Validitet avser hur väl en studie mäter det den gör anspråk att mäta. Det vill säga om forskningsmetoderna är rättvisande i form av att datan är exakt, precis, giltig och konsekvent. Undersökningen kräver data som är ämnad för syftet och data behöver dessutom vara mätt på ett korrekt sätt (Bryman och Bell, 2015). Det finns flera bidragande faktorer som individuellt och tillsammans leder till att förstärka förtroendet för resultaten. Exempel på dessa är data för fondförmögenhet, affärsvärldens generalindex och marknadsvärde från världens börser. Data för fondförmögenhet har innefattat hela Sverige och utgjort ett stort urval samt att det är relevant för vad syftet i studien behandlat. Dessutom är datan uppdaterad kvartalsvis och mätt på ett konsekvent sätt. Affärsvärldens generalindex har även den utgjort ett stort urval, den är uppdaterad och konsekvent och eftersom indexet är brett utgör det en bra måttstock för svenska börsmarknadens utveckling. Marknadsvärde från World bank från alla världens börser har tagit med ett stort urval av världen för att mäta vad som benämns som världensmarknadsportfölj. Denna data har därmed bidragit till validiteten i studien
Validiteten i studien har minskat något på grund av att datan har inhämtats sekundärt och därmed har den exakta processen i vilket siffrorna är framtagna i inte säkerställts. Utöver det har genomsnittliga årsbaserade siffror för svenska transaktionskostnader använts vilket inte har varit konsekvent med siffrorna av home bias, detta diskuterats vidare i kapitlet om metodkritik. Fortsättningsvis har inte utlandets transaktionskostnader beaktats vilket gjort att den relativa skillnaden mellan Sverige och utlandet gått miste. Dock har variabeln och datan använts för att fånga upp hur variationen i svenska transaktionskostnader påverkat home bias. För att stärka validiteten har även olika typer av statistiska tester genomförts för att kontrollera de modellerna som framställts, exempelvis VIF- test och Breusch -Pagan-Godfrey. Validitet har därmed en rimlig nivå trots vissa svagheter i datan.
23
Validitet kan delas in i två delar, intern validitet och extern validitet. Intern validitet beskriver huruvida orsakssambandet är underbyggt och extern validitet är ett mått på huruvida resultatet går att generalisera till övrig population (Graziano och Raulin, 2014). Var och en av variablerna har motiverats utifrån tidigare studier men de har inte applicerats på den svenska fondmarknaden tidigare. Tillsammans med detta och det faktum att home bias beror på flera faktorer som är svåra att mäta var vissa aspekter svåra att få in i denna typ av metod. Home bias kan exempelvis påverkas av andra faktorer samt att definitionen för home bias inte är entydig. Det här har gjort att den interna validiteten har minskat något. Datan som har hämtats för studien har mätts utifrån den aggregerade svenska marknaden vilket också är det perspektiv som studiens syfte har, vilket gjort att svaren ska gå att generalisera till hela den populationen. Sammanfattningsvis har studien visat både på intern och extern validitet, där vissa svagheter har tagits i beaktning för den interna.
Reliabilitet
Tillförlitligheten i studiens resultat har beskrivits utifrån begreppet reliabilitet och för att uppnå reliabilitet bör resultatet vara konsistent vid upprepning (Bryman och Bell, 2015). Således behövs rätt verktyg för att studera home bias. Home bias hade kunnat studeras utifrån andra definitioner och variabler vilket skulle kunna lett till andra slutsatser. Vidare hade bear- och bull-marknaden kunnat definierats annorlunda och därmed lett till ett annat resultat. Valet av variabler och definitionen av dessa variabler har därmed argumenterats för med hjälp av tidigare forskning och teorier. Detta har gjort att reliabiliteten har stärkts och att utfallet med den tillgängliga data som denna studie tillhandahållit med stor sannolikhet inte skulle lett till ett förändrat utfall vid upprepade mätningar. De modeller och analysverktyg som nyttjats har påverkat studiens utfall, varför andra modeller och verktyg hade kunnat ge ett annorlunda utfall. För att stärka reliabiliteten har metodkapitlet haft som avsikt att vara tydliga med tillvägagångssättet. Reliabilitet har således stärkts av tidigare forskning och teori samt tydliga beskrivningar av tillvägagångssättet.
