citat är från de fritidshem som befann sig i en förort till den utvalda storstaden. Christines fritidshem, behövde förvisso ta sig med kollektivtrafik för att komma till en annan miljö, men busslinjen var relativt tillfredställande och sågs därmed inte som ett så stort problem. Elins fritidhem, visade sig dock ha sämre transportmöjligheter. Alltså är det inte bara placeringen som spelar roll för val av utflyktsmål, utan även hur enkel transporten är, t.ex. kollektivtrafikens förbindelser. Detta kan jämföras med de två fritidshem som var placerade i de centrala delen av storstaden:
Ja vi har oftast gångavstånd. (Anna)
Är det gångavstånd så går vi, annars är det faktiskt dom vanliga bussarna. (Diana)
Att kunna gå till ett utflyktsmål, som de två fritidshemmen ovan talade om, är något som visar på den praktiska aspekten av avstånd och transport. Möjlighet till att hyra buss finns, men som det nämndes i avsnittet kring ekonomi (6.2.1), kan detta försvåras av ekonomiska begränsningar. Detta kan förklara varför utflykter på gångavstånd tycks föredras. Med fötterna som transportmedel är det en fördel att ha nära till det mesta och var fritidshemmet är placerat blir då viktigt. Därmed kan placering på landsbygd kontra i stad påverka utbudet.
Både i enkäten och i intervjuerna har det förekommit att man kringgått problemet med transport genom att låta utflyktsmålet eller lärmiljön komma till skolan istället för att resa iväg till den:
28
Vi har ett samarbete med idrottsföreningen, de kommer hit på eftermiddagen och erbjuder oss aktiviteter, så vi inte behöver åka iväg och ta oss någonstans. (Enkät)
Sen händer det att scouterna kommer hit och har sådana prova på-aktiviteter. (Elin)
Att externa aktörer kommer till fritidshemmet är ett sätt att låta elever få tillgång till erfarenheter av t.ex. kulturliv, sporter och föreningsliv. Däremot förloras möjligheten till att lära i en verklighetsanknuten miljö där dessa företeelser förekommer naturligt. Detta är en aspekt som är viktig ur det pragmatiska lärandeperspektivet för att få ett mer optimalt upplevelsebaserat lärande (Dewey 1899). Därmed finns risken att viktiga aspekter av det upplevelsebaserade lärandet går förlorat.
Det behöver dock inte bara vara utflyktens miljö i sig som kan bidra till elevernas lärande, utan även transporten dit kan innehålla detta. Det är något som har lyfts av flera intervjuade:
Allting är ju en lärdom när man åker iväg. Det är en lärdom att kunna gå ute bland trafik, Men då måste man också påpeka varför vi gör som vi gör. (Elin)
Här kan en samverkan mellan informellt lärande och erfarenhetsbaserat lärande ske. För det första skapas ett pragmatiskt lärande via de upplevelser som sker i sitt verkliga sammanhang, som eleven exponeras för (Dewey 1899) t.ex. miljön i en buss. För det andra ges ett lärande på ett informellt plan (Eshach 2007) utifrån de erfarenheter som eleven tar till sig och själv skapar en förståelse för, t.ex. hur man ska bete sig ute bland trafik.
Dock betonar den intervjuade att detta lärande ibland behöver synliggöras genom att läraren påtalar eller lyfter fram det aktuella lärandet för eleverna. Med andra ord sker här även ett icke-formellt lärande (Eshach 2007) där lärandesituationen till viss del styrs upp av läraren. Att transporten i sig kan ses som ett tillfälle för lärande kan peka på att fritidshemslärare anser att allting egentligen kan fungera som lärmiljöer.
29
6.2.4 Antal elever kontra antal lärare
Antalet elever eller antal personal är något som många deltagare har berört som en avgörande faktor. Detta kan påverka på mer än ett sätt.
För stor barngrupp (65st) på för lite personal (2st) gör att vi inte tar oss iväg från skolans område. (Enkät)
Exemplet ovan är från en deltagare i enkäten, som angivit noll antal besök på samtliga utflyktskategorier. Situationen låter extrem, men kanske visar den på en verklighet som tyvärr kan finnas vad gäller resurser för att kunna erbjuda elever utflykter och andra lärmiljöer.
