Implementering av drönarteknik i byggprocessen
Implementation of drones in the construction process
Författare: Abraham Daoud Nikola Andric Uppdragsgivare: NCC Sverige AB
Handledare: Andreas Lydig, NCC Sverige AB Erik Levlin, KTH ABE
Examinator: Per Roald, KTH ABE
Examensarbete: 15,0 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: 2017-06-25
Serienummer: BD2017;57
iii
Sammanfattning
Byggbranschen genomgår en digitalisering där drönartekniken ingår som en del av moderniseringen.
Företag inom branschen strävar efter att tids- och kostnadseffektivisera sin byggprocess samtidigt som arbetsmiljön ska förbättras.
Drönare används av allt fler byggföretag och syftet med den här rapporten är att jämföra hur
implementering av drönare påverkar arbetsmiljö, kostnad och tidsåtgång vid utvändig besiktning och inspektion av byggnader samt volymberäkning.
För att samla in relevant information har undersökningen bestått av litteraturstudier, intervjuer, frågeformulär samt fallstudier där drönare som verktyg har testats i praktiken. Resultatet av undersökningen har visat på fördelar med att implementera drönare som arbetsverktyg sett till
arbetsmiljö, ekonomi, och tid. Jämfört med traditionella arbetsmetoder visar resultaten på att drönaren är ett billigare och smidigare verktyg att använda, dessutom förbättras arbetsmiljön då drönaren kan styras från marknivå.
Baserat på rapportens resultat har slutsatsen varit att vinningar kan göras genom att implementera drönare hos byggföretag. Rekommendationen är således att inköp av drönare ska ses som en god investering för byggföretag.
Nyckelord: Drönare, Volymberäkning, Besiktning, Inspektion.
v
Abstract
The construction industry is undergoing a digitalization, where drone technology is part of the modernization of working methods. Drones are used by an increasing number of companies.
Construction companies aim to make cost and time effective solutions while improving the working environment.
The purpose of this report is to compare how implementation of drone technology affects economy, time and work environment during external inspection of buildings and volume calculations.
In order to collect relevant information, the survey consisted of literature studies, interviews,
questionnaires and case studies in which a drone as a tool has been tested in practice. The results of the survey have demonstrated the benefits of implementing drones as a work tool in terms of economy, time and work environment. Compared to traditional working methods, the results show that the drone is a cheaper and more flexible tool to use, as well as improving the working environment since the drone can be operated from ground level.
Based on the results of the report, the conclusion has been that profits can be made by implementing drones at construction companies. The recommendation is that the purchase of drones should be regarded as a good investment for construction companies.
Key words: Drone, Volume Calculation, Inspection
vii
Förord
Följande rapport är ett examensarbete på 15 högskolepoäng vilket genomfördes som avslutande arbetsmoment av utbildningen Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan. Arbetet genomfördes under vårterminen 2017 i samarbete med NCC Sverige AB.
Vi vill rikta ett särskilt tack till vår handledare från NCC, Andreas Lydig som med stort engagemang har bidragit med mycket stor hjälp, kunskap och vägledning genom hela examensarbetet.
Vi vill även rikta ett stort tack till Anders Ragnerstam på NCC Eftermarknad, vår akademiska handledare Erik Levlin samt examinator Per Roald för råd och vägledning genom examensarbetets gång.
Stockholm, maj 2017
Abraham Daoud och Nikola Andric
ix
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund... 1
1.2 Mål... 2
1.3 Syfte ... 2
1.4 Avgränsningar ... 2
1.5 Metoder ... 2
1.5.1 Kvantitativ studie ... 3
1.5.2 Komparativ studie ... 3
1.5.3 Fallstudie ... 3
1.5.4 Intervjuer ... 3
1.5.5 Litteraturstudier ... 3
1.5.6 Frågeformulär... 3
1.5.7 Databaser ... 4
2 Nulägesbeskrivning ... 5
2.1 NCC ... 5
2.2 Drönarverksamhet på NCC ... 5
3 Teoretisk referensram ... 7
3.1 Lagar och regler för drönare ... 7
3.1.1 Transportstyrelsen ... 7
3.1.2 Kameraövervakningslagen (2013:460) ... 7
3.1.3 Personuppgiftslagen (1998:204) ... 7
3.2 AB 04 ... 8
3.3 ABT 06 ... 8
3.4 Arbetsmiljöverket ... 9
3.5 Taksäkerhetskommitén ... 9
3.6 Kalkylering vid bygg- och fastighetsutveckling ... 9
3.7 Kurser från utbildning ... 9
4 Faktainsamling ... 11
4.1 Drönare ... 11
4.1.1 Inspire 1 ... 11
4.1.2 Förslag på lagändring ... 13
4.1.3 Drönare som arbetsverktyg ... 13
4.2 Arbetsmiljö ... 14
4.2.1 Fall av person ... 14
4.2.2 Arbete på tak ... 16
4.2.3 Klättra på fasad ... 17
4.3 Arbetsmetoder ... 17
4.3.1 Skylift ... 17
4.3.2 Fasadklättrare... 17
4.3.3 Volymberäkning ... 18
5 Genomförande ... 19
5.1 Litteraturstudier ... 19
5.2 Kvantitativ forskning...20
5.3 Fallstudie ...20
5.3.1 Förutsättningar ...20
5.3.2 Genomförande av fallstudie ...20
5.4 Intervjuer & Frågeformulär ... 21
6 Resultat ... 23
6.1 Drönare som arbetsverktyg ... 23
6.1.1 Specifika användningsområden ... 23
6.2 Kostnader ... 24
7 Diskussion ... 27
7.1 Drönare som arbetsverktyg ... 27
7.2 Lagar och regler ... 28
7.3 Utvecklingsmöjligheter ... 29
8 Slutsats ... 31
9 Rekommendation ... 33
Referenser... 35 Bilagor ...
Bilaga 1 ...
Bilaga 2 ...
Bilaga 3...
Bilaga 4 ...
Bilaga 5 ...
Bilaga 6 ...
Bilaga 7 ...
Bilaga 8 ...
Bilaga 9 ...
1
1 Inledning
Följande avsnitt har till avsikt att ge läsaren en tydlig förståelse för studiens bakgrund, syfte, mål, avgränsning och lösningsmetod.
1.1 Bakgrund
Byggbranschen har sedan länge väl inarbetade arbetsmetoder. Därför är det viktigt att vid införande av ny teknik påvisa hur fördelaktig förändringen kan vara. För att företag ska ta till sig vad ny teknik kan åstadkomma måste skillnaderna vara tillräckligt kännbara i förhållande till bland annat investering, avkastning, tidsåtgång och arbetsmiljö.
