Under denna rubrik kommer vi att synliggöra vårt resultat av hur de två skolorna arbetar med kost i det dagliga arbetet. Vi kommer att presentera information från enkäter och intervjuer med pedagoger, skolledning och måltidspersonal.
5.2.1 Skola A
Det framgår av pedagogernas enkätsvar att kostundervisning bedrivs i klassrummet. Alla förskollärare och grundskollärare skriver att de arbetar medvetet med kosten. Pedagogerna samtalar med eleverna om vad nyttig mat är och vad elever bör eller inte ska äta. ”Vi pratar om vad som är bra att äta, vad som innehåller mycket socker med mera” berättar en förskollärare. När de pratar om kroppen som tema kommer kosten in där. ”Mat är bensin för kroppen” pratas det bland annat om. Samtal kring mjölk förekommer i förskoleklassen för att stimulera eleverna till att dricka mer. Det diskuteras hur viktigt det är att dricka mjölk för att eleverna ska växa och bli stora. Fritidspedagogerna arbetar inte lika aktivt med kosten. En fritidspedagog berättar att de brukar besöka ICA för att lära sig mer om frukt
och grönsaker. Där får eleverna chans att provsmaka på lite av all slags frukt och grönsaker. ”Vi fick en del material som vi arbetade vidare med på lektionerna. Barnen har även provat på att göra egen fruktsallad och gjort morotsarmband.” En fritidspedagog som inte arbetar med kosten har angett följande motivation:
Området kost ingår i ämnet idrott och hälsa. Men man prioriterar oftast att eleverna rör på sig. Kost bakas oftast in i ett tema. Om man tar en idrottslektion till att prata om kost får man omotiverade elever.
Kostundervisningen tar ofta skepnad i form av tema på skolan. Grundskollärarna berättar att de har tema ”Vår föda”, ”Vår kropp” och ”ICA´s kampanj” Fem om dan. Det samtalas om kostpyramiden i klassrummet, och dagligen vid skollunchen pratas det om mat. En grundskollärare skriver ”Kost och hälsa är ett ämne som det samtalas om i det dagliga arbetet till exempel i matsalen, vid fruktstunder etcetera”. Hennes kollega går steget längre och poängterar för barnen vikten av att äta är lika med ökad energi. I klassrummet pratas det dagligen om maten eleverna äter, varför de äter maten och vikten av att testa ny mat och träna nya smaker.
Varje pedagog på skolan har olika eller inga direktiv gällande kosten under exempelvis klassens timme/fredagsmys, födelsedag och matsäck. Överlag finns det inga speciella direktiv vare sig hos förskollärarna eller hos fritidspedagogerna. Eleverna kan exempelvis vid fredagsmys eller födelsedagar få glass, kakor, popcorn och saft, dock inte på samma gång. Vid födelsedagar är det oftast eleverna själv som bjuder sina kompisar på något gott. Detta har av majoriteten förskollärare diskuterats med föräldrar på föräldramöte så att alla har en chans att tycka till. Matsäcken finns det direktiv som säger att eleverna inte får ha med sig läsk, godis eller chips men det är okej att ha med sig popcorn och kakor. En fritidspedagog menar att ”eftersom det är en kostnadsfri skola får vi inte begära matsäck från barnen”. Skolan får bistå med detta. Detta har ledningen själv beslutat.”
Grundskollärarna har däremot mer stränga direktiv gällande kosten i klassrummet. En lärare skriver att de ibland har fredagsmys men de myser oftast utan att äta något. Gällande födelsedagar i hennes klass uttrycker hon sig såhär: ”Jag har tackat nej till att barnen bjuder på glass, kakor etcetera, vi firar på annat sätt i skolan”. En annan grundskollärare skriver att de undviker kakor, godis och glass vid fredagsmys. Vid ett föräldramöte har samma pedagog diskuterat matsäckens innehåll med föräldrarna och bestämt att den inte får innehålla: kakor, godis, chips, popcorn eller ostbågar. Hon menar att skolan som helhet inte har några enhetliga direktiv angående kosten.