Hur antalet elever påverkar kan även kopplas till vilken sorts utflykt som väljs: Vi har varit på lekplatsen och det slukar många barn, det gör [lokalt sportcenter] också, så där kan vi gå, även om vi är många barn. Men anmäler man sig till klätterväggen och sådant är det max 20-16 barn som de tar. (Diana)
Utflykten behöver anpassas till antalet närvarande elever och vissa miljöer klarar av att ta emot fler elever än andra. Kanske föredrar fritidshem därmed att använda sig av de miljöer där många elever kan vistas samtidigt och väljer bort de som upplevs som mer begränsande. Föranmälan med god framförhållning, begränsade platser och konkurrens om det utbud som finns tillgängligt tycks enligt citatet göra att önskade utflykter kan utebli. Därmed blir vissa lärmiljöer mer tillgängliga än andra och kan påverka hur ofta besök till dessa görs.
Man tänker att vi är för många barn och för lite personal. Det är största faktorn till att man inte gör mer utflykter, att man som personal är osäker... Då väljer man kanske bara lekplatsen (Beatrice)
Då är det många barn känner jag... Så att man hinner med dem, att hjälpa och lotsa dem. Man kan släppa dem på vissa ställen själv, men det är dock jag som har huvudansvaret. (Diana)
Balansen mellan antal lärare och elever är en faktor som många deltagare i studien menar på spelar in när det kommer till säkerheten. Elevantalet får inte vara för stort,
30
eftersom läraren upplever ett ansvar att kunna hålla uppsikt över eleverna. Annars kan där finnas en oro som gör att man väljer bort utflykter, som Beatrice uttrycker det. Vissa miljöer kan dessutom vara mer riskfyllda än andra, vilket också kan göra att dessa utflyktsmål väljs bort på grund av oro att inte uppfylla säkerhetskravet.
Antalet fritidshemslärare per elev är även viktig ur ett lärandeperspektiv för att kunna lotsa och ge eleverna det stöd som de behöver, som Diana uttrycker det i citatet ovan. Elever kan lära mycket på egen hand, informellt, men de kan även behöva ett icke-formellt eller t.o.m. icke-formellt lärande (Eshach 2007) i vissa situationer för att fånga upp lärandet som sker. Finns där så många barn att läraren inte hinner ge eleverna det stöd de behöver, kan det leda till att potentialen hos det erfarenhetsbaserade lärandet (Dewey 1899) inte till fullo utnyttjas, eftersom där inte finns någon som kan hjälpa eleven att fördjupa och förankra sin erfarna kunskap.
6.2.5 Tidsaspekter
På fritids blir det flesta utflykterna på lovet, för då hinner man iväg. Vanligtvis har de oregelbundna tider, och så ska det passa mellanmålstiderna. (Diana)
Citatet ovan visar på att fritidshemmet i vardagen har ett schema att förhålla sig till. Där finns en begränsande problematik kring att ha många olika tider som påverkar, som att eleverna slutar skolan olika tider och måltider måste passas. Därmed kan tidsaspekten begränsa möjligheten till att göra längre utflykter. Då lov infaller, tycks dock mer tid tillfälligt frigöras, i och med att ordinarie skola inte gäller, och därmed har fritidshemmet mer möjlighet att kunna arrangera aktiviteter som är mer tidskrävande såsom utflykter.
Tar vi skogen så är det en heldag, då åker vi på förmiddagen och kommer hem två eller tre och då tar vi med så vi kan göra mat ute. Åker vi och badar eller bowlar är det en halvdag, liksom teater. Museum samma. Vi försöker parera så det är ett par timmar, för mer orkar dom inte på ett sånt ställe. Lekplatser i närområdet blir halvdag. (Elin)
Möjligheten att ta med eller tillaga mat på plats är en faktor som gör att man kan utföra längre utflykter utan att det påverkar matschemat. Citatet visar också att olika utflykter
31
kräver olika lång tid. Denna tid kan dels handla om transporten beroende på avståndet dit, men skulle också kunna bero på att olika utflykter kräver olika lång tid för att genomföras ur ett lärandeperspektiv. Detta särskilt när det handlar om formellt lärande med t.ex. en guidad tur på ett museum (Eshach 2007), som kräver tid för att kunskap ska hinna förmedlas och bearbetas.