Enligt SCB (Statistika Centralbyrån, 2017) sysselsatte byggindustrin cirka 302 500 personer under år 2016. Sammanställd statistik från Arbetsmiljöverket visar att år 2016 skedde det 3643 arbetsolyckor och 760 arbetssjukdomar i byggbranschen. Samma år inträffade sju dödsfall kopplat till
byggbranschen (Fransson, 2017).
Byggföretag arbetar tillsammans med Arbetsmiljöverket för att öka medvetenhet kring säkerhet samt att öka kunskapen om risker som existerar inom branschen. Detta sker med hjälp av utbildningar och säkerhetsövningar. Trots det anses byggbranschen vara en av de mest riskfyllda branscher som existerar (Månsson, 2012).
Företag inom byggsektorn arbetar med att tids- och kostnadseffektivisera sin byggprocess utan att försämra arbetsmiljön. Genom att implementera modern teknik och nya arbetsmetoder kan delar av byggprocessen möjligtvis effektiviseras och förbättras med avseende på arbetsmiljö, ekonomi och tidsåtgång.
Byggbranschen genomgår en digitalisering där drönarteknik är ett av flera intressanta områden.
Obemannade luftfartyg, mer känt som drönare, har tidigare använts primärt för militäriska ändamål. På senare tid har dock drönarteknik börjat användas av företag inom byggbranschen.
Användningsområden för drönarteknik har ökat i takt med att tekniken utvecklats och blivit mer optimerat som ett verktyg. Återkoppling från branschen visar att drönaren är ett effektivt komplement till traditionella arbetsmetoder vid bland annat volymberäkning och inspektioner av svåråtkomliga ytor (Lindström, 2016).
1.2 Mål
Målet med denna rapport är att skapa ett underlag som företag kan använda för att uppfatta vilka fördelar respektive nackdelar en implementering av drönarteknik har i deras byggprocess. Rapporten ska på ett tydligt sätt redogöra skillnader som uppstår med drönarteknik i byggprocessen genom att jämföra gamla och nya arbetsmetoder med avseende på arbetsmiljö, kostnad och tid.
Rapporten ska uppnå följande:
• Redogöra begreppet drönare
• Undersöka drönaren som ett arbetsverktyg för o Besiktning och inspektion
o Volymberäkning
• Undersöka arbetsmiljö, ekonomi och tidsåtgång på traditionella arbetsmetoder.
• Undersöka arbetsmiljö, ekonomi och tidsåtgång på arbetsmetoder som tar hjälp av drönarteknik.
• Jämföra arbetsmetoder.
1.3 Syfte
Syftet med rapporten är att skapa ett underlag om drönarteknik för byggbranschen genom att undersöka för- och nackdelar med tekniken inom byggproduktion och förvaltning.
Rapporten analyserar huruvida en drönare kan ersätta eller komplettera nuvarande arbetsmetoder som används idag av företag. Detta genom att ingående undersöka användning av drönarteknik genom att analysera tillämpningen ur ett ekonomiskt-, tidsmässigt och arbetsmiljömässigt perspektiv för att sedan möjliggöra jämförelser med traditionella arbetsmetoder.
1.4 Avgränsningar
Avgränsningar i detta examensarbete baseras på de tekniska möjligheter alternativt hinder som existerar med drönarteknik i skrivande stund. Dessa avgränsningar har bestämts med hjälp av utförda intervjuer med sakkunniga inom drönarteknik på KTH och NCC.
Examensarbetet har avgränsats till att använda drönare vid arbetsmetoder som utförs utomhus.
Avgränsningen var att beakta en drönares förmåga att samla information för att genomföra utvändig besiktning och inspektion, samt dess egenskap att genomföra beräkningar av ytor och massor på en byggarbetsplats. Fördjupningen har behandlat arbetsmiljö-, ekonomiska- och tidsmässiga aspekter.
1.5 Metoder
För att uppnå realistiska resultat användes flera olika metoder för insamling av relevant information.
Teori blandades med fallstudier för att ge rapporten substans med beprövade resultat. Teoretisk information kommer från intervju av sakkunniga samt faktainsamling från relevant litteratur.
3
1.5.1 Kvantitativ studie
Den kvantitativa forskningsmetoden handlar om termer av antal och siffervärden. Med hjälp av kvantitativ analys har samband till litteraturstudier och fallstudier påvisats i framställandet av denna rapport. Kvantitativa studier har också använts till att stärka påståenden som förekommer i rapporten.
Den kvantitativa forskningen bestod av arbetsmiljö, kostnader och tidsåtgång.
1.5.2 Komparativ studie
En komparativ metod beskriver och analyserar skillnader genom jämförelser. Metoden har använts till att jämföra insamlad data från kvantitativa analyser, fallstudier och litteraturstudier. Den komparativa forskningsmetoden beaktade arbetsmiljö, kostnader och tidsåtgång.
1.5.3 Fallstudie
Fallstudier har skett genom att observera hur ett obemannat luftfartyg fungerar i verkligheten. Syftet var att observera med hur god förmåga en drönare kan dokumentera information med hjälp av sin kamera. Observationer från utförda tester har använts till att kunna sammanställa kvantitativ data för användning av drönare för att sedan göra komparativa analyser för arbetsmetoder med alternativt utan drönare.
1.5.4 Intervjuer
Den empiriska metoden att genomföra intervjuer har använts regelbundet under examensarbetet gång.
Valet av personer att intervjua har baserats på deras kunskaper inom examensarbetets avgränsning.
Det innebär att intervjuernas utgångspunkt har varit drönarteknik och arbetsmetodik. Genomförda intervjuer har använts för att komplettera litteraturstudier och kvantitativa studier. Intervjutekniken som använts är öppen och semi-strukturerad.
1.5.5 Litteraturstudier
Litteraturstudier har genomförts under examensarbetets tid med fokus på vetenskapliga artiklar, facklitteratur, böcker och teori från aktuell utbildning på Kungliga Tekniska Högskolan.
Litteraturstudierna har använts till att bygga upp den teoretiska referensramen och faktainsamlingen för rapporten.
Litteraturstudier har genomförts om
• Arbetsmiljö
• Arbetsmetoder
• Byggekonomi
• Byggjuridik
• Drönarteknik 1.5.6 Frågeformulär
Frågeformulär har använts för att komplettera datainsamlingen till rapporten. Frågeformulär har skickats till utvalda personer när datainsamling från utförda litteraturstudier och intervjuer inte ansetts vara tillräcklig. Frågeformulären har bestått av öppna och stängda frågor. De öppna frågorna har gett
svarspersoner möjlighet att återge mycket information till skillnad från de stängda frågorna, som har använts för att precisera kvantitativ data.
1.5.7 Databaser
Tidigare utförda examensarbeten från DIVA som handlar om drönare inom byggbranschen har studerats och analyserats för användning som referenspunkt till utformandet av denna rapport.
Arbetsmiljöverkets databas över förd statistik har bidragit till datainsamlingen.
