Användning av drönarteknik i byggbranschen är begränsad till vad tekniken kan åstadkomma. Med dagens teknik kan drönare med fördel användas vid olika arbetsmoment utomhus. Nästa steg för att implementera drönaren mer i en byggprocess är att möjliggöra användning inomhus samt på riskfyllda områden som gruvor där drönaren har svårt att navigera. För att möjligen effektivisera drönararbetet mer kan den tekniska utvecklingen möjliggöra mera autonomt arbete vid bland annat
dokumentationsarbeten.
31
8 Slutsats
Med resultaten presenterade i rapporten rekommenderas inköp av drönare till företag som håller på med produktion av större anläggningar eller arbeten som sträcker sig över flera delar i byggprocessen.
Drönaren får som mest nytta då den inledningsvis kan användas istället för andra mer traditionella metoder, främst i projekterings- och förvaltningsskedet. Vid förvaltning av bebyggda hus går mycket pengar att spara på att förvaltaren lär sig använda drönaren för inspektioner.
Att köpa in drönaren istället för att hyra per uppdrag rekommenderas vid frekvent användning eftersom kostnaden blir lägre utslaget över antalet användningar och uppdrag. Vid planerat inköp av drönare bör vissa kriterier om nödvändighet först uppfyllas för att säkerställa behovet.
Att se över inför inköp av drönare:
• Hur höga byggnationer kommer att arbetas med.
• Vilka typer av objekt och byggen samt omfattning av dessa.
• Vart genomförs arbetet och om platsen tillåter säker användning av drönare.
• I vilka/vilket skede av byggprocessen företaget oftast arbetar i.
Sammanfattningsvis, ses drönare som en god investering för byggföretag där ovanstående kriterier kan uppfyllas i så hög utsträckning som möjligt.
33
9 Rekommendation
För kommande examensarbeten inom området drönarteknik i byggbranschen rekommenderas att följande undersöks vidare:
• Ingående beräkna tidsbesparingar som görs med hjälp av drönare för arbetsmoment rapporten behandlat.
• Undersöka syftet att använda drönare till övriga arbetsmoment som denna rapport inte behandlat.
• Undersöka vad besiktningsmän tycker om hur en drönare är som verktyg vid besiktning och inspektion.
35
Referenser
Skriftliga källor
Arbetsmiljöverket. Saknar år. Arbetskadestatistik. Tillgänglig:
http://webbstat.av.se/QvAJAXZfc/opendoc.htm?document=AccessPoint%2FArbetsskadestatistik.qvw
&host=QVS%40vmextapp01-hk&anonymous=true (Hämtad 2017-04-19)
Arbetsmiljöverket. 2016. Historik - Arbetsmiljö nu och då. https://www.av.se/om-oss/125-ars-jubileum/#9 (Hämtad 2017-04-10).
Arbetsmiljöverket. 2015. Om oss. https://www.av.se/om-oss/ (Hämtad 2017-04-10).
Bim Alliance. Saknar år. Drönare och BIM skapar nya möjligheter. Tillgänglig:
http://www.bimalliance.se/vad-aer-bim/exempel/ncc-construction-sverige/ (Hämtad 2017-05-05) Byggandets Kontraktskommité, 2004. AB 04 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader. Svensk Byggtjänst.
Byggandets Kontraktskommité, 2007. ABT 06 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten. Svensk Byggtjänst.
Datainspektionen. Saknar år. Kamerövervakningslagen. Tillgänglig:
http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/kameraovervakningslagen/ (Hämtad 2017-04-07).
DJI. Saknar år a. Inspire 1 Specs. Tillgänglig: http://www.dji.com/inspire-1/info#specs (Hämtad 2017-04-17).
DJI. Saknar år b. Zenmuse XT. Tillgänglig: http://www.dji.com/zenmuse-xt (Hämtad 2017-04-17).