Skolan har pedagogisk måltid vilket betyder att en till två pedagoger, beroende på elevernas ålder, äter tillsammans med en klass gratis. De flesta pedagogerna på skolan har en likartad syn på pedagogisk måltid. Många av deras svar innehåller fraser som förebild för barnen, att man ska smaka allt, gott bordsskick etcetera.
…att försöka få barnen att smaka/äta alla sorters grönsaker och maträtter. Lära/kontrollera bordsskick, äta upp; informera om maten som serveras, matro ska råda vid borden samt att man sitter minst 15 minuter och äter. (Grundskollärare)
Ett par grundskollärare skriver att de har ett pedagogiskt ansvar i matsalen. Pedagogerna berättar att en pedagogisk måltid innebär att se till att barnen får en lugn måltid samt att de försöker smaka på det som erbjuds. För ett par pedagoger innebär pedagogisk måltid endast att äta med eleverna ett par gånger i veckan. De skriver inte något ingående om sitt vidgade uppdrag.
Två till tre gånger per termin sammankallar rektor till matråd på skolan. Under matrådet närvarar både skolmåltidspersonal, lärare, fritidspedagoger och elever. Ämnen som trivsel i matsalen och matsedeln brukar hamna på agendan. Rektorn på skolan anser att det är viktigt att eleverna får chansen att komma till tals och känna att de kan påverka, även om det inte alltid fungerar. Rektorn berättar att en diskussion som kommit upp nyligen är att eleverna vill ha tomat, gurka och sallad för sig, i olika skålar istället för mixad som den är
nu. Skolan har fått svaret att det är för dyrt att separera grönsakerna, antagligen för då hade eleverna tagit mer av grönsakerna än vad de gör nu tror rektorn.
Huvudansvaret för undervisningen om kost har enligt många av skolans pedagoger föräldrarna. En grundskollärare anser att föräldrarna ger sina barn mat i sju år innan de kommer till skolan. Grunderna är lagda så att skolan bara ska komplettera. Många av pedagogerna lägger ett ansvar på sig själv och skolan. En fritidspedagog skriver att klasslärare, idrottslärare och berörd fritidspedagog menar att samarbetet ska främja undervisningen i kost. En annan fritidspedagog menar att huvudansvaret vilar på hemkunskapsläraren med klara direktiv från ledningen. ”Sedan ligger det på varje pedagog att genomdriva detta.”
5.2.2 Skola B
Skola B har gjort en gemensam policy när det gäller den mat som serveras på skolan. Skolan har även diskuterat hur alla högtider/födelsedagar på skolan ska firas och de ger även exempel till föräldrarna vad en bra matsäck bör innehålla. Anledningen till att personalen på skolan började diskutera detta var den allmänna debatten i samhället om att barnen blir mer överviktiga.
Skolan är även med i ett hälsoprojekt inom kommunen för att arbeta på ett hälsosamt sätt på skolan. Rektorn på skolan hoppas att genom deras matpolicy kunna bidra till en ökad medvetenhet hos personalen, barnen/eleverna och framför allt föräldrarna om vad som är sund och näringsriktig mat (se bilaga 6). Först hade rektorn på skolan inledande diskussioner i personalgruppen sedan blev en skolsköterska inkopplad och dietist från Barn och Ungdomsmedicin från lasarettet. Sjuksköterskan och dietisten har hjälpt skolan med att sätta ihop deras matpolicy.
Alla pedagoger förutom fritidspedagogen har direktiv för kosten angående fredagsmys/klassens timme, födelsedagar och matsäck. Förskolelärarna berättar att på klassens timme underhåller barnen varandra med sång och gåtor, men de äter ingenting till klassens timme. På födelsedagar får eleverna en liten present och eleverna får önska sig en lek. På samma sätt arbetar grundskolelärarna med fredagsmys/klassens timme, då har de lugn och ro med tända ljus och musik. På födelsedagar gör de precis på samma sätt som förskolelärarna de sjunger och ger en liten present men de äter ingenting till. När det gäller matsäcken har alla pedagogerna samma direktiv, eleverna får inte ha med sig någon läsk, godis eller chips.