5
2 Nulägesbeskrivning
Detta avsnitt redovisar en kort beskrivning av NCC och deras drönarverksamhet. Avsikten är att ge läsaren förståelse för företagets bakgrund samt hur rapporten kan kopplas till deras verksamhet.
2.1 NCC
År 1988 skapades Nordic Construction Company genom en sammanslagning av de två företagen Armerad Betong Vägförbättringar AB och Johnson Construction Company (NCC, u.å. a). Idag är NCC ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen med huvudsaklig verksamhet i Norden, men finns även i Tyskland och Baltikum (NCC, u.å. b). Verksamheten är uppdelad i fyra olika affärsområden. De är NCC Industry, NCC Building, NCC Infrastructure och NCC Property Development (NCC, 2017).
År 2016 sysselsatte NCC cirka 17 000 människor och hade en omsättning på 53 miljarder svenska kronor. Med de tidigare nämnda siffrorna är företaget en av de största aktörerna på marknaden idag.
För att sätta det i perspektiv motsvarar NCC:s omsättning 4 % av den nordiska byggmarknadens totala omsättning, som var 1 352 miljarder svenska kronor under 2016.
Som ett av de ledande företagen i Norden är NCC:s affärsidé att bidra till en hållbar
samhällsutveckling genom behovsanpassade, kostnadseffektiva och kvalitativa lösningar till framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. Visionen är att förnya branschen och erbjuda de bästa hållbara lösningarna (NCC, 2017).
2.2 Drönarverksamhet på NCC
NCC tog beslutet att börja utveckla drönarteknik för sin verksamhet under augusti 2013. Drygt ett år senare implementerade NCC tekniken i sin dagliga verksamhet och är idag ett av de ledande
byggföretagen inom området.
I skrivande stund har NCC 23 st drönare och lika många piloter. För att bli drönarpilot krävs det att en internutbildning genomförs. Därefter skickas ett intyg till Transportstyrelsen som godkänner piloten.
Det har utförts drygt 1000 uppdrag med drönare sen det implementerats i NCC:s verksamhet.
Drönarens primära användningsområde hos företaget är inom mätteknik. Det används som ett komplement till GPS, totalstation och laserskanning. Ett annat användningsområde för drönaren är dokumentation av området på en byggarbetsplats (Lydig, 2017).
7
3 Teoretisk referensram
Detta avsnitt är en sammanställning baserad på litteraturstudier med anknytning till frågeställningen.
Avsnittet behandlar teori, regelverk och tekniska beskrivningar för att kunna ge en fördjupad kunskap och förståelse för ämnet.
3.1 Lagar och regler för drönare
Det existerar restriktioner i form av lagar som förhindrar användning av drönare med kamera på allmänna platser. Lagarna innebär att företag som ska använda sig av denna teknik måste ansöka om speciella tillstånd för att få flyga med drönare utrustade med kamera på allmänna platser.
3.1.1 Transportstyrelsen
Hos Transportstyrelsen, under kategorin luftfart, återfinns råd och regler gällande användning av drönare. Tillstånd behöver sökas vid de fall då drönaren ska flygas utom synhåll, användas för
utprovning eller forskning, kommersiell flygning och vid flygning på uppdrag eller liknande ändamål, som inte kan betraktas som nöje eller rekreation.
Tillstånd kan även behöva sökas hos andra myndigheter och intressenter som
• Flygplatser vid flygning inom flygplatsens kontrollzon.
• Länsstyrelsen för fotografering.
• Lantmäteriet för publicering och spridning av geografisk information (flygfoto).
• PTS för vissa typer av radiosändare
(Transportstyrelsen, u.å.)
3.1.2 Kameraövervakningslagen (2013:460)
En drönare utrustad med kamera faller under kameraövervakningslagen. Syftet med lagen är att kameraövervakning bara används när övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset.
För platser där allmänheten har tillträde måste tillstånd sökas hos länsstyrelsen vid användning av övervakningskamera. På platser där allmänheten inte har tillträde behövs inget tillstånd, istället faller ansvaret på att användaren säkerställer att övervakningen är tillåtet och följer
kameraövervakningslagens bestämmelser (SFS 2013:460).
3.1.3 Personuppgiftslagen (1998:204)
Personuppgiftslagen finns till för att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks.
Lagen täcker och behandlar ett brett område som innefattar bland annat insamling, lagring, registrering och spridning av personuppgifter. Lagen anger att lagring och hantering av personuppgifter är tillåtna vid fall då samtycke finns (SFS 1998:204).
3.2 AB 04
AB 04 är bestämmelser avsedda att användas vid byggnads-, anläggnings- och
installationsentreprenader. Bestämmelserna är skrivna för att användas vid delad entreprenad och generalentreprenad. Vid delad entreprenad står var och en av entreprenörerna i avtalsförhållande med beställaren. Vid generalentreprenad ansvarar entreprenören inför beställaren för hela produktionen.
AB 04 behandlar vem av beställare och entreprenör som ansvarar för arbetsmiljö-, kvalitets- och miljöfrågor samt ekonomiska frågor under entreprenaden från kalkylering till garantibesiktning (BKK, 2004).
Följande avsnitt existerar i AB 04:
1. Omfattning 2. Utförande 3. Organisation 4. Tider
5. Ansvar och avhjälpande 6. Ekonomi
7. Besiktning 8. Hävning
3.3 ABT 06
ABT 06 innehåller allmänna bestämmelser avsedda för totalentreprenad vid byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader. En totalentreprenad innebär att entreprenören ansvarar för projektering och utförande med hänsyn till beställarens förfrågningsunderlag.
Det är viktigt att alla som arbetar med entreprenader tar del av ABT 06:s regler. ABT 06 behandlar vem av beställare och entreprenör som ansvarar för arbetsmiljö-, kvalitets- och miljöfrågor under entreprenaden från kalkylering till garantibesiktning. Fortsättningsvis, hjälper ABT 06 parterna att hålla en god ekonomisk riskfördelning under entreprenaden med hjälp av inskrivna rättigheter och skyldigheter (BKK, 2007).
Följande avsnitt existerar i ABT 06:
1. Omfattning 2. Utförande 3. Organisation 4. Tider
9
5. Ansvar och avhjälpande 6. Ekonomi
7. Besiktning 8. Hävning 9. Tvistelösning
10. Förenklad tvistelösning
3.4 Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket bildades år 2001 och är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet (Arbetsmiljöverket, 2016). Syftet med myndigheten är att förbättra arbetsmiljön genom att arbeta mot sin vision, som är att skapa en god arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket, 2017).
Arbetsmiljöverkets uppgift är att kontrollera att lagar om arbetsmiljö- och arbetstider följs av företag och organisationer genom att inspektera arbetsplatser. Arbetsmiljöverket ansvarar för att skapa tydliga föreskrifter. Detta för att företag ska kunna genomföra ett systematiskt arbetsmiljöarbete och därmed öka samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Utöver det, ska Arbetsmiljöverket sammanställa statistik om olyckor och sjukdomar (Arbetsmiljöverket, 2015).
