Drönare har ur ett ekonomiskt perspektiv visat sig vara ett fördelaktigt alternativ jämfört med
traditionella arbetsmetoder. Drönaren köps in för en engångskostnad och kan sedan användas till flera olika typer av uppdrag. Det innebär att kostnaden per uppdrag blir väldigt liten. På NCC räknar man med en avskrivningstid på 2 år för investeringen av en drönare.
Den beräknade kostnaden för drönaren och dess utrustning är baserad på den modell NCC använder sig av samt extra tillbehör som anses vara nödvändig. Se bilaga 4 och 7.
Tabellen nedan visar en kostnadsberäkning för arbetsmomenten besiktning och inspektion. Siffrorna är baserade på ungefärliga beräkningar gjorda med hjälp av NCC Eftermarknad. Se bilaga 5.
Metod Drönare Skylift Fasadklättrare
Pris 215 kr/dag 2000 kr/h 1500-3000 kr/h
Arbetsledare 800 kr/h 800 kr/h 800 kr/h
Besiktningsman/Drönarpilot 1000 kr/h 1000 kr/h 1000 kr/h
Summa 1800 kr/h + 215
kr/dag
3800 kr/h 3300-4800 kr/h
Siffrorna är baserade på ungefärliga beräkningar på tidigare utförda projekt av NCC eftermarknad. Se bilaga 5.
25
Tabellen på föregående sida visar tydligt att kostnaden för de olika metoderna per timme skiljer sig åt.
Trots att drönaren initialt kräver en större investering visar tabellen de positiva kostnadsfördelarna med drönare som arbetsverktyg.
Vid volymberäkning med hjälp av drönare, som tidigare nämnt enligt Lydig (2017), är det svårt att räkna på hur mycket som man faktiskt sparar. Trots det menar han på att det existerar ett otroligt mervärde med tekniken.
6.3 Tid
Att redovisa hur mycket tid som sparas exakt på att använda sig av en drönare är svårt att göra. Det varierar beroende på uppdragets karaktär, där detaljnivå och omfattning är avgörande. Däremot påvisade fallstudien tydligt att en drönare är ett smidigare verktyg att använda sig utav jämfört med annan utrustning som krävs vid utvändig besiktning och inspektion samt volymberäkningar. Drönaren är snabb på att förflytta sig över stora ytor och kräver mindre logistiskt arbete, vilket sparar tid.
Fallstudien påvisade även att arbetet efter flygningen visade sig vara mer tidskrävande än själva flygningen.
6.4 Arbetsmiljö
Att använda sig av en drönare förbättrar arbetsmiljön avsevärt. Drönarpiloten står på marknivå, som påvisat under fallstudien, när ett uppdrag utförs och därmed elimineras riskerna med fall av person för yrkesarbetaren. Som tidigare redovisats i kapitel fyra, motsvarar fall av person i byggindustrin 24 % av alla arbetsolyckor och i fastighets- och förvaltningsbranschen motsvarar det 32 %.
Som tidigare nämnt, används en drönare vid besiktning och inspektion till att identifiera problem med en byggnad. När en åtgärd av en byggnad ska ske, existerar fortfarande riskerna presenterade i
bilagorna 1 och 2. Däremot innebär det att tiden spenderad på högre höjder och vid svåråtkomliga ytor för yrkesarbetare reduceras vilket är fördelaktigt.
Under fallstudien observerades risker med att använda en drönare. Risken att drönare faller ner och träffar någon eller något måste beaktas. Det innebär att det kan finnas ett behov av att spärra av området där drönaren ska användas. Risken att en drönare kan försvinna utom synhåll för föraren ska tas till hänsyn eftersom en pilots förmåga att manövrera drönaren försämras och risken för kollision ökar.
27
7 Diskussion
I följande avsnitt diskuteras och analyseras studiens undersökningsresultat. Avsikten är att föra ett resonemang kring drönare som arbetsverktyg.
Mycket talar för att drönare är ett självklart val av verktyg för att modernisera byggbranschen. Trots de fördelar som redovisats i rapporten med att en drönare är ett användarvänligt, smidigt och snabbt verktyg att hantera, existerar även tydliga begränsningar.
7.1 Drönare som arbetsverktyg
En betydande faktor till att använda drönare är dess tillgänglighet. Drönarens mobilitet gör att det inte kräver mycket logistiskt arbete inför utförande av uppdrag. Drönaren är lätt att starta och kan börja flyga inom några sekunder från att piloten är på plats. Jämförs det med förarbetet som krävs för att använda en skylift och att klättra på fasad, är det ett snabbare alternativ tidsmässigt.
