Studien har utgått från fyra variabler vars resultat i förhållande till home bias diskuteras nedan tillsammans med tidigare forskning och teorier. Hypoteserna för varje variabel har först ställts upp för att sedan analyseras utifrån den bivariata analysen, i form av korrelationer och multivariata analysen vilket utgått från hypoteser.
H0: Det finns inget samband mellan bear-marknad och home bias för svenskregistrerade fonder H1: Det finns ett samband mellan bear-marknad och home bias för svenskregistrerade fonder
Resultatet från korrelationstestet visade en svag positiv och negativ korrelation vilket tydde på att home bias vid en bear-marknad förändrats olika beroende på vilken tidsperiod som studerats. Resultaten var dock inte signifikanta vilket var varför inga större slutsatser kunnat dras om samvariationen. Regressionsanalysen resulterade i ett svagt signifikant samband mellan variablerna på 10 procentig signifikansnivå för modell 3 och starkt signifikant samband för modell 2 på 1 procentig signifikansnivå samt inget signifikant samband för modell 1. I två av tre modeller visade det således på ett signifikant samband mellan bear-marknad och home bias. Indikationerna har liknat det som Schultz (2002) beskriver, där investerare väljer tillgångar med mindre geografisk mångfald under bear-marknader. Resultatet har även påvisat samma effekt som en annan studie som observerade hur home bias påverkas av marknadsförhållanden i utländska tillgångar. Denna studie fann även att home bias ökade under bear-marknader (Riff och Yagill, 2016). Resultatet i modell 1 har dock inte stärkt den tidigare forskning som finns mellan bear-marknad och home bias. Att ingen signifikans fanns i modell 1 kan dock ha berott på att denna modell hade problem med multikollinearitet vilket kan göra det svårare att hitta signifikanta samband. Dock har majoriteten av modellerna stärkt tidigare forskning och teori om att home bias ökat i osäkra tider. Sålunda blir investerare mer riskaversiva vid osäkerheter och nedgångar på marknaden, vilket gör att de väljer att investerare i det som är familjärt (Gianetti och Laven, 2015; Barberis, 2013, Bremus och Fratcher, 2015; Yesin, 2015).
36
H0: Det finns inget samband mellan bull-marknad och home bias för svenskregistrerade fonder H1: Det finns ett samband mellan bull-marknad och home bias för svenskregistrerade fonder
Korrelationstestet mellan bull-marknad och home bias uppvisade en negativ signifikant samvariation för tidsperioden 1994–2018. Detta motiverar att home bias minskat vid en bull-marknad. Regressionsanalysen visade att sambandet mellan bull-marknad och home bias var signifikant på 10 procent i två av de tre modellerna. Modell 1 visade ett samband på 5 procents signifikansnivå och modell 2 visade ett svagt samband på 10 procents signifikansnivå. Detta samband är inte underbyggt i lika hög grad i tidigare studier (Riff och Yagill, 2016) Dock har en tidigare studie sett att home bias ökat under en tidsperiod utan kris som mellan åren 2001–2008, vilket definierats som en bull-marknad (Othmani, 2014). I en av tre modeller fanns det inget signifikant samband mellan bull-marknad och home bias. Detta antyder precis som en annan tidigare studie att det inte finns ett tydligt samband för bull-marknaden (Riff och Yagill, 2016). Påståendet har dock inte stärkts i denna studie till någon högre grad, då endast en av tre modeller åsyftat till detta. Bull-marknaden och home bias har därmed tenderat att ha ett signifikant samband utifrån majoriteten av modellernas resultat.
H0: Det finns inget samband mellan volatilitet på börsmarknaden och home bias för svenskregistrerade fonder
H1: Det finns ett samband mellan volatilitet på börsmarknaden och home bias för svenskregistrerade fonder
Det fanns en signifikant positiv korrelation mellan volatiliteten och home bias, vilket indikerat att home bias ökat vid en mer volatil marknad. Detta antydde, som tidigare forskning visat att volatila marknader till stor del lett till att investerare är mer bias i sin investeringsprocess (Shultz, 2002). Regressionsanalysen visade att det fanns starka signifikanta samband på 1 procent mellan home bias och volatilitet på börsmarknaden. Volatilitet har beskrivits som risk och en högre osäkerhet på marknaden har därmed lett till att investeraren föredrar familjära investeringar (Bremus och Fratscher, 2015). Detta kan i sin tur kopplas till att ett högre risktagande tas av investeraren i enlighet med modern portföljteori (Markowitz, 1952). Vidare har detta stärkt att det finns en koppling mellan ökad risk och ökad home bias (Riff och Yagill ,2019; Gianetti och Laven, 2012). Resultatet har därmed gått i enlighet med att investerare under perioder med mer risk, investerat mer i det de känner till (Riff och Yagill, 2019; Shultz, 2002).
37
H0: Det finns inget samband mellan transaktionskostnader och home bias för svenskregistrerade fonder
H1: Det finns ett samband mellan transaktionskostnader och home bias för svenskregistrerade fonder
Slutligen har variabeln transaktionskostnader visats ha en signifikant svag negativ samvariation med home bias. Resultatet antydde därmed att home bias tenderat att minska när transaktionskostnader ökat. Regressionsanalysen för modell 2 visade att sambandet var starkt signifikant på 1 procent, därmed har slutsatsen dragits att det finns ett negativt samband mellan transaktionskostnader och home bias hos svenskregistrerade fonder. Enbart en av modellerna innefattade transaktionskostnader varför detta resultat inte var lika underbyggt som för övriga variabler. Resultatet från modell 2 har dock gått i enlighet med tidigare forskning om att transaktionskostnader påverkat home bias (Oehler, Rummer och Wendt, 2008; Madhavan, 2001; Mishra 2015) En låg förvaltningsavgift ger positiva effekter på en fond, och om avgiften blir lägre för svenska fonder bör vidare fler vilja handla dessa för att maximera sin avkastning (Engström och Westerberg, 2004). Antagandet enligt MPT om att inga transaktionskostnader finns har således kunnat ifrågasättas då transaktionskostnader enligt denna studie har en påverkan på home bias (Marowitz, 1952). Detta har legat i linje med den kritik MPT har fått i form av att antaganden i teorin går att ifrågasättas (Beyhaghi och Hawley, 2012). Sammantaget har resultaten i studien legat i linje med tidigare litteratur som funnits, att transaktionskostnaderna tenderat att öka home bias.