3.5 Taksäkerhetskommitén
Taksäkerhetskommitén är en gemensam satsning mellan organisationer och branschpartners.
Satsningen arbetar med att förebygga och minska risk för olycksfall vid takarbeten genom att framställa en branschstandard för arbete på tak. Dokumentet har tagits fram med hjälp av
Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Boverkets regler samt aktuella SIS- och Europeiska standarder. (Taksäkrehetskommitén, u.å)
Branschstandarden ska ligga till grund för riskanalyser som ska utföras inför takarbeten. Analysen baseras på vilka taksäkerhetsanordningar som existerar på taket inför arbete och vilka extra
säkerhetsåtgärder som krävs för att minska risken för olycksfall. Syftet med branschstandarden är att hjälpa de utförande välja den arbetsmetod med lägst ansedd risk (Taksäkrehetskommitén, u.å).
3.6 Kalkylering vid bygg- och fastighetsutveckling
Kalkylering är ett centralt begrepp inom bygg- och förvaltningsarbete. Genom att beräkna kostnader samt tidsåtgång för olika metoder och arbetssätt kan man därefter göra ett kvalificerat val.
Kalkylering vid bygg- och fastighetsutveckling behandlar flera olika begrepp inom kalkyl och ekonomi relaterat till byggindustrin (Hansson, Olander & Persson, 2008).
3.7 Kurser från utbildning
AF1720 Miljö och arbetsvetenskap
Kursen behandlar miljöproblem och miljölagstiftning inom byggbranschen. Även de viktigaste miljöcertifieringar som existerar förekommer (KTH, 2012a).
HS1006 Byggprocessen
Kursen behandlar de olika delar som finns i byggprocessen. Viktiga lagar som berör byggbranschen, vilka entreprenadformer, ersättningsformer och upphandlingsformer som finns enligt svensk
lagstiftning behandlas också (KTH, 2012c).
HS1015 Byggstyrning
Kursens innehåll är om anbudskalkylering. Tidsbergrepp, kapacitetsberäkningar, resursfördelning, arbets- och materialkostnadsberäkningar är viktiga delar av kursen. Vidare behandlas sammanställande och utformande av anbud (KTH, 2016).
AF1727 Utveckling av husbyggnader. Renovering, ombyggnad och tillbyggnad
Kursen behandlar drift och underhåll av husbyggnader i form av planer och nyckeltal. Viktiga aspekter inom kursen är ekonomi och installationer (KTH, 2014).
AF1740 Ekonomi och organisation
Kursens huvudsakliga innehåll är: kostnads- och intäktsanalys, investeringskalkylering,
byggkalkylering, redovisning/bokföring, organisationsteori och marknadsföring (KTH, 2012b).
HS1020 Skademekanismer av fukt
Kursen behandlar fuktmekanik och fuktberäkningar. Riskkonstruktioner med avseende på fukt i husbyggnader och hur fuktskador identifieras i en konstruktion beaktas (KTH, 2007).
HS1005 Fältmätningsteknik med matematisk statestik
Kursen behandlar hur inmätning med olika instrument sker samt beräkning av koordinater (KTH, 2017).
11
4 Faktainsamling
Följande kapitel redovisar erforderlig data som insamlats för att kunna skapa ett resultat kopplat till syftet och målformuleringen för rapporten.
4.1 Drönare
En drönare är ett obemannat luftfartyg och kan benämnas på ett antal olika sätt, som Unmanned Aerial Vehicle (UAV), Unmanned Aerial System (UAS) och Remotely Piloted Aircraft System (RPAS) (Transportstyrelsen, 2012).
Ett obemannat luftfartyg definieras av att det kan flyga autonomt eller fjärrstyras av en förare med hjälpmedel som anses vara nödvändiga för att kunna starta, flyga och landa det obemannade
luftfartyget. Fjärrstyrningen sker med hjälp av en kontrollstation på marken, som drönaren startar och landar ifrån samt en styrspak (Transportstyrelsen, 2012).
Den tekniskt viktigaste egenskapen hos en drönare är förmågan att samla in information. Med hjälp av den fast monterade kameran kan drönaren ta högupplösta stillbilder och streama video i realtid till föraren.
Ett obemannat luftfartyg är ingen ny uppfinning. Enligt Westin och Nisser (2006, 1) uppfanns det första obemannade luftfartyget år 1818 av den franska forskaren Charles Rozier. Tanken bakom uppfinningen var att skapa ett luftfartyg med möjlighet att avfyra missiler. På senare tid gått från att enbart användas för militäriska ändamål till bland annat medie- och byggbranschen.
4.1.1 Inspire 1
En typ av drönare som används hos NCC är modellen Inspire 1 och tillverkas av DJI. Drönarens totala paket består av en flygkropp, kamera, markstation och kontroll. Inspire 1 är ett av de enklare
professionella luftfartyg som DJI erbjuder.
Inspire 1 kan fjärrstyras av en pilot eller flyga autonomt. Att flyga autonomt kan ske på flera olika sätt.
Det första alternativet sker genom att föraren anger GPS-koordinater för att bestämma flygväg och det andra är att föraren väljer en punkt av intresse som drönaren sedan cirkulerar kring vid bestämd radie.
Inspire 1 är flexibel gällande vilken typ av kamera som kan monteras på flygkroppen. Det går att byta från en traditionell kamera till en värmekamera. Det innebär att samma drönare kan användas till flera olika arbetsmoment.
Bild 1 – Inspire 1 Bild 2 – Inspire 1
Egenskaper för luftfartyg Inspire 1:
• Vikt: 3060 g (inklusive kamera, propeller och batteri)
• Flygtid: 18 min
• Diagonallängd: 581 mm
Egenskaper för “standardkamera” till Inspire 1:
• Video: 4K @ 24-30 fps alternativt 1080p @ 24-60fps
• Fotografering: 12 megapixlar
• 94 graders synfält
• Kamera kan rotera 360 grader
• Live Video: 720p HD, kan transmitteras 5 km från markstation (DJI, u.å. a)
Egenskaper för kompatibel värmekamera till Inspire 1:
• Upplösning: 640x512 eller 336 x 256
• 2x, 4x, 8x digital zoom-funktion
• Temperaturkänslighet: <50 milliKelvin (DJI, u.å. b)
Bild 3 – Inspire 1 kamera Bild 4 – Inspire 1 kontroll
13
4.1.2 Förslag på lagändring
Justitiedepartementet har tagit fram ett lagförslag som innebär att kameraövervakningslagen inte ska gälla för drönare utrustade med kamera, om drönare flygs av annan än myndighet.
I förslaget framgår att personuppgiftslagen (1998:204) ska gälla och att tillstånd inte behöver sökas.
Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 augusti 2017 och gälla fram till 25 maj 2018 då en ny EU- lagstiftning kommer reglera användningen av drönare.
I Justitiedepartementets förslag där personuppgiftslagen ska tillämpas istället för
kameraövervakningslagen, regleras lagen så att det inte kommer att vara tillåtet med användning som medför kränkning av den personliga integriteten. Detta kommer att innebära att användaren får vidta åtgärder för att undvika integritetskränkningar. Åtgärderna som föreslås innebär att kamerautrustade drönare används för legitima ändamål och på ett öppet sätt (Regeringen, 2016).
4.1.3 Drönare som arbetsverktyg 4.1.3.1 Volymberäkning
Att beräkna volymer på en byggarbetsplats är ett vanligt förekommande moment. Volymberäkning med hjälp av drönare sker genom fotogrammetri. Det innebär att drönaren tar ett stort antal foton på ett specifikt område som sätts ihop till en datormodell i lämplig programvara. Med hjälp av den ihopsatta datormodellen kan volymer bestämmas (Spotscale, u.å.)
Att beräkna volymer med en drönare kan exempelvis användas till schakt- och sprängningsarbeten (Söderin, 2017). Den ihopsatta datormodellen kan enkelt hjälpa till att visualisera en byggarbetsplats och underlätta projekteringen vid utförande av olika arbetsmoment (Bim Alliance, 2017).
4.1.3.2 Besiktning och inspektion
Att använda sig av drönare försedda med kamera är en relativt ny metod för att genomföra utvändig besiktning och inspektion av byggnader. Det används som ett verktyg för att identifiera problem hos en konstruktion.
Drönaren styrs antingen av en pilot eller flyger autonomt i närhet kring konstruktionen samtidigt som kameran monterad på drönaren dokumenterar genom att fotografera eller filma. Informationen som drönaren samlat in kan betraktas antingen på plats eller skickas vidare till berörda parter. Fotografier som drönaren har tagit kan även användas till att återskapa en datormodell av objektet, på samma vis som vid volymberäkning. I efterhand kan man tydligt identifiera vilka delar av konstruktionen som fått anmärkningar och därefter ge förslag på åtgärder (Lindström, 2016).
För att utöka användningsområdet för drönare kan en värmekamera monteras på flygkroppen. Med hjälp av termografering kan man analysera klimatskalet och upptäcka energislöseri i byggnader.
Värmekameran kan användas för att upptäcka köldbryggor, luftläckage, bristfällig isolering och även påvisa områden där fukt kan finnas. Fuktskador är svåra att urskilja eftersom det visas som en kallare yta för värmekameran. Den kalla ytan kan då antingen vara en sämre isolerad yta eller en fuktskada, kalla ytorna måste då undersökas vidare för att bekräfta orsak (Svenska Dagbladet, 2006).
Vid användning av drönare ska logg föras där pilot, flygtid, typ av uppdrag samt eventuell driftstörning framgår (Danling, 2017).
4.2 Arbetsmiljö
4.2.1 Fall av person
En frekvent återkommande arbetsolycka under byggprocessen är fall av person. Enligt
Arbetsmiljöverket definieras fall av person av att en människa faller antingen från en höjd eller på samma nivå personen befinner sig på. Statistiken hämtad från Arbetsmiljöverket är aktuell från 2010 till 2016.
Inom byggindustrin sker det i snitt 817 olyckor av typen fall av person per år enligt Arbetsmiljöverket.
Det motsvarar drygt 24 % av alla arbetsolyckor inom industrin.
Figur 1
Figur 2 – Hämtad från Arbetsmiljöverket. Statistik, byggindustrin.
15
Inom fastighets- och förvaltningsbranschen sker det i snitt 109 olyckor av typen fall av person per år enligt Arbetsmiljöverket. Det motsvarar drygt 32 % av alla arbetsolyckor inom den branschen.
Figur 3
Figur 4 – Hämtad från Arbetsmiljöverket. Statistik, fastighet- och förvaltningsbranschen.
4.2.2 Arbete på tak
Taksäkerhetskommitén har sammanställt statistik för arbete på tak med hjälp av AFA Försäkringar.
Enligt Taksäkerhetskommitén har det skett 1580 olyckor kopplade till arbete på tak under perioden 2007 till 2013. Det innebär ett snitt på 226 olyckor per år under det tidsintervallet.
Följande typer av arbetsolyckor har skett på tak enligt Taksäkerhetskommitén (2015).
Figur 5
Figur 6
4.2.2.1 Riskinventering
Med hänsyn till den presenterade statistiken ovanför har Taksäkerhetskommitén gjort en riskinventering. Se bilaga 1.
17
4.2.3 Klättra på fasad
Yrkesarbetare som klättrar på fasad är ett arbetsmoment som kan innebära stora risker. I diagrammet nedan presenteras global statistik om vilka typer av olycksfall som kan ske under arbetsmomentet.
Statistiken kommer från föreningen Industrial Rope Access Trade Association och är sammanställd under perioden 2013 till 2015.
Figur 7
4.2.3.1 Riskinventering
Riskinventering är baserad på ovanstående statistik från IRATA. Se bilaga 2.
4.3 Arbetsmetoder
4.3.1 Skylift
Vid inspektioner av objekt på högre höjder kan en skylift behöva hyras in till projektet. Skyliften kräver samordning mellan förare, användare och arbetsledare. För att kunna granska byggdelar på närmare håll tar arbetaren sig upp på önskad höjd i skyliftens korg. Skyliften begränsas av vissa konstruktioner beroende på form och för höga höjder. Kostnaderna för användning av skylift utgörs av hyra för skylift samt löner och arvoden för inblandade parter som besiktningsman, arbetsledare och yrkesarbetare (Danling, 2017).
4.3.2 Fasadklättrare
Vid vissa typer av byggnationer fungerar inte arbetet med skylift. Vid dessa tillfällen kan klättrare komma att behövas. Klättrare förankrar sig vid en lämplig plats och tar sig med rep ner till delen som ska undersökas. Vid många konstruktioner behöver klättrare arbete i par för att utföra arbetet.
Kostnaderna för denna arbetsmetod består till största delen av yrkesarbetarna som utför jobbet samt eventuellt besiktningsmannens arvode (Danling, 2017).
4.3.3 Volymberäkning
Volymberäkning kan göras på flera olika sätt med dagens teknik. Vanligt förekommande är att volym samt ytor beräknas med hjälp av inmätning. För att mäta längder och höjder används moderna totalstationer vid längdmätning samt avvägningsverktyg för noggrannare höjdmätning. Med hjälp av en punkt med känd höjd kan höjdskillnader avvägas med avvägningsinstrumentet. GPS- baserade RTK system används allt oftare tillsammans med totalstationer för noggranna mätningar av punkter.
De framtagna höjderna och längderna kan sedan användas för att beräkna volymen av önskat område (Lantmäteriet, u.å.).