Att elever inte orkar med hur långa utflykter som helst, som Elin nämner, är en faktor som skulle kunna kopplas till hur mycket utforskande, testande och kopplingar mellan teori och praktik (Dewey 1899) som elever klarar av att hantera, innan det blir för mycket och risken blir att viktigt lärande går förlorat. Därmed får även anpassningar utifrån elevers möjlighet att kunna absorbera intryck göras när man väljer utflykter.
6.2.6 Anpassningar utifrån eleverna - intressen och behov
Förutom praktiska anpassningar såsom tid, transport, avstånd och ekonomi framkommer det i studien att anpassningar utifrån eleverna också påverkar valet av utflykter. Detta har framkommit både i enkäten och intervjuerna.
Det är barn med blandad socioekonomisk bakgrund. De ska få komma iväg, för de har inte råd att göra utflykt med familjen, eller så jobbar föräldrarna så mycket att de inte har tid. Det kan vara en upplevelse... att göra något de normalt inte har tillgång till. (Anna)
Citatet ovan visar att fritidshemmets personal ser sig ha rollen som dem som kan ge upplevelser till elever och ta dem till nya miljöer, som de annars kanske inte skulle få tillgång till. Elever i fritidshemmet har olika förutsättningar för att göra utflykter exempelvis utifrån föräldrars möjligheter i tid och pengar. Denna skillnad utifrån olika förutsättningar är något som flera intervjuade och även några i enkätundersökningen lyft fram. Utflykter kan alltså handla om att få elever att uppleva situationer ur det vardagliga livet utanför skolan och därmed utvidga deras erfarenheter, vilket kan främja det erfarenhetsbaserade lärandet (Dewey 1899).
Det finns dock fritidshem med motsatt situation där behovet av att låta barnen få veta vad som finns omkring dem inte är så uttalat och därmed gör att vissa utflyktskategorier väljs bort:
32
Innan hade de inte så mycket aktiviteter på kvällen, men nu kan elever ha lika full kalender som vuxna. Då får fritids en annan roll tycker jag. Uppdraget behöver inte ligga i att söka upp föreningar och visa vad som finns. (Christine)
Här framställs en situation där eleverna redan tycks ha mycket kontakt med föreningar. Dessutom visas även en tendens till förändringar i tiden, vilket enligt den intervjuade innebär att fritidshemmet inte behöver arbeta med att besöka t.ex. olika idrottsföreningar och att fokus då kan läggas på annat. Elevers behov och situation kan därmed skilja från fritidshem till fritidshem och är något som personalen behöver anpassa sig till. För att tillgodose elevernas behov gäller det med andra ord att vara observant på vad eleverna behöver eller inte behöver, men även att se deras intressen och önskningar:
Man får ta hänsyn till ålder. Jag jobbar ju på förskola och vi besöker mest olika lekplatser...vi har inte gjort något likt Lazerdome, bowling och sånt som de kanske önskar, men vi kan inte göra det riktigt än. (Beatrice)
Även om man på Beatrices fritidshem fångat upp elevernas intressen och är medvetna om olika utflyktsmål, måste man ändå anpassa sig utifrån den aktuella elevgruppen, i detta fall deras ålder. Därmed kan anpassningarna innebära begränsningar för vilka utflykter som kan väljas. Ur ett erfarenhetsbaserat lärandeperspektiv (Dewey 1899) kan anpassningar handla om att ge eleverna en lärmiljö vars innehåll de är mogna nog att kunna ta till sig för att kunna göra en koppling mellan teori och praktiska erfarenheter. Annars blir det ur lärandesynpunkt kanske inget givande eller optimalt lärtillfälle. Ett annat behov, som samtliga intervjuade har uttryckt, är att eleverna bör få ett avbrott från vardagen och få vistas i andra miljöer än i skolan:
Då är det skönt med ett avbrott. Komma ifrån skolan, att "wow på onsdag ska vi till nya lekplatsen! Sen var vi där bara en och halv timme, men barnen var supernöjda. Dom fick åka buss, bara det är spännande för vissa... att få uppleva vår stad. (Diana)
Citatet visar att där finns många känslor inblandade i upplevelsen inför och under utflykten. Dessutom kan en mindre utflykt på bara en kortare tid på lekplatsen i närheten av skolan vara tillräckligt för att eleverna ska uppleva det som en utflykt och
33
en erfarenhet. Möjligen behöver utflykter inte vara så komplexa för att vara givande för eleverna. I detta fallet tycks det centrala syftet med utflykten handla om låta eleven lära känna, erfara och uppleva staden och sin närmiljö.
