Studien avslutas med ett kapitel om vad resultatet och analysen skulle kunna bygga vidare på. Ett antal exempel på områden som kan utvecklas och forska vidare på ges.
Gällande home bias i olika marknadsförhållande med hänsyn till förklaringsmekanismerna skulle ett huvudområde för vidare forskning kunna bestå av huruvida detta påverkar modern portföljteoris tre parametrar för att uppnå en optimal portfölj; risk, avkastning och korrelation (Markowitz, 1952). Eftersom den optimala portföljen byggs upp utifrån diversifiering, alltså korrelation, vilket innebär exponering mot olika länder och marknader ställer home bias till problem (Byström, 2014). Således är det intressant att studera om detta leder till mindre avkastning eller en förhållandevis högre risk än vad som skulle vara möjlig om home bias i olika marknadsförhållanden undveks.
Vidare skulle framtida forskning kunna knyta effekten av home bias i olika marknadsförhållanden till diversifiering och dess påverkan av en högre grad globalisering idag och ett bättre informationsflöde om utländska investeringar (Mondria och Wu, 2006; Riff och Yagil, 2016). För en optimal portfölj krävs enligt MPT en låg korrelation mellan geografiskt belägna områden (Byström, 2014). Effekten idag är mindre än tidigare då marknaderna tenderar att samvariera till högre grad idag än tidigare (Kellner och Rösch, 2019). Följaktligen bör home bias inte vara ett lika stort problem för den optimala portföljen idag.
Fortsättningsvis har inte studien testat om effekten på marknadsförhållanden för home bias med hänsyn till volatilitet och transaktionskostnader skiljer sig mellan olika geografiska områden. Den tar endast hänsyn till Sverige, således hade det varit intressant att studera detta utifrån andra länders perspektiv vilket även tillhandahållit möjligheten till jämförelse mellan olika områden.
Denna studie har begränsat sig till att ta hänsyn till marknadsförhållandenas påverkan på home bias samt volatilitet och transaktionskostnader. Således finns det möjligheter att undersöka vidare varför home bias finns och andra anledningarna bakom fenomenet. Dessutom går det att studera flera olika förklaringsmekanismer till resultatet av studien. Exempelvis knyta resultatet av denna studie till psykologiska förklaringar och fler ekonomiska förklaringar. Home bias kan därmed i större grad ha förklarats av ett flertal olika förklaringsmekanismer.
45
Referenser
Affärsvärlden. 2018. Om AFGX. https://www.affarsvarlden.se/bors/index/info/afv/. Hämtad 2020- 02-20.
Ahearne, A. G. Griever, W. L. och Warnock, F. 2004. Information costs and HB: An analysis of U.S holdings of foreign equities. Journal of International Economics, vol. 62(2), s. 313–336.
AMF. 2019. Om AMF. https://www.amf.se/om-amf/. Hämtad 2020-02-29.
Barberis, N. 2013. Psychology and the financial crisis of 2007-2008. I: M. Haliassos (Ed.), Financial
innovation: Too much or too little. Cambridge, MA: The MIT Press. s. 15–28.
Beyhaghi, M. och Hawley, J. 2012. Modern portfolio theory and risk management: assumptions and unintended consequences. Journal of Sustainable Finance and Investment. vol.3, s. 17-37.
Black, F. 1974. International capital market equilibrium with Investment barriers. Journal of Financial
Economics, vol. 1, s. 337-352.
Bodie, Z. Kane, A. och Marcus, A. 2014. Investments. 10 uppl. Global Edition. Berkshire: McGraw Hill Higher Education.
Bowerman, B. Koehler, A. O'Connell, R. 2004. Forecasting, Time Series, and Regression: An Applied Approach. Uppl. 4. San Francisco: Thomson Brooks/Cole.
Bremus, F. och Fratscher, M. 2015. Drivers of structural change in cross-border banking since the global financial crisis. Journal of International Money and Finance, vol. 52, s. 32-59.
Broms, R. 2013. Guide: Regressionsdiagnostik–heteroskedasticitet, del 2.
https://spssakuten.com/2013/10/28/guide-regressionsdiagnostik-heteroskedasticitet-del-2/. Hämtad 2020-02-20.
Bryman, A., och Bell, E. 2015. Business research methods. Oxford: Oxford University Press.
Burton, G. 2003. The Efficient Market Hypothesis and Its Critics. Journal of economic perspectives, vol. 17, s. 59-82.
46
Darvas, Z. och Shoenmaker D. 2017. Institutional investors and home bias in Europe’s Capital Markets Union. Bruegel Working Paper, vol. 2017/02.
Djurfeldt, G. och Barmark, M. 2009. Statistisk verktygslåda - multivariat analys. Lund: Studentlitteratur AB.
Djurfeldt, G. Larsson, R. Stjärnhagen, O. 2018. Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig
orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB. s. 135–197.