19
5 Genomförande
I följande kapitel presenteras hur datainsamlingen har genomförts på ett systematiskt vis.
5.1 Litteraturstudier
Inledningsvis har ett stort fokus lagts på litteraturstudier med avsikten att uppnå god förståelse för ämnet rapporten behandlar. Det skedde med hjälp av omfattande bibliotekssökningar och
internetsökningar. Det som söktes efter var böcker, rapporter, artiklar, tidigare utförda och tidigare utförda examensarbeten inom området.
I databasen DiVA har liknande rapporter studerats. Nyckelord för sökningen var drönare och bygg.
Anledningen bakom att studera tidigare gjorda rapporter var att möjligen kunna ta stöd av dessa.
För att skapa uppfattning om vad en drönare egentligen är studerades flertal artiklar. Information om drönare hämtades från vetenskapliga artiklar och Transportstyrelsens hemsida. Ur detta erhölls definitionen av drönare, dess historia och potentiella användningsområden inom byggbranschen. Det gav även riktlinjer för fortsatt arbete då företag som använder drönare i sin byggprocess kunde identifieras och kontaktas.
Efter att erhållit grundläggande teori om drönare, skiftades fokus till lagar och regler om att använda en kamerautrustad drönare. På Transportstyrelsens hemsida kunde bakgrund om regler och när tillstånd krävs för att flyga en drönare införskaffas. Utöver det, gjordes litteraturstudier om
kameraövervakningslagen och personuppgiftslagen. Med denna information kunde problematiken med att använda drönare i en byggprocess belysas i rapporten. Efter det har artiklar om förslag på
lagändring har även studerats. Detta för att kunna använda i analysdelen av rapporten att förändring av lagar om drönare pågår.
Eftersom att rapporten belyser besiktning med drönare genomfördes litteraturstudier om en
besiktningsmans rättigheter och skyldigheter. Detta genom att beakta standardavtalen AB 04 och ABT 06 som existerar inom byggsektorn. De har framtagits av beställaren och entreprenör i syfte för att se till att en besiktning genomförs på rätt sätt.
Studier om hur företag ska arbeta med sin arbetsmiljö har skett genom att ta del av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Detta för att förstå hur företag arbetar för att säkerställa en god arbetsmiljö för sina arbetare genom att identifiera riskabla arbeten och hur det ska förhindras exempelvis.
Studier om traditionella arbetsmetoder har genomförts med hänsyn till arbetsmiljö. Detta för att kunna skapa riskinventeringar som presenterats i rapporten. Taksäkerhetskommiténs rapport om arbete på tak har bidragit till att skapa en riskinventering för takarbete och rapporter från IRATA har bidragit till riskinventering för yrkesarbetare som klättrar på fasad. Syftet var att fördjupa sig i vad som är orsaken bakom fall av en person vid olika arbetsmetoder för att sedan kunna jämföra med när en drönare implementeras i byggprocessen.
Användningsområdet volymberäkning med hjälp av drönare studerades för att kunna skicka ett frågeformulär till en drönarpilot på NCC. Studien omfattade vetenskapliga artiklar och företags hemsidor som erbjuder tjänsten.
Fördjupning om byggekonomi har skett med hjälp av boken “Kalkylering vid bygg- och
fastighetsutveckling” skriven av Hansson, Olander och Persson. Med boken som grund har relevanta
ekonomiska aspekter behandlats för att skapa en realistisk kalkyl av implementering av drönartekniken.
5.2 Kvantitativ forskning
Arbetsmiljöverket för statistik om arbetsolyckor i olika branscher. För att datan ska vara relevant till rapportens innehåll har statistik från byggbranschen och förvaltningsbranschen beaktats.
I Arbetsmiljöverkets databas existerar många dokumenterade typer av olycksfall inom de två nämnda områden. Med hjälp av presenterade riskanalyser i denna rapport har avgränsningen om vilken typ av olycksfall identifierats. Mest relevant ansågs fall av person vara.
5.3 Fallstudie
Med hjälp av en handledare genomfördes det en fallstudie av drönarteknik på NCC:s arbetsplats vid Norvik. Syftet med att utföra experimentet var att uppfatta hur en drönare fungerar för att kunna utföra en inspektion eller besiktning och därmed förstå möjligheter och hinder med tekniken.
5.3.1 Förutsättningar
Under utförandet av fallstudien rådde följande väderförhållanden vid Norvik:
• Soligt, nästintill molnfritt
• Lufttemperatur: ca 10 °C
• Vindhastighet: ca 5 m/s
Utrustning som användes vid utförandet av fallstudien
• DJI Inspire 1
• “Standarkamera”
• Tidtagarur
5.3.2 Genomförande av fallstudie
Fallstudien påbörjades genom en demonstration av hur programvaran fungerar via en iPad eller liknande som placeras på fjärrstyrningen. Syftet var att påvisa hur bra applikationen kan streama drönarens synfält till föraren. Under samma moment skulle även drönarens flygegenskaper bedömas.
Aspekter som togs till hänsyn var hur noggrant föraren kunde manövrera luftfartyget, hur stabil luftfartyget var vid en fast position i luften samt hur det påverkades av olika väderförhållanden.
Nästa moment i testet var att undersöka drönarens förmåga att fotografera. Med hjälp av ett simpelt knapptryck på fjärrkontrollen tog drönarpiloten stillbilder inom avstånden 5-15 meter från
konstruktionens yta. I efterhand, när stillbilderna analyserades på datorskärm bestämdes hur långt avstånd från objektets plan drönaren bör fotografera från för att upprätta goda möjligheter till att genomföra en utvändig inspektion.
Under samma moment som fotografering genomfördes, beaktades tidsåtgången för arbetet utfört med drönare. Aspekter som togs till hänsyn var hur lång tid det tog att starta och påbörja flygningen, hur
21
lång tid det tog att fotografera en konstruktion med känd vägg- och takarea samt hur lång tid det tog att byta ett batteri hos luftfartyget.
Efter att ovanstående genomförts, kunde mer avancerade funktioner hos Inspire 1 belysas av drönarpiloten. Föraren visade hur drönaren kan fotografera en förvald punkt av intresse genom att cirkulera runt målet från ett bestämt avstånd.
En annan avancerad funktion som belystes var hur volymberäkning sker med hjälp av den insamlade datan av drönare. Med hjälp av lämplig programvara redovisades även hur beräkning med drönare kan ha koppling till efterarbetet vid besiktning och inspektion med drönare.
5.4 Intervjuer & Frågeformulär
Personer som kontaktats för intervjuer och till frågeformulär har noga valts ut. Detta för att kunna få relevant information, där personen i fråga faktiskt har erfarenhet av att det finns en koppling mellan drönare och bygg.