Skolans miljö räcker alltså inte och behöver kompletteras med andra platser. Där finns andra lärmiljöer som kanske bättre stimulerar elevers lärande för att förstå särskilda företeelser, såsom att komma till en brandstation för att förstå varför brandsäkerhet är viktigt. Som den pragmatiska teorin förespråkar behöver eleverna alltså komma ut i verkligheten och erfara olika miljöer för att få en erfarenhetsbaserad förankring till sitt lärande (Dewey 1899).
6.2.7 Utbud
Oavsett om där finns tid, ekonomi, enkel transport eller lärmiljöer som är anpassade för eleverna, är en grundförutsättning för utflykter att där finns något att åka till. Med andra ord hur stort och varierat utbudet av utflyktsmål är. Som det nämndes i tidigare avsnitt om avstånd och placering, är fritidshemmet läge något som ger olika förutsättningar för utbudet:
Vi har bl.a. besökt [lokalt friluftsmuseum], [lokalt] naturreservat, [lokal] skridskoanläggning och Naturskyddsföreningens fiskereservat. (Enkät) Vi brukar besöka länsmuseet och biblioteket på olika aktiviteter. (Enkät) Vi kan åka till olika lekplatser, [storstaden] har många lekplatser. Dom utmanar på olika sätt. De får röra på sig, träna motoriken och lära sig umgås med barn de inte känner. (Anna)
Även om det varit få deltagare som angivit utbudet som en faktor, visar empirin, liksom citatet ovan, att utbudet upplevs av dessa som en avgörande faktor för vilka sorters lärmiljöer som fritidshemmen har tillgång till. Lekplatser av någon form är ett besöksmål som är frekvent förekommande i både intervjuer och enkäter. En storstad har, som citatet ovan visar, ett stort utbud av lekplatser och kan vara något som i samband med de ovan nämnda praktiska faktorerna, gör att detta blir en välbesökt miljö. De intervjuade fritidshemslärarna visar på en viss medvetenhet om lekplatsens betydelse som lärmiljö genom att de anser dessa vara utmanande och stimulerande för eleverna.
34
Detta genom att kunna erbjuda erfarenheter i en verklig kontext som eleven kan lära utifrån (Dewey 1899), men också ge ett informellt lärande (Eshach 2007), eftersom eleven genom leken indirekt kan öva motoriken och träna sociala färdigheter i en naturlig situation.