Erna Zelmin-Ekenhem. 2017. Årsredovisning 2016. Stockholm. Arbetsmiljöverket. Tillgänglig:
https://www.av.se/globalassets/filer/om-oss/arsredovisningar/arsredovisning-arbetsmiljoverket-2016.pdf
Fransson, Margite. 2017. Sju dog efter arbetsolyckor. Byggnadsarbetaren. 7 februari.
http://www.byggnadsarbetaren.se/2017/02/sju-dog-efter-byggolyckor/ (Hämtad 2017-03-25).
Hansson, Olander & Persson. 2008. Kalkylering vig bygg- och fastighetsutveckling. Svensk byggtjänst.
Justitiedepartementet. 2016. Kamerövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare för berättigade ändamål. Stockholm: Regeringen.
KTH. 2012a. AF1720 Miljö- och arbetsvetenskap. https://www.kth.se/student/kurser/kurs/AF1720-20122.pdf (Hämtad 2017-05-10)
KTH. 2012c. HS1006 Byggprocessen. https://www.kth.se/student/kurser/kurs/HS1006-20122.pdf (Hämtad 2017-05-10)
KTH. 2016. HS1015 Byggstyrning. https://www.kth.se/student/kurser/kurs/HS1015-20162.pdf (Hämtad 2017-05-10)
KTH. 2014. AF1727 Utveckling av husbyggnader. Renovering, ombyggnad och tillbyggnad.
https://www.kth.se/student/kurser/kurs/AF1727-20142.pdf (Hämtad 2017-05-10)
KTH. 2012b. AF1740 Ekonomi och organisation. https://www.kth.se/student/kurser/kurs/AF1740-20122.pdf (Hämtad 2017-05-11)
KTH. 2007. HS1020 Skademekanismer av fukt. https://www.kth.se/student/kurser/kurs/HS1020-20072.pdf (Hämtad 2017-05-11)
KTH. 2017. HS1005 Fältmätningsteknik med matematisk statistik.
https://www.kth.se/student/kurser/kurs/HS1005-20172.pdf (Hämtad 2017-05-20)
Lantmäteriet. Saknar år. Nätverks-RTK. Tillgänglig: https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och- geografisk-information/GPS-och-geodetisk-matning/GPS-och-satellitpositionering/Metoder-for-GNSS-matning/Natverks-RTK/ (Hämtad 2017-05-14)
Lindström, Kristina. 2016. Drönare för besiktning och inspektion. Svensk byggtjänst. 3 mars.
https://omvarldsbevakning.byggtjanst.se/artiklar/2016/mars/dronare-for-besiktning-och-inspektion/
(Hämtad 2017-03-24)
Lundgren, Stefan. 2016. Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 4:e kvartalet 2016. Stockholm.
Tillgänglig:
http://www.scb.se/contentassets/d3e15bbefe2a4ffa89d104a3ffcbde0e/am0201_2016k04_sm_am63sm 1701.pdf
Månsson, Ola. 2012. Jobbet ska vara hälsosamt, inte farligt. Byggindustrin. 11 november.
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/jobbet-ska-vara-halsosamt-inte-farligt-18661# (Hämtad 2017-03-30).
NCC. Saknar år a. Historisk resumé. Tillgänglig: https://www.ncc.se/om-ncc/om-koncernen/var-historia/historisk-resume/ (Hämtad 2017-04-04).
NCC. Saknar år b. Om koncernen. Tillgänglig: https://www.ncc.se/om-ncc/om-koncernen/ (Hämtad 2017-04-14).
NCC. 2017. Årsredovisning 2016. Solna. NCC. Tillgänglig:
https://www.ncc.se/contentassets/811c9b101524475bb788452fc81e70a2/ncc_arsredovisning_2016.pd f
Nisser & Westin. 2006. Human factor challenges in Unmanned Aerial Vehicles. Tillgänglig:
https://www.researchgate.net/publication/228768198_Human_factors_challenges_in_unmanned_aeria l_vehicles_uavs_A_literature_review (Hämtad 2017-03-28).