Domowitz, I. Glen, J. och Madhavan, A. 2001. Liquidity, volatility and equity trading costs across countries and over time. International Finance, vol. 4(2), s. 221–255.
Eliasson, A. 2013. Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Engström, S. och Westerberg, A. 2004. Information Costs and Mutual Fund Flows. Working Paper
Series in Economics and Finance, vol. 555.
Fabozzi, F. och Francis, J. 1977. Stability Tests for Alphas and Betas Over Bull and Bear Market Conditions. Journal of Finance, vol. 32, s. 1093-1099.
Fernandez, P. 2019. CAPM: An Absurd Model. Business Valuation Review, vol. 34, s. 4-23.
Fidora, M. Fratzscher, M. Thimann, C. 2007. Home bias in global bond and equity markets: the role of real exchange rate volatily. Journal of international Money and Finance, vol. 26, no. 4, s. 631–655.
Field, A.P. 2009. Discovering statistics using SPSS: and sex and drugs and rock ‘n’ roll, uppl. 3. London: Sage.
First Trust Advisors L.P., Morningstar. 2018. Returns from 1926-9/28/18.
https://www.cascadefs.com/wp-content/uploads/2019/01/Bull-and-Bear-Markets-9-28-18.pdf. Hämtad 2020-02-29.
Fondbolagensförening. 2019. Fondförmögenhet från Moneymate.
https://www.fondbolagen.se/fakta_index/Fondformogenhet-fran-Moneymate/. Hämtad 2020-02- 29.
Fontanills, G. och Gentile, T. 2001. The Stock Market Course. New York: John Wiley and Sons. s.77 och 91.
47
French, K. och Poterba, J. Investor Diversification And International Equity Markets. American
Economic Review, vol. v81(2), s. 222-226.
Gianetti, M. och Laeven, L. 2012. The flight home effect: Evidence from the syndicated loan market during financial crises. Journal of Financial Economics, vol. 104, s. 23-43.
Graziano, A. och Raulin, M. 2014. Research Methods: A Process of Inquiry. Uppl. 8. New York: Pearson Education.
Guidolin, M. and Timmerman, A. 2004. Economic implications of Bull and Bear regimes in UK Stock and Bond returns. The Economic Journal, vol. 115, s. 111-143.
Gujarati, D.N och Porter, D.C 2009. Basic Econometrics. Uppl. 5. New York: McGraw-Hill.
Hair, J. F. Jr. Anderson, R. E. Tatham, R. L. och Black, W. C. 1995. Multivariate Data Analysis. uppl. 3. New York: Macmillan.
Jacobsen, D. 2002. Vad, hur och varför? - Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
Johnson, B. 2019. Investors Have Fewer Reasons Than Ever for Home Bias.
https://www.morningstar.com/articles/932399/investors-have-fewer-reasons-than-ever-for-home- bias. Hämtad: 2020-03-29.
Justesen, L. och Mik-Meyer, N. 2012. Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur. s. 15-16.
Karlsson A. och Nordén, L. 2006. Home sweet home: Home bias and international diversification among individual investors. Journal of Banking & Finance, vol. 31, Nummer 2, s. 317-333.
Kahneman, D. och Tversky, A. 1979. Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk.
Econometrica, vol. 47, s. 263–291.
Kahneman, D. Slovic, P. och Tversky, A. 1982. Judgment under uncertainty: Heuristics and biases. New York: Cambridge University Press.
Kellner R. och Rösch D. 2019. A country specific point of view on international diversification. Journal
48
Kilka, M. och Weber, M. 2000. Home bias in international stock return expectation. The Journal of
Psychology and Financial Markets, vol. 1(3-4), s. 176–192.
Lang, H. 2016. Elements of Regression Analysis. Stockholm: KTH Mathematics.
Lantz, B. 2013. Grundläggande statistisk analys. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Magi, A. 2009. Portfolio choice, behavioral preferences and equity home bias. The Quarterly Review
of Economics and Finance, vol. 49(2), s. 501–520.
Markowitz, H. 1952. Portfolio selection. The Journal of Finance, vol. 7, Nummer 1, s. 77-91.
Mandelbrot; B. 1997. The (Mis)Behavior of Markets. London: Profile Books Ltd.
Mcqueen, G. och Stenkrona, A. 2012. The home-institution bias. Journal of Banking and Finance, vol. 36, Nummer 6, s. 1627-1638.
Mishra, A. 2015. Measures of equity home bias puzzle. Journal of Empirical Finance, vol. 34, s. 293– 312.
Mondria, J. och Wu, T. 2006. The Puzzling Evolution of the Home Bias, Information Processing and Financial Openness. 007 Meeting Papers 669, Society for Economic Dynamics.
Nofsinger, J. R. 2016. The Psychology of investing. 5 uppl. New York: Routledge.