...men här är inte mycket i denna stadsdel, det är ett villaområde, det finns inte så mycket att göra. Det är lekplatser som finns...Vi har stranden och det tar 40 minuter att gå. (Diana)
Som nämndes i avsnittet om avstånd och placering (6.2.2), kan placering i stad eller land påverka vad som finns tillgängligt. Dock är det inte självklart, som ovan citat visar, att utbudet upplevs som obegränsat i en storstad där det ofta är nära till mycket. Detta gäller särskilt om transport förhindrar längre färder, vilket gör att man endast kan se till närmiljöns utbud. Utbudet kan förstås variera över skolåret också, då olika tillfällen ger olika möjligheter för lärmiljöer:
De håller massa aktiviteter med [kommunal arrangör]. Staden anordnar mycket, jättemycket grejer under lovet...vi åker till konsthallen, stadsbiblioteket och [lokalt bad] när dom har arrangemang där. (Christine)
Lovet är ett tillfälle som samtliga intervjuade, och även ett flertal deltagare i enkäten, direkt eller indirekt har uttryckt erbjuder många olika sorters aktiviteter att åka iväg till. Detta är dock beroende av att externa aktörer anordnar aktiviteter och gör sin verksamhet tillgänglig för fritidshemmet. Emellertid gäller det att aktiviteterna även passar fritidshemmet verksamhet tidsmässigt och transportmässigt för att kunna utnyttjas:
Men det är att ha en aktivitet som funkar, rent möjligt att åka dit, med bussen och att det rent klockmässigt ligger ganska nära. Alla aktiviteterna gör inte det. (Christine)
6.2.8 Lärande
Vi jobbar med temat rymden just nu. Jag har en årskurs 2 på skoltid och vi hinner inte med allt. Allt ingår inte i Lgr11 och då förlänger vi temat till fritidstid....Så vi ska åka till planetariet nu på lovet. (Diana)
35
Utifrån Dianas uttalande är läroplanen och fokus på lärande en faktor som vägs in i valet av utflyktsmål, något som dock få i studien tydligt gett uttryck för. I citatet syns utflyktens pedagogiska potential i att kunna bygga vidare på den teoretiska kunskap som ges i skolan. Den teoretiska kunskapen kan kompletteras med miljöer där t.ex. det tema man just nu arbetar med i skolan framträder i en verklig kontext, vilket går i linje med den pragmatiska lärteorin (Dewey 1899).
Samtidigt finns en risk att den kompletterande idén gör att skolan "stjäl" tid från fritidshemmet, som det framkommer i citatet ovan, genom att man "förlänger" skoldagen till fritidstiden. Andra deltagare i studien har uttryckt att mycket utflykter görs på skoltid, men samma möjlighet inte ges till fritidshemmet. Slutsatsen är att fritidshemmet i många fall kan bortprioriteras till förmån för ordinarie skolan.
Sen ska man få använda skogen. Det är en otrolig lärmiljö. Otrolig, och så bara känslan att få vara ute länge och mycket (skratt). Det speglar säkert att jag är utemänniska. De behöver detta. Det står i våra styrdokument, så då följer jag det. (Christine)
Christine, liksom övriga intervjuade, har betonat att man genom utflykten vill skapa positiva känslor genom upplevelsen av lärmiljön till eleverna. Utflykten ska vara "rolig", "trevlig", "ge en upplevelse" eller göra att eleverna "ska ha kul". Mer fokus ligger på upplevelsen än på lärandet. Ändå tycks det på flera sätt som att upplevelse och lärande är nära sammanflätade med varandra enligt ovan citat. Samtidigt som upplevelsen är i centrum finns där en medvetenhet om elevernas behov och om läroplanens direktiv. Därmed kan det vara svårt att se om det är upplevelsen eller lärandet som kommer i första hand när fritidshem väljer utflyktsmål. Dessutom visas att lärares egna intresse och engagemang för en lärmiljö kan ha en viss påverkan, något som Christine dock verkar delvis medveten om.
6.3 Koppling mellan faktorer och olika utflyktskategorier
Utifrån empirin i studien är det svårt att helt tydligt koppla de olika faktorerna (se tabell 1 avsnitt 6.2) till en specifik utflykt (se diagram 1 avsnitt 6.1) och säga att det alltid är samma faktor som är avgörande för om kategorin väljs eller inte. Detta eftersom varje fritidshem har sin unika situation och förutsättning, både vad gäller ekonomi, smidig transport, avstånd och utbud, i relation till var fritidshemmet är placerat. Faktorers
36
inverkan är ofta komplexa och delvis motsägelsefulla. Placering i samma miljö, vare sig det är i stad eller landsbygd, kan innebära att samma faktorer spelar in, samtidigt som det kan vara tvärt om. För t.ex. ett fritidshem i en stad kan utbud och transport inte vara något problem, medan det för ett annat fritidshem i samma stad kan vara begränsande faktorer.
Faktorerna är ofta sammanlänkade och påverkar varandra. Exempelvis är fritidshemmets placering en grundläggande faktor då det påverkar avståndet till olika utflyktskategorier och beroende på hur enkelt transporten till utflyktsmålet är kan det tillgängliga utbudet vara avgörande för vilka lärmiljöer som är mest välbesökta. Det går dock att lyfta fram några generella tendenser.
