Koppling till forskningsläget

I avsnittet om forskningsläget tog jag upp hur bilden har sett ut angående dator/tv-spelande hos ungdomar och det var flera forskningsrapporter som talade om hur tv-tittande jämfördes med dator/tv-spelande. I genomgången av källmaterialet dök kritik ofta upp med synpunkten att dator/tv-spel var mer aktivt än att titta på tv. Attityden som visades i en stor del av undersökningen stämde då överens med vad tidigare forskning också hade sagt. I forskningsläget tog forskare också upp ämnen som handlade om att barn blir våldsamma av

att spela dator/tv-spel. Linderoths artikel¹²² belyste detta ämne och han ville förklara att så var inte fallet. Våldsamheten kunde enligt honom inte kopplas till dator/tv-spelande utan andra faktorer som exempelvis psykisk ohälsa föreslogs.

Något som inte togs upp i källmaterialet var att dator/tv-spelande skulle kunna anses vara en kultur som är likaberättigad med musik och konst. Lindbergs kommentarer om att dator/tv-spelande skulle vara en del av någon sorts kulturyttring fick inte genomslag i källmaterialet. Istället fokuserades det mestadels på hur dator/tv-spelande kan hjälpa till att lära ungdomar något och framförallt hur. Detta sammanfaller också med vad Mostofi och Salcic skrev om att Counterstrike lärde ungdomar motorik och höjde deras reaktionsförmåga.123 Även rapporten som Rambusch skrev om Counterstrike hävdade att det fanns en koppling där spelande av spelet sågs som en sportutövning.¹²⁴

Som jag gick igenom i forskningsläget hade det inte under 90-talet skrivits särskilt mycket om att dator/tv-spel kunde lära elever flertalet användbara egenskaper. Men vad som upptäcktes i källmaterialet var att många pedagoger och vuxna auktoritetsfigurer ansåg att det fanns mycket att lära sig av dessa dator/tv-spel. De olika förmågor som man som spelare kunde lära sig varierade mellan flera olika ämnen och beroende på vilket dator/tv-spel spelaren spelade. Wilhelmsson tyckte att Counterstrike, vilket omnämndes i forskningsläget, kunde hjälpa eleverna med social interaktion. Även Celén¹²⁵ ansåg att när hennes son och hans kompisar spelade strategispel över nätet så lärde de sig strategiskt tänkande. Båda dessa artiklar hjälper till att bygga en överenskommelse mellan parterna där dator/tv-spel har fler attraktiva egenskaper att lära ut, vilket också togs upp i forskningsläget i Linderoths och Bennerstedts¹²⁶ forskningsrapport om World of Warcraft. Där tyckte även ungdomarna att det var en social aktivitet att spela över nätet vilket då Wilhelmsson¹²⁷ och Celén samtyckte till.

Motivationen till att spela dator/tv-spel togs också upp i forskningsläget i artikeln om elektronisk sport av Thiborg¹²⁸. Spelandet ledde till att man som spelare kunde vinna pengar

122 Linderoth J ”Dataspel – rör ingen till tårar” Pedagogiska magasinet nr 4 (2004): s 74 - 78

123 Mostofi B, Salcic D, ”Varför spelar ungdomar våldspel - om FPS spelens attraktion” 2005 Stockholms universitet

124 Rambusch i Ungdomsstyrelsen ”Unga och nätverkskulturer – mellan moralpanik och teknikromantik” 2007 s 15

125 Celén G ”Att se elevens cyber-jag” Datorn i Utbildningen nr 6 (2003): s 15

126 Bennerstedt, Linderoth 2007

127 Näslundh C ”Vinna eller försvinna” Datorn i utbildningen nr 6 (2003): s 26-27

om man spelade mycket. I källmaterialet hittade jag en artikel där Andersson¹²⁹ frågade sina elever varför de spelade dator/tv-spel och framförallt det tidigare nämnda ”Counterstrike”. Svaret blev att de gradvis blev bättre på spelet. En orsak till att de vill bli bättre tror jag kan vara att de är medvetna om att det är en stor elektronisk sport som de kan tjäna pengar på likt andra sporter.

Vad som saknades i resultatgenomgången var att skolarbetet kan riskera att bli lidande av mycket dator/tv-spelande. Det var inte många artiklar som tog upp att elever hade fått sämre betyg när de spelade mycket. Däremot sade till exempel Bosse Andersson att det var viktigt att tänka på hur man använde spelen så att eleverna skulle lära sig, och att de kunde vara tidskonsumerande om de användes på fel sätt.

3.3 Slutsats

Det kan på flera ställen i uppsatsen se ut som att jag enbart är positivt inställd till dator/tv-spelande hos elever i skolan. Så är dock inte fallet utan istället anser jag att det finns mycket att lära av denna förhållandevis nya teknik för elever i skolan, men det finns även negativa effekter som att det är tidsslukande. Personligen tror jag att inom lärarrollen ska man testa på så många olika lärsituationer som möjligt. Om det då innebär att använda dator/tv-spel, musik, drama eller andra estetiska ämnen i undervisningen, tycker jag det är en positiv utveckling. Den negativa aspekten av hur tidsupptagande dator/tv-spel är i skolan var tyvärr svårt att hitta i källmaterialet, men det betyder inte att tidsaspekten inte är en viktig del. Tvärtom tycker jag att det är något som framtida forskare måste tänka på, för att det tar väldigt lång tid att sätta sig in i ämnet, om man inte har en erfarenhet av dator/tv-spel i det, något som många pedagoger i mitt källmaterial haft. Sedan måste man som pedagog också noga reflektera över hur eleverna lär sig av spelandet och skapa kontrollerade situationer med övervakning och bestämda mål för undervisningen. Annars kan det bli rent okynnesspelande vilket i och för sig också är bra, men tar upp tid för eleverna att lära sig andra viktiga förmågor i skolan. Jag anser att dator/tv-spel har etablerat sig i samhället och blivit så populärt att detta i sig kan vara en anledning till attitydförändringen som vi har sett under undersökningsperioden.

Slutligen vill jag säga att efter genomgången av källmaterialet har jag kommit fram till att det har skett en stor förändring hos attityden som pedagoger har till ungdomars dator/tv-spelsvanor. Numera verkar det som om många människor i samhället är insatta i ämnet, och också känner till vilket lärande som dator/tv-spel erbjuder. Ju större dator/tv-spels branschen blir desto mer forskning på området lär vi se. Forskningen inom dator/tv-spels påverkan på ungdomar visar på att diskussionen i samhället har blivit mer tolerant till dator/tv-spel. Detta kan också göra att vi som lärare troligtvis kan komma att visa mer förståelse och insikt i denna aspekt av ungdomarnas värld.