Regeringen. 2016. Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare för berättigade ändamål. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och- promemorior/2016/12/kameraovervakningslagen-och-mojligheterna-att-anvanda-dronare-for-berattigade-andamal/ (Hämtad 2017-05-02)
Robbins, C H. 2016. Work & Safety Analysis 2016. Industrial Rope Access Trade Association.
Tillgänglig: http://www.irata.org/pdf%20downloads/WASA%202016.pdf (Hämtad 2017-04-25).
SFS 1998: 204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2013: 460. Kamerövervakningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Spotscale. Saknar år. How it works. Tillgänglig: http://spotscale.com/ (Hämtad 2017-05-02).
Svenska Dagbladet. 2006. Kameran avslöjar energiboven. Svenska Dagbladet. 11 februari.
Tillgänglig: https://www.svd.se/kameran-avslojar-energiboven (Hämtad 2017-05-07)
37
Söderin, Kaj. 2017. Drönare allt vanligare verktyg på bygget. Byggnadsarbetaren. 5 april. Tillgänglig:
http://www.byggnadsarbetaren.se/2017/04/dronare-allt-vanligare-verktyg-pa-bygget-/ (Hämtad 2017-04-26)
Taksäkerhetskommitén. 2015. Statistik Tak 15 09 05. Opublicerat dokument.
Taksäkerhetskommitén. Saknar år. Arbetsuppgifter och riskanalys vid arbete på tak. Tillgänglig:
http://www.taksakerhet.se/ (Hämtad 2017-04-16)
Taksäkerhetskommitén. Saknar år. Branschstandard för taksäkerhet. Tillgänglig:
http://www.taksakerhet.se/ (Hämtad 2017-04-16)
Muntliga källor
Lydig, Andreas. Teknisk Specialitetet, NCC.
Ragnerstam, Andreas. Projektchef Eftermarknad Bostad, NCC.
Danling, Göran. Affärs och verksamhetsutvecklare, Teknisk förvaltning, Riksbyggen.
Bilagor
Bilaga 1
Riskinventering för arbete på tak Moment: Tillträde till och från tak
Lös stege - markstege
• Fall från lös stege vid uppstigning - fot slinter, tappar handgreppet
• Fall från lös stege – stege vickar
• Fall när lös stege välter i sidled/glider nertill – glidskydd saknas eller brister
• Fall vid övergång till tak/takstege (fastnar med kläder eller annat, slinter/tappar handgrepp) Fast fasadstege
• Fall vid uppstigning på fast fasadstege med eller utan lös stege för tillträde nertill
• Fall från fast fasadstege (fot slinter, tappar handgreppet)
• Fall i fast fasadstege med ryggskydd
• Fall när fast fasadstege lossnar från fasad etc
• Fall vid övergång till tak/takstege (fastnar med kläder etc, slinter/tappar handgrepp) Vindstrappa, förflyttning på vind och uppstigning via tillträdeslucka
• Fall vid tillträde till vind
• Fall inne på vind
• Slår huvudet i byggnadsdel i tak
• Skada sig på skruv, spik etc inne på vind
• Fall inne på vind, från stege, hal stege, hala skor, smal gångväg
• Tillträdesstege ger vika
• Fall på tak/från tak vid utstigning på taket
• Träffas av igenslående taklucka (huvud, fingrar)
• Belastningsskada vid lyft av tung lucka (ev med snö på)
Moment: Förflyttning på tak
Gång på takstege
• Fall vid uppstigning till takstege, halkar, fastnar med kläder/utrustning
• Fall från takstege (fot slinter, tappar handgreppet)
• Fall när takstege lossnar
• Fall vid övergång mellan takstege och annan anordning, fastnar med kläder och dylikt, slinter/tappar handgrepp
Gång på gångbrygga: riskinventering
• Fall vid uppstigning till gångbrygga från takstege eller taklucka, halkar, fastnar med kläder/utrustning
• Fall från gångbrygga (slinter, snubblar)
• Fall när gångbrygga lossnar, svajar för mycket
Bilaga 2
Riskinventering för klättring på fasad Arbetsmoment: Klättra på fasad
• Fall från höjd innan klättring påbörjats
• Objekt faller ned på fasadklättrare
• Verktyg faller ned på fasadklättrare
• Utrustning går sönder under klättring, resulterar i fall av person
• Felaktig hantering av skyddsutrustning
• Säkerhetsanordning där säkerhetslina fästs brister
Bilaga 3
Frågeformulär
Person: Andreas Lydic, NCC Ämne: NCC:s drönarverksamhet Datum: 2017-04-18
När började NCC utveckla sin drönarverksamhet?