Det framgår av pedagogernas enkätsvar att alla grundskolelärare utom en bedriver någon form av undervisning om kost i klassrummet. Skolan jobbar aktivt med kost och hälsa en grundskolelärare säger att de periodvis pratar mycket om kostcirkeln, tallriksmodellen etcetera ”Vi talar om hur viktigt det är att äta grönsaker och ser till att alla barn äter i alla fall någon grönsak till lunchen”. En annan grundskolelärare berättar att de samtalar mest om vad en bra frukost och mellanmål är. Klassen pratar även om tallriksmodellen och åter igen frukt och grönsakernas betydelse. Grundskoleläraren som inte bedriver någon undervisning om kost menar att hon inte har tid till det.
Förskolelärarna jobbar också medvetet med kost i klassrummet en nämner ”jag pratar om kost vid måltiden, mellanmålet, i samlingen och när tillfälle kommer upp spontant”. En förskolelärare berättar att hon pratar om kost vid den pedagogiska måltiden, vid mellanmålet och även i samlingen exempelvis vid juletid om chokladadventskalendern. Fritidspedagogen jobbar även med kost och hälsa men ” eftersom jag jobbar i många olika grupper blir det oftast i temaform tillsammans med klasserna”
På skolan förekommer pedagogisk måltid, där alla pedagoger äter med eleverna någon gång per vecka. Förskolelärarna äter med ungefär 11 elever varje dag, under måltiderna pratar de om bordskick, matro och vad nyttig mat är de berättar också för barnen varför grönsaker är nyttiga. Grundskolelärarna hjälper till med matutdelningen samt sitter med eleverna, äter
och samtalar om maten. En grundskolelärare menar att ”Äta med barnen, visa på ett gott bordskick, smaka på allt, föregå med ett gott exempel” är hennes uppgift.
Det förekommer även matråd på skolan, i matrådet finns där elever från varje klass, rektor och måltidspersonalen. I matrådsgruppen har de bland annat pratat om tallriksmodellen, de har även pratat om lite olika teman. I matråden har eleverna möjlighet att framföra sina klagomål och önskemål på maten de kan ta upp vad de tycker om inte tycker om.
5.3 Elevperspektivet
Vi är intresserade av att synliggöra elevernas perspektiv och vad de tycker om skollunchen på sin skola. Under följande rubrik kommer vi att presentera elevernas svar från de muntliga enkäterna vi gjorde
.
5.3.1 Skola A
Eleverna på skola A som vi talat med är överlag positiva till skolmaten. Av de elever som har skolbarnomsorg och äter frukost på skolan är det endast en som tycker att frukosten är sådär. Se diagram 1.
Diagram 1
Fråga 10: Vad tycker du om frukosten? 17 0 1 0 5 10 15 20 Bra Dålig Sådär antal elever
Exempel på motiveringar för eleverna som tyckte att frukosten var god är följande:
”Gröt och att man får socker och sylt på. Goda runda mackor” (Pojke, 7 år) ”Flingorna är goda och så gröten är god” (Pojke, 8 år)
”Då och då är det havregrynsgröt och det är inte okej. Macka är bra” (Flicka, 7 år)
”Den är god. Jag ska vara snäll mot mattanterna. Ska säga att det är god frukost annars slutar dom” (Pojke, 6 år)
Eleverna tycker att de blir mätta på frukosten de får i skolan. Många av eleverna motiverar sitt svar med att de äter mycket och vet att de får äta tills de blir mätta. Lunchen på skolan är mycket uppskattad. Det flesta eleverna tycker också att maten i skolan är god. Se diagram 2.
Diagram 2
Fråga 3: Tycker du maten är god i skolan?