Hur lång tid ett uppdrag tar att genomföra är beroende av den önskade detaljnivån. Mer detaljerade resultat kräver fler överlappande foton, och det tar längre tid. Drönarens flygtid är begränsad av batteritiden, efter cirka 20 minuter behöver drönaren flygas tillbaka till drönarpiloten för ett batteribyte. Att byta batteri tar endast några sekunder och uppdraget kan sedan fortsätta.
Däremot påverkas flygning med drönare mycket av yttre faktorer. När vindhastigheten når över ca 6 m/s blir det svårt att få bra bilder samt svårare att kontrollera drönaren. Starka vindar försvårar närgående flygningar då risken för kollision med objekt ökar. Kraftigare regn samt kallare
temperaturer under -5 °C hindrar även det flygning med drönare. Dagar där det är för klart och soligt påverkar drönarens bildkvalité negativt på lite olika sätt. Solljus som lyser in i drönarens kamera bländar och försämrar på så sätt möjligheten att fota bra kvalitativa bilder. Ytor som skuggas riskerar också att hindra bilderna från att bli tillräckligt detaljerade då objektet blir för mörkt för linsen.
Ett annat problem med drönare är att den endast kan användas till för att se problemen genom kameran, till skillnad från en besiktningsman som kan använda sig av lukt och känsel också när ett område undersöks.
Trots problematiken med drönare är det ett användbart verktyg som sparar pengar för företag. Jämför man kostnaden mellan drönare och andra mer traditionella arbetsmetoder utmärker sig drönaren positivt.
Beräknat på drönare som används av NCC inklusive alla extra tillbehör kostar en drönare av modell DJI Inspire 1 ungefär 95 000 kr. Räknat på 220 arbetsdagar per år med drönaren blir
avskrivningskostnaden per dag ungefär 215 kr. Drönaren har låga driftskostnader där föraren står för den största delen. Förslagsvis, kan en förare gå en utbildning där man lär sig om manövrering och funktioner vilket kan medföra att avskrivningskostnaden ökar.
Att använda sig av drönare vid besiktning och inspektion är fördelaktigt när syftet är att upptäcka fel.
Foton som drönaren tar på objekt är tillräckligt skarpa för att kunna avgöra om vidare inspektion av ett område krävs. Det innebär att om företag använder sig av drönare för att upptäcka fel, kan man eliminera behovet av att hyra in annan dyrare utrustning endast till när åtgärderna ska genomföras.
Under besiktning och inspektion är drönarens mobilitet en stor fördel då drönaren kan röra sig
obehindrat över stora ytor. Jämförelsevis kan en skylift behöva förflyttas runt ett objekt flera gånger för att komma åt hela ytan som ska undersökas, vilket kan vara en tidskrävande process.
Som ovan nämnt, andra mer traditionella metoder kräver att man oftast hyr in tjänster eller maskiner till en större kostnad för varje uppdrag från start. Kostnaden för att hyra vissa maskiner för ett projekt överstiger ofta kostnaden för en drönare med tillbehör. För företag som vet hur en drönare ska användas, är det ekonomiskt fördelaktigt.
Vid nyproduktion av byggnader gör sig drönaren mindre användbar för utvändiga inspektioner. Vid nybyggen finns oftast redan byggställningar uppe runt bygget vilket gör att arbetare kan ta sig upp till önskad höjd. Samtidigt är taken på moderna hus ofta konstruerade för att en person ska kunna röra sig säkert. Det innebär att drönaren inte behövs i dessa fall ur ett ekonomiskt perspektiv.
Att använda sig av drönare vid volymberäkning är ett gott komplement beroende på arbetsplats. Det är svårt att redovisa hur mycket tid och pengar en drönare sparar in då det beror på arbetsplatsens
placering samt utseende. Drönaren är ett fördelaktigt verktyg då volymberäkningar ska göras på stora ytor samt där volymen på flera massor med olika placeringar ska göras.
En annan fördel med drönare är att arbetsmiljön förbättras markant. Förbättringen sker främst under arbetsmomentet besiktning och inspektion. Med hjälp av drönare går det att identifiera problem hos en byggnad från en säker plats på marken. Drönaren eliminerar behovet av att röra sig på höga höjder i syfte att identifiera problemen. Det innebär att man endast behöver infinna sig på höga höjder när eventuella åtgärder görs. Riskerna med att befinna sig på på höga höjder försvinner inte, eftersom drönaren identifierar problemen med byggnaden utan den reducerar tiden spenderad på höga höjder för en person.