För att samla in kostnadsuppgifter till rapporten kontaktades NCC Eftermarknad som har hand om förvaltningen av färdigställda byggnader. Syftet med att kontakta NCC Eftermarknad var att
identifiera specifika användningsområden där dem upplever att en drönare kan underlätta deras arbete.
Detta för att bekräfta identifierade användningsområden. Fortsättningsvis, var målet att ta reda på kvantitativ data i form av kostnader för traditionella arbetsmetoder. Detta skedde genom ett frågeformulär, efter platsbesöket på NCC:s huvudkontor i Solna, Stockholm.
För att kunna beskriva hur NCC använder drönare i sin verksamhet intervjuades en drönarpilot på NCC. Med hjälp av ett frågeformulär kunde det fastställas vilken typ av drönare som används, hur den används och hur många drönarpiloter som finns på NCC bland annat.
I samband med fallstudien av drönaren genomfördes en öppen intervju. Under intervjun diskuterades möjligheter och hinder med drönarteknik under byggproduktion. Punkter som belystes under intervjun var vilken utrustning som används för att genomföra ett arbetsmoment med hjälp av drönare, hur arbetsmiljön påverkas, fotografiernas kvalité och hur drönaren kan påverkas av yttre omständigheter.
Med hjälp av ett frågeformulär utskickat till Lydig kunde en detaljerad beskrivning om hur
volymberäkning sker med hjälp av drönare. Anledningen till att frågeformuläret skickades ut var att komplettera studierna gjorda om det arbetsmomentet genom att låta en person som utfört detta arbetsmoment tydligt beskriva hela processen.
Ett platsbesök hos Riksbyggen genomfördes som sista moment. Inför platsbesöket hade ett
frågeformulär skickats ut för att skapa en uppfattning om hur Riksbyggen implementerat drönare för att sedan gå in på detaljer under besöket. Under besöket genomfördes en öppen intervju med en teknisk förvaltare under cirka en och en halvtimmes tid med syftet att redogöra vilka
användningsområden en drönare har hos företaget, vilka fördelar respektive nackdelar de har sett med tekniken och hur responsen från övriga arbetare på företaget har varit angående implementeringen.
23
6 Resultat
Att implementera drönarteknik i en byggprocess är en utveckling som branschen bör sträva mot.
Respons från näringslivet och observationer under fallstudien bekräftar möjligheten att använda en drönare till att genomföra volymberäkningar samt utvändig besiktning och inspektion.
6.1 Drönare som arbetsverktyg
Observationer från fallstudien visar att drönaren är ett användarvänligt, smidigt och snabbt verktyg att operera. Det kräver väldigt lite logistiskt arbete inför, under och efter uppdraget eftersom drönaren är lättillgänglig.
De utförda testerna visade att den monterade kameran kan ta fotografier med hög detaljnivå som sedan kan analyseras i efterhand på en skärm. För att erhålla ett referensvärde av ytan som drönarens kamera kan betrakta, fotograferades en byggnad från cirka 5 meters avstånd. I efterhand kunde referensvärdet bestämmas till 30 m² per bild. Trots den stora ytan per bild, var detaljnivån hög. För efterbehandling av insamlad information laddas bilderna upp till en dator och analyseras med lämplig programvara.
Observationer från fallstudien visar även att flygning med drönare begränsas mycket av yttre faktorer.
Under och efter genomförande av fallstudien upptäcktes följande problem:
• Sämre bildkvalitét när ytan som ska filmas eller fotograferas är i skugga.
• Sämre bildkvalitét när stark sol lyser in i drönarens kamera.
• Svårhanterlig vid starka vindar.
• Risk att krocka med föremål vid nära filmning eller fotografering.
• Avger relativt högt ljud vid användning.
• Begränsad batteritid.
Anställda från byggföretag som arbetar i nära kontakt med drönare i sin verksamhet ställer sig positivt till det som arbetsverktyg. Enligt Lydig (2017) ger användning av drönare NCC ett mervärde. På NCC används drönaren främst till dokumentationsarbete och mätning, vilket underlättar vid planering.
Riksbyggen har även de implementerat drönarteknik i sin verksamhet. Enligt Danling (2017) används det till inspektioner av tak och fasad. De planerar även att utföra diagnoser av byggnader med hjälp av en värmekamera monterad på drönaren inom en snar framtid.
6.1.1 Specifika användningsområden
Med hjälp av insamlad data i form av frågeformulär, intervjuer och praktiska tester kan ett resultat på specifika uppdrag presenteras. Se bilaga 3, 5, 6 och 8.
Vid besiktning och inspektion:
• Ytskiktsskador
• Inspektion av fogar mellan element.
• Kontrollera anslutningar på högre höjder
• Identifiera sprickor i takpannor och tätskikt.
• Kontroll av ansamlingar i hängrännor.
• Värmeläckage
• Köldbryggor Vid volymberäkning:
• Schaktmassor
• Bergsprängning
• Dokumentation
• Modellering
Inom dessa arbetsmoment ses drönaren kunna komma till användning för att på bästa möjliga sätt ersätta alternativt komplettera nuvarande arbetsmetod. Baserat på resultaten från fallstudien samt intervjuer med sakkunniga ses en stor möjlighet för tids- och kostnadsbesparingar med drönaren som primärt arbetsverktyg för ovan nämnda arbeten.
6.2 Kostnader
Drönare har ur ett ekonomiskt perspektiv visat sig vara ett fördelaktigt alternativ jämfört med
traditionella arbetsmetoder. Drönaren köps in för en engångskostnad och kan sedan användas till flera olika typer av uppdrag. Det innebär att kostnaden per uppdrag blir väldigt liten. På NCC räknar man med en avskrivningstid på 2 år för investeringen av en drönare.
Den beräknade kostnaden för drönaren och dess utrustning är baserad på den modell NCC använder sig av samt extra tillbehör som anses vara nödvändig. Se bilaga 4 och 7.
Tabellen nedan visar en kostnadsberäkning för arbetsmomenten besiktning och inspektion. Siffrorna är baserade på ungefärliga beräkningar gjorda med hjälp av NCC Eftermarknad. Se bilaga 5.
Metod Drönare Skylift Fasadklättrare
Pris 215 kr/dag 2000 kr/h 1500-3000 kr/h
Arbetsledare 800 kr/h 800 kr/h 800 kr/h
Besiktningsman/Drönarpilot 1000 kr/h 1000 kr/h 1000 kr/h
Summa 1800 kr/h + 215
kr/dag
3800 kr/h 3300-4800 kr/h
Siffrorna är baserade på ungefärliga beräkningar på tidigare utförda projekt av NCC eftermarknad. Se bilaga 5.
25
Tabellen på föregående sida visar tydligt att kostnaden för de olika metoderna per timme skiljer sig åt.
Trots att drönaren initialt kräver en större investering visar tabellen de positiva kostnadsfördelarna med drönare som arbetsverktyg.