40 2 9 0 10 20 30 40 50 Ja Nej Ibland antal elever
En pojke motiverar sitt svar med att maten inte alltid är mättande och en flicka säger att hon inte tycker om all mat och då tar hon mackor istället. Det är endast två elever som har svarat att de inte tycker om maten i skolan och varför visste de inte. Bland eleverna som tycker om skolmaten har vi fått motiveringarna till varför maten är god:
” Såsen gör att den är god” (pojke 7 år)
” Där är ganska mycket sallad och dressing” (flicka, 9 år)
” Dom är snälla. Jag behöver inte äta det som serveras. Aldrig någon mat som jag inte tycker om.” (pojke 8 år)
”Potatismoset är gott för jag älskar pulvermos Dem lagar maten gott!” (flicka 9 år)
Eleverna fick frågan om vilken mat som är godast i skolan respektive vilken mat de inte tycker om. Eleverna har blandad smak och anger allt från lasagne till järpar som sin favoritmat. Flest röster får spagetti och köttfärssås, köttbullar och fiskburgare. Maten eleverna inte gillar så mycket i skolan är olika sorters soppa. De har angett allt från ärtsoppa till grönsakssoppa och även alternativet fisk tycker många elever inte om. Detta är med undantag för fiskpinnar som många elever tycker om.
De flesta av fritidshemseleverna äter någon gång under veckan mellanmål på skolan. Eleverna är positiva till mellanmålet och alla tycker att det är gott eller sådär gott. Se diagram 3.
Diagram 3
Fråga 13: Vad tycker du om mellanmålet? 28 0 5 0 5 10 15 20 25 30 Bra Dåligt Sådär antal elever
Eleverna på skolan tycker att de får nyttiga saker till mellanmål och att de äter lagom mycket. De blir oftast mätta när de äter mellanmål på skolan men nio elever berättar att de inte tycker att de blir mätta speciellt ofta. Ett återkommande svar hos dessa elever är att de inte får tillräckligt.
5.3.2 Skola B
Av 52 elever är det endast en som äter frukost på skolan. Eleven tycker att frukosten är bra för att han får äta hur många smörgåsar han vill, han tycker även att frukosten är god. Det är 37 elever som har svarat att de tycker om maten på skolan, medan 15 elever tycker bara om maten är god ibland. De elever som har svarat i bland tycker inte om all mat som serveras. Se digram 1
Diagram 4
Fråga 3: Tycker du maten är god i skolan? 37 0 15 0 10 20 30 40 Ja Nej Ibland antal elever
Vi bad eleverna motivera till varför skollunchen var god, många visste inte varför den var god den bara var det. Andra har motiverat med följande:
” för att potatismoset och såsen är god och korven” (pojke, 8 år) ”den är lagom stark” (flicka, 8 år)
”om det är soppa, det är den som är god” ( pojke, 6 år) ” bra variation, men mycket vatten i spaghettin” (flicka, 9 år)
Eleverna fick också berätta vilka maträtter som de tyckte bäst om, det visade sig att spaghetti och köttfärssås toppade listan sedan på andraplats kom chickennuggets med ris. Vi ställde även frågan vilka maträtter som var mindre goda där blev det olika soppor och på andra plats kom piroger.
Diagram 5
Fråga 13: Vad tycker du om mellanmålet? 28 3 6 0 5 10 15 20 25 30 Bra Dåligt Sådär antal elever
Det är ungefär 71 procent av barnen som går på fritids efter skolan. De flesta av dessa elever stanna på fritidshemmet så länge att de hinner äta mellanmål. Majoriteten tycker att mellanmålet, som endast består av smörgås med varierande pålägg, är bra. Fritidshemmet brukar variera sig av olika sorters bröd, men det är inte populärt när det är mörkt bröd då är det inte så många elever som äter av det. Överlag tycker eleverna mellanmålet är bra. De tycker att mellanmålet är gott och att de blir mätta när de äter mellanmålet.