Svar: Under augusti 2013 tog vi beslutet att börja utveckla Drönare på NCC.Ett år senare implementerade vi drönare inom NCC och utbildade våra 4 första piloter
Hur stor är drönarverksamheten?
Svar: Idag har vi 23st piloter och lika många drönare. Alla piloter arbetar med mätteknik och
använder sina drönare som ett komplement till GPS, totalstation och laserscanner. Drönarna används också mycket för dokumentation.
Hur många uppdrag genomförs m.h.a drönare?
Svar: Det varierar från pilot till pilot, allt från flera gånger i veckan till någon gång i månaden Hur många uppdrag har NCC i helhet genomfört m.h.a drönare?
Svar: Totalt har vi flugit drygt 1000 uppdrag inom NCC.
Finns det något arkiv med dokumenterade arbeten som drönare har gjort där tidsåtgång, kostnader samt resultat framgår?
Svar: Att mäta eller dokumentera med drönare ger ett enormt mervärde, resultatet kan användas till så mycket och underlättar även vid planeringoch uppföljning vår verksamhet. Men det är svårt att räkna på vad NCC sparar genom att använda drönare. Vi kan dock välja ut några uppdrag där tidsåtgång, kostnader samt resultat framgår.
Bilaga 4
Intervju
Person: Andreas Lydig Ämne: Drönare
Datum: 2017-04-27
Vilken extrautrustning till DJI Inspire använder du dig?
Svar: 5 batterier, extra par rotorer och en laddningsstation.
Hur många batterier kan en laddningsstation ladda samtidigt?
Svar: Upp till 4 st batterier.
Hur lång tid tar det att ladda ett batteri?
Svar: Cirka 40 minuter
Vilken extrautrustning skulle rekommenderas för att inte behöva avbryta ett uppdrag med drönare?
Svar: 5 batterier för att kunna flyga kontinuerligt, då flygtiden är mellan 15-20 minuter.
Bilaga 5
Person: Anders Ragnerstam, NCC Eftermarknad Ämne: Traditionella arbetsmetoder
Datum: 2017-05-03 Frågeformulär
Kommentera nedan samt uppskatta kostnaderna.
Fråga: Projekt X - vad var felet?
Svar: Läckande indragna balkonger. Läckage vid framkant av balkong och bak mot vägg. Ca 10.000 kr.
Fråga: Projekt Y - vad var felet?
Svar: Anslutningar under indragna terrasser. Plåtkonsult, fasadkonsult, arbetsledare och skylift. Ca 15 000 kr.
Fråga: Projekt Z - vad var felet?
Svar: Läckande fogar mellan element.
Ställning ca 50 000 kr Fasadklättrare ca 20 000 kr Besiktningsman Fog ca 10 000 kr Arbetsledare ca 8000 kr
Fråga: Hade ovan kunnat utföras med drönare m. kamera istället?
Svar: Jag är övertygad om att det går utmärkt att utföra fasadsyn med drönare och spara mycket tid och pengar.Resultatet och kontroll av bilder kan skickas till berörda entreprenörer.