Oehler, A. Rummer, M. och Wendt S. 2008. Portfolio Selection of German Investors: On the Causes of Home-biased Investment Decisions. Journal of Behavioral Finance, vol. 9, s. 149-162.
Othmani, S. 2014. Determinants of Home Bias Puzzle in European Countries. International Review of
Management and Business Research, vol. 3, s. 182-198.
Pagan, A. och Sussonuov, K. 2003. A simple framework for analysing bull and bear markets. Journal
of applied econometrics, vol. 18, s. 23-46.
Pallant, J. 2013. SPSS survival manual: a step by step guide to data analysis using IBM SPSS. Uppl. 5. Maidenhead: McGraw-Hill
49
Riff, S. och Yagil, J. 2016. Behavioral factors affecting the home bias phenomenon: Experimental tests.
Journal of Behavioral Finance, vol. 17(3) s. 267–279.
Riff, S. och Yagil, J. 2019. The driving forces behind the home bias phenomenon: Evidence from Israel.
Investment Analysts Journal, vol. 48:4 s. 263-277.
Roll, R. 1977. A critique of the asset pricing theory's tests Part I: On past and potential testability of the theory. Journal of Financial Economics, vol. 4, s. 129-176.
Samuelson, P. A. 1989. The Judgment of Economic Science on Rational Portfolio Management: Indexing, Timing, and Long–Horizon Effects. The Journal of Portfolio Management, vol. 16(1) s. 4-12.
Schultz, H. 2002. Bear market investing strategies. West Sussex: John Wiley & Sons Ltd, TJ International Ltd. s. 10 och 42.
Stanyer, P. 2006. Guide to investment strategy: how to understand markets, risk, rewards and
behaviour. London: Profile Books Ltd.
Taleb, N. 2010. The Black Swan: The Impact of the Highly Improbable. 2 uppl. London: Random House Trade.
Trochim, W.M. och Donnelly, J.P. 2006. The Research Methods Knowledge Base. Uppl. 3. Cincinnati, OH: Atomic Dog.
Yesin, P. 2015. Capital Flow Waves to and from Switzerland before and after the Financial Crisis. Swiss.
Journal of Economics and Statistics, vol. 151, s. 27–75.
Yong, H. och Peimin, C. 2020. Optimal Investment Strategy under the CEV Model with Stochastic Interest Rate. Mathematical Problems in Engineering, vol. 2020, s. 1–11.
Vetenskapsrådet. 2011. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Hämtad 2020-04-03.
Wahlin, K. 2015. Tillämpad statistik. Uppla. 2. Stockholm: Sanoma Utbildning.
White, H. 1980. A Heteroskedasticity-Consistent Covariance Matrix Estimator and a Direct Test for Heteroskedasticity. The Econometric Society, vol. 48, s. 817-838.
50
Trust, vol. 55, 1, s. 1.
Winful, C. E. 2013. Economic Downturn and Efficient Market Hypothesis: Lessons so Far for Ghana.
Journal of Contemporary Issues in Business Research, vol. 2, s. 205-211.
World bank. 2018. Market capitalization of listed domestic companies (current US$). https://data.worldbank.org/indicator/CM.MKT.LCAP.CD. Hämtad 2020-02-29.
51
Bilagor
Bilaga 1: Univariat analys
Nedan presenteras resultatet av den univariata analysen tagen från statistikprogrammen eviews och SPSS.
Tabell: Deskriptiva statistik 1994-2018. Från eviews.
Tabell: Deskriptiva statistik 2005–2018. Från eviews.
52 Variablerna är exponentierade med exponenten 2.
Tabell: Deskriptiva statistik 2005–2018. Från eviews.
Tabell: Kolmogorov- Smirnov Test, 1994–2018. Från SPSS.
53 Variablerna är exponentierade med exponenten 2.
54
Bilaga 2: Bivariat analys
Nedan presenteras resultatet av den bivariata analysen tagen från statistikprogrammet SPSS.
Tabell: Pearson-test för korrelation, 1994–2018. Från SPSS.
55
56
Bilaga 3: Multivariat analys
Nedan presenteras resultatet av den multivariata analysen tagen från statistikprogrammen Eviews och SPSS.
Tabell: Regression, modell 1. Från Eviews.
57
Tabell: Regression, modell 3. Från Eviews.
Tabell: VIF-värden, modell 1. Från Eviews.
58
Tabell: VIF-värden, modell 3. Från Eviews.
59
60
Tabell: Breusch-Pagan-Godfrey, modell 2 efter justering. Från Eviews.
Tabell: Breusch-Pagan-Godfrey, modell 3. Från Eviews.
61
62
Tabell: Normalfördelningskurva, modell 3. Från SPSS.
63
Tabell: QQ-diagram, modell 2. Från SPSS.