5.4 Sammanfattande analys
Måltidverksamheten kan se olika ut i olika kommuner. I de kommuner vi undersökt fungerar den bra, mycket tack vara att en bra struktur genomsyrar verksamheten. Båda skolorna arbetar aktivt med att ge eleverna en varierad kost och de sätter alltid elevernas behov främst. I klassrummet samtalas det ofta om skolmaten och kosten i allmänhet, även om vi anser att vissa pedagoger har missuppfattat konceptet pedagogisk måltid. Vi tror att skolan brister i sin information till sin anställda om hur viktigt det är med pedagogisk måltid, både för elever och vuxna. Båda skolorna har ett forum som kallas matråd där eleverna och personal kan ventiler sina åsikter och skolmaten. Vi vet inte om det fungerar i
verkligheten men vi anser att det är ett bra forum där skolan kan påverka matsedelns innehåll.
Eleverna tycker överlag att maten i skolan smakar bra. För oss betyder det bland annat att kostansvariga på kommunerna lyckas med att skapa bra måltider till eleverna. Att de äter i olika lokaler verkar inte ha någon betydelse för eleverna och att döma av resultatet från vår undersökning påverkar det inte hur maten smakar, vilket vi tycker är skönt. Sen kan vi tycka vad vi vill om att eleverna i skola B äter i klassrummet, huvudsaken är väl ändå att de trivs.
6 Sammanfattning
Med hjälp av vårt empiriska material har vi kommit fram till följande:
• Måltidsverksamheten kan se olika ut i olika kommuner beroende på vilken organisation den enskilda kommunen har.
• Skolorna ser väldigt olika ut. Skola A har en fullt utrustad matsal där exempelvis salladsbord är en självklarhet medan skola B inte har någon matsal och maten rullas ut på rullvagn till de olika klassrummen där eleverna äter.
• Skolornas mål och riktlinjer beträffande skolmåltiderna kommer från kostverksamheten i båda kommunerna. Sedan är det upp till varje skola att utforma lokala mål och riktlinjer. Skola B har valt att göra en egen matpolicy som gäller för hela skolan som både föräldrar och personal har tagit del av. Skola A har inga egna handlingsplaner för kosten men däremot direktiv vid matsäck vid utflykter.
• Överlag är alla elever på skolorna i de båda kommunerna positiva till skolmaten. De anser att de får äta sig mätta på alla måltider som serveras i skolan och de tycker att skolmaten är god.
• För att göra kosten spännande och intressant för eleverna finns där olika metoder som pedagoger i skolan kan använda sig av. Vi har valt att presentera två av dessa metoder i vårt bakgrunds kapitel som vi anser vara intressanta tallriksmodellen och Sapere-metoden.
• På de båda skolorna arbetas det bra med kosten i klassrummet. Båda skolorna arbetar bland annat med tallriksmodellen. Vid skollunchen samtalar de flesta pedagogerna med eleverna om matens näringsinnehåll, vett och etikett och annat som rör kost och hälsa.
• Varje skola har ett matråd där elever och pedagog får säga sitt angående skolmaten på deras skola. Vid matrådet deltar även rektor och måltidspersonal som senare för åsikterna vidare till kostverksamheten på kommunen.
• På båda skolorna har de pedagogisk måltid vilket betyder att pedagogerna äter lunch tillsammans med en klass. Detta skapar samvaro mellan elever och vuxna.
7 Analys och diskussion
Rosenqvist och Andrén (2006) menar att det kan vara svårt att skilja mellan resultat, analys och diskussion. Vidare menar de att det kan vara lättare att hantera analys och diskussion tillsammans eftersom diskussionen handlar om att tydliggöra analysen och knyta ihop säcken.
I denna del kommer vi att analysera och diskutera våra punkter i sammanfattningen. Vi väljer att väva samman analys och diskussion eftersom vi anser att det knyter samman arbetet på ett enkelt och lättläst sätt.