Metodkritik
Den valda metoden för att genomföra studien kan kritiseras utifrån olika aspekter. Inledningsvis kan valet av index kritiseras för att mäta den optimala världsmarknadsportföljen, eftersom inte alla länder i världen har inkluderats utan endast de som fanns tillgängliga på World bank. Då de största ekonomiernas generalindex representerades i datan anses ändå datan ha representerat världsmarknaden som helhet. Kritik kan även riktas mot hur home bias är mätt, då det är svårt att kvantifiera och inte har någon enstaka definition. Genom att studien utgått från fondförmögenhet vid definition av home bias kan andra perspektiv på begreppet gått förlorade. Home bias hade kunnat analyserats på en mer detaljerad nivå, där enskilda individer undersökts. I syfte att uppnå den generaliserbarhet som eftersträvas hade det dock inneburit ett stort urval av enskilda individer, vilket hade krävt en stor mängd primärdata. Detta har fallit utanför ramen för studien och är varför den valda definitionen av home bias tillämpats.
24
Kritik kan vidare riktas till urvalet då transaktionskostnader till viss del är bristfälliga i sin data. De var i form av årsdata, beräknade utifrån ett medelvärde och endast sträckt sig från år 2005. Eftersom datan inte har samma tidsperspektiv som resterande variabler har det gjort att datan inte var lika precis som varit önskvärt. Eftersom ingen annan data fanns att tillgå inkluderades denna trots bristen. Att medelvärdet får representera hela året behöver inte vara felaktigt, dock missas variationen som finns i kvartalsdatan vilket har gjort analysen mindre robust. Variabeln har trots det här ändå ansetts tillföra studien då den enligt teori har en betydande effekt. Ett val har därmed gjorts att göra hypotestest med och utan denna transaktionskostnad. Tre olika modeller har utgjort resultatet för studien vilket anses som ett rimligt tillvägagångssätt för att få med all data och även inkludera transaktionskostnader.
En annan svaghet i val av metod är att vissa variabler har utelämnats. Det kan vara sådant som teorier tagit upp som bidragande ekonomiska faktorer exempelvis skatter och valuta (Oehler, Rummer och Wendt, 2008; Mishra, 2015). Det har varit svårt att urskilja de skatter som är relevanta för förklaringen av home bias. Skatter förändras kontinuerligt genom en långsam process samt att effekten av dessa är svår fastställda. Därmed har skatteeffekten stått utanför ramen för studien och har inte tagits i beaktning. Valuta innefattades indirekt i och med att världens börser har omräknats i svensk valuta och skillnaderna har således tagits till hänsyn. Endast volatilitet och transaktionskostnader användes då de har inkluderats i modellen på ett bättre sätt samt att de enligt vald teoretisk referensram varit av stor betydelse. Andra psykologiska förklaringar till home bias är svåra att kvantifiera som, exempelvis familjaritet och informationsasymmetrier (Riff och Yagill, 2016; Schultzs, 2002). Dessa hade dock kunnat beskrivits och fångats upp om utgångspunkten var från en kvalitativ ansats. Då studien ämnat att förklara olika marknadsförhållanden och åstadkomma generella slutsatser som lättast gått att beskriva utifrån en kvantitativ ansats har studien fokuserat på det och dessa svårmätta variabler har frångåtts.
25
Etiskt förhållningssätt
Studien har förhållit sig till de forskningsetiska principer som vetenskapsrådet tillhandahållit. Dessa principer för etisk forskning är; Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2011). Genom information till de personer som tillhandahållit data för datainsamlingen om vad informationen har använts till uppfylldes kravet om information. Eftersom studien inte innehållit något aktivt deltagande från de som undersökts och informationen har anonymiserats så behövdes inget samtycke. Samtyckeskravet kan då inte tas hänsyn till, vilket inte är ett krav för passivt deltagande. Eftersom inga enskilda individer har deltagit har det gjorts att kravet om konfidentialitet inte heller varit relevant. Den sekundärdata som analyserats har utformats utifrån Sverige och världen i stort och kan därmed inte kopplas till en enskild individ. Det sista kravet innebär att informationen om individer endast får brukas i forskningsändamål, vilket inte heller ansetts vara relevant för studien, som inte har nyttjat enskilda individers personuppgifter. Studien har förhållit sig etiskt och reflekterat över de krav som funnits trots att studien inte har någon problematik till ett sådant förhållningssätt.
27