De tydligaste kopplingarna mellan faktorer och kategori gäller närmiljön. Avstånd tillsammans med smidighet för transport, dvs. dess kostnad, typ av färdmedel och tidsåtgång, gör att fritidshem av praktiska skäl ofta väljer närmiljön. Det är enkelt att ta sig dit, ibland kan man t.o.m. promenera dit. Ofta väljs lekplatser eller parker i närmiljön, vilka det ofta finns ett större utbud utav än för t.ex. museer eller upplevelsecenter. I en stad finns generellt ett större utbud i närmiljön av både kulturliv och föreningsliv än på landsbygd, men besöksmålen passar inte alltid fritidshemmets förutsättningar.
Natur- och friluftslivsmiljön är en mycket förekommande kategori. För fritidshem i stadsmiljö kan detta innebära en begränsning vad gäller transport och avstånd, vilket gör det svårt att förklara att denna grupp är så överrepresenterad. Dock finns det fritidshem som är nära placerade en sådan miljö. En tendens till att naturmiljöer ses som ett mer lättillgängligt utflyktsmål är att dom är gratis och alltid har öppet jämfört med t.ex. upplevelsecentrum och kulturinstitutioner. Dessutom kan kategorin definieras som allt från ett rekreationsområde i skogen till en strandmiljö, och därtill är mycket anpassningsbar för elevers olika behov genom sin mångsidighet. Detta kan göra att denna kategori blivit så överrepresenterad eftersom många sorters utflykter ryms inom kategorin.
En del utflykter kan vara dyra, såsom upplevelsecenter, bowling eller vissa kulturarrangemang. Då blir utbudet begränsat utifrån den ekonomiska faktorn. Mest framtränade har kostnaden för att hyra buss varit. Tidigare har det funnits gratis specialbussar tillgängliga och därmed har utbudet nu begränsats. Detta kan göra att färre
37
fritidshem har tillgång till mer långväga utflyktsmål. Vissa fritidshem har dock försökt lösa detta genom att få t.ex. en förening att komma till skolan för att göra dessa tillgängliga för eleverna.
Idrotten är vanligt förekommande och kan handla om aktiviteter som fritidshem själva anordnar eller som sker i samverkan med föreningar. Där finns ofta ett stort utbud av idrottsföreningar att tillgå, särskilt under loven.
Samarbeten med föreningar och organisationer är dock inte lika vanliga. Det är svårt att tydligt koppla en påverkande faktor till detta. En tendens som svagt framkommer är fritidshemmets placering och avstånd som begränsande fatkorer, vilket därmed hänger samman med transport och tillgängligt utbud. Främst har samarbeten med idrottsföreningar varit förekommande, något som inte går att förklara utifrån denna studie, men som eventuellt kan peka på att vissa sorters föreningar oftare väljs på bekostnad av andra föreningar.
Samhällsfunktioner är den mest underrepresenterade kategorin och där finns inga tydliga faktorer som med säkerhet går att koppla till detta, förutom de faktorer som allmänt kan vara begränsande såsom tid, ekonomi, transport och placering.
Olika sorters utflykter kräver olika mycket tid för att kunna genomföras. Tidsaspekten är en mycket central del för fritidshemmet och det kan dels handla om tiden det tar att transportera sig till platsen, men också tiden som behövs för själva aktiviteten i sig. Ett besök på lekplatsen kan gå på färre timmar än en heldag i skogen. Däremot är loven ett tillfälle då mer tid finns tillgänglig, men det begränsade antalet platser och den höga konkurrensen om de aktiviteter som olika föreningar och organisationer erbjuder, gör att det inte finns möjlighet för alla att kunna ta del av hela detta utbud.
Kulturlivet är en kategori som är relativt väl besökt, men besöksmålen inom denna kategori är inte jämt fördelade, främst görs besök på bibliotek, teater och film/bio (se bilaga 3). Den faktor som tydligast kan kopplas till detta är fritidshemmets placering och hur anpassningsbart det tillgängliga utbudet är för de elever som man har när det t.ex. kommer till antal elever och ålder. Museer är inte välbesökta, men kan dock innefattas i kategorin kulturliv. Få tydliga kopplingar till påverkande faktorer kan enligt studien göras här.