Övriga kommentarer:
Svar: Besiktningar fasader som utföres med skylift eller fasadklättrare är mycket dyrt och kräver mycket arbetsledartid för planering och samordning tillstånd mm.
Det finns inte så många skyliftar som når upp ofta svårt att samordna besiktningsmän och skylift eller fasadklättrare.
Kostnader för skylift med förare =2000/tim
Fasadklättrare, enligt regler måste man vara två = 3000/tim Besiktningsman = 1000/tim
Arbetsledare = 800/tim.
(Obs, siffrorna är uppskattningar baserade på tidigare utförda arbeten)
Bilaga 6
Person: Andreas Lydig, NCC Ämne: Volymberäkning Datum: 2017-05-08 Frågeformulär
Fråga: Hur genomförs volymberäkning med hjälp av drönare?
Svar: Volymberäkning med drönare görs med hjälp av fotogrammetri, dvs objektet fotograferas med ett stort antal överlappande foton som sedan sätts ihop till en datormodell i lämplig programvara för fotogrammetri.
Förberedelser
1. Innan flygmätning genomförs skapas en polygon runt aktuellt område. Denna polygon används senare som avgränsning för den autonoma flygningen, dvs drönaren programmeras att hålla sig inom denna polygon och det är också inom denna polygon som mätnoggrannhet uppnås.
2. Inom polygonen markerar man ut GCP (ground control points) genom att spreja ett kryss på marken. Alla GCP mäts därefter in med GPS. Antal GCP och dess placering påverkar mätresultatet så det är viktigt att man täcker in hela polygonen och försöker få med både höga och låga ytor. Kryssen på marken kommer att synas i fotografierna.
Flygning
3. Drönaren programmeras med lämplig programvara att flyga autonomt och fotografera marken med korrekt överlappande foton inom polygonen.
Efterbehandling
4. Alla fotografier sedan sätts ihop till en datormodell i lämplig programvara för fotogrammetri.
5. Datormodellen finjusteras med hjälp av alla inmätta GCP.
6. Datormodellen kan nu exporteras till lämplig programvara för att beräkna volymen av objektet.
Bilaga 7
Drönare Antal Totalkostnad
Inspire 1 20 000,00 kr /st 1 20 000,00 kr
Tillbehör
Extrabatteri 2 000,00 kr /st 4 8 000,00 kr
Laddstation 900,00 kr /st 1 900,00 kr
IR-kamera 65 000,00 kr /st 1 65 000,00 kr
Propeller 200,00 kr /par 1 200,00 kr
94 100,00 kr Kostnad per enhet
Inköpskalkyl
Inköpspris 94100,00 kr
Avskrivningstid 2 år
Användningsdagar 220 dagar/år
94100 kr / 440 dagar = 213,86 kr/dag ≈ 215 kr/dag Avskrivning
Bilaga 8
Frågeformulär
Person: Göran Danling, Riksbyggen Ämne: Drönare på Riksbyggen Datum: 2017-05-03
Fråga: Vid utvändiga inspektioner, i vilka fall används en drönare?
Svar: Vi har startat i liten skala och det primära syftet just nu är inspektioner av tak och fasader. Vi ser även flerkommande nyttor, t.ex. vid projektering av en ombyggnation kan vi med hjälp av bilder från Drönaren skapa en 3D animering av hela fastigheten.
Fråga: Vad kan Riksbyggen se med hjälp av drönaren specifikt vid utvändig inspektion?
Svar: Trasiga takpannor, sprickor i tätskick, hängrännor som är fyllda med skräp m.m.
Fråga: Använder Riksbyggen värmekamera på sina drönare? Om ja, vad upptäcks med hjälp av den?
Svar: Inte ännu men vi planerar att göra det. Då kan vi göra analyser av väggar och tak på hög höjd och se var det finns energiläckage på samma sätt som vi gör med handhållna värmekameror på marknivå.
Bilaga 9
Bilder från fallstudie