Vid volymberäkning med hjälp av drönare, som tidigare nämnt enligt Lydig (2017), är det svårt att räkna på hur mycket som man faktiskt sparar. Trots det menar han på att det existerar ett otroligt mervärde med tekniken.
6.3 Tid
Att redovisa hur mycket tid som sparas exakt på att använda sig av en drönare är svårt att göra. Det varierar beroende på uppdragets karaktär, där detaljnivå och omfattning är avgörande. Däremot påvisade fallstudien tydligt att en drönare är ett smidigare verktyg att använda sig utav jämfört med annan utrustning som krävs vid utvändig besiktning och inspektion samt volymberäkningar. Drönaren är snabb på att förflytta sig över stora ytor och kräver mindre logistiskt arbete, vilket sparar tid.
Fallstudien påvisade även att arbetet efter flygningen visade sig vara mer tidskrävande än själva flygningen.
6.4 Arbetsmiljö
Att använda sig av en drönare förbättrar arbetsmiljön avsevärt. Drönarpiloten står på marknivå, som påvisat under fallstudien, när ett uppdrag utförs och därmed elimineras riskerna med fall av person för yrkesarbetaren. Som tidigare redovisats i kapitel fyra, motsvarar fall av person i byggindustrin 24 % av alla arbetsolyckor och i fastighets- och förvaltningsbranschen motsvarar det 32 %.
Som tidigare nämnt, används en drönare vid besiktning och inspektion till att identifiera problem med en byggnad. När en åtgärd av en byggnad ska ske, existerar fortfarande riskerna presenterade i
bilagorna 1 och 2. Däremot innebär det att tiden spenderad på högre höjder och vid svåråtkomliga ytor för yrkesarbetare reduceras vilket är fördelaktigt.
Under fallstudien observerades risker med att använda en drönare. Risken att drönare faller ner och träffar någon eller något måste beaktas. Det innebär att det kan finnas ett behov av att spärra av området där drönaren ska användas. Risken att en drönare kan försvinna utom synhåll för föraren ska tas till hänsyn eftersom en pilots förmåga att manövrera drönaren försämras och risken för kollision ökar.
27
7 Diskussion
I följande avsnitt diskuteras och analyseras studiens undersökningsresultat. Avsikten är att föra ett resonemang kring drönare som arbetsverktyg.
Mycket talar för att drönare är ett självklart val av verktyg för att modernisera byggbranschen. Trots de fördelar som redovisats i rapporten med att en drönare är ett användarvänligt, smidigt och snabbt verktyg att hantera, existerar även tydliga begränsningar.
7.1 Drönare som arbetsverktyg
En betydande faktor till att använda drönare är dess tillgänglighet. Drönarens mobilitet gör att det inte kräver mycket logistiskt arbete inför utförande av uppdrag. Drönaren är lätt att starta och kan börja flyga inom några sekunder från att piloten är på plats. Jämförs det med förarbetet som krävs för att använda en skylift och att klättra på fasad, är det ett snabbare alternativ tidsmässigt.
Hur lång tid ett uppdrag tar att genomföra är beroende av den önskade detaljnivån. Mer detaljerade resultat kräver fler överlappande foton, och det tar längre tid. Drönarens flygtid är begränsad av batteritiden, efter cirka 20 minuter behöver drönaren flygas tillbaka till drönarpiloten för ett batteribyte. Att byta batteri tar endast några sekunder och uppdraget kan sedan fortsätta.
Däremot påverkas flygning med drönare mycket av yttre faktorer. När vindhastigheten når över ca 6 m/s blir det svårt att få bra bilder samt svårare att kontrollera drönaren. Starka vindar försvårar närgående flygningar då risken för kollision med objekt ökar. Kraftigare regn samt kallare
temperaturer under -5 °C hindrar även det flygning med drönare. Dagar där det är för klart och soligt påverkar drönarens bildkvalité negativt på lite olika sätt. Solljus som lyser in i drönarens kamera bländar och försämrar på så sätt möjligheten att fota bra kvalitativa bilder. Ytor som skuggas riskerar också att hindra bilderna från att bli tillräckligt detaljerade då objektet blir för mörkt för linsen.
Ett annat problem med drönare är att den endast kan användas till för att se problemen genom kameran, till skillnad från en besiktningsman som kan använda sig av lukt och känsel också när ett område undersöks.
Trots problematiken med drönare är det ett användbart verktyg som sparar pengar för företag. Jämför man kostnaden mellan drönare och andra mer traditionella arbetsmetoder utmärker sig drönaren positivt.
Beräknat på drönare som används av NCC inklusive alla extra tillbehör kostar en drönare av modell DJI Inspire 1 ungefär 95 000 kr. Räknat på 220 arbetsdagar per år med drönaren blir
avskrivningskostnaden per dag ungefär 215 kr. Drönaren har låga driftskostnader där föraren står för den största delen. Förslagsvis, kan en förare gå en utbildning där man lär sig om manövrering och funktioner vilket kan medföra att avskrivningskostnaden ökar.
Att använda sig av drönare vid besiktning och inspektion är fördelaktigt när syftet är att upptäcka fel.
Foton som drönaren tar på objekt är tillräckligt skarpa för att kunna avgöra om vidare inspektion av ett område krävs. Det innebär att om företag använder sig av drönare för att upptäcka fel, kan man eliminera behovet av att hyra in annan dyrare utrustning endast till när åtgärderna ska genomföras.
Under besiktning och inspektion är drönarens mobilitet en stor fördel då drönaren kan röra sig
obehindrat över stora ytor. Jämförelsevis kan en skylift behöva förflyttas runt ett objekt flera gånger för att komma åt hela ytan som ska undersökas, vilket kan vara en tidskrävande process.
Som ovan nämnt, andra mer traditionella metoder kräver att man oftast hyr in tjänster eller maskiner till en större kostnad för varje uppdrag från start. Kostnaden för att hyra vissa maskiner för ett projekt överstiger ofta kostnaden för en drönare med tillbehör. För företag som vet hur en drönare ska användas, är det ekonomiskt fördelaktigt.
Vid nyproduktion av byggnader gör sig drönaren mindre användbar för utvändiga inspektioner. Vid nybyggen finns oftast redan byggställningar uppe runt bygget vilket gör att arbetare kan ta sig upp till önskad höjd. Samtidigt är taken på moderna hus ofta konstruerade för att en person ska kunna röra sig säkert. Det innebär att drönaren inte behövs i dessa fall ur ett ekonomiskt perspektiv.
Att använda sig av drönare vid volymberäkning är ett gott komplement beroende på arbetsplats. Det är svårt att redovisa hur mycket tid och pengar en drönare sparar in då det beror på arbetsplatsens
placering samt utseende. Drönaren är ett fördelaktigt verktyg då volymberäkningar ska göras på stora ytor samt där volymen på flera massor med olika placeringar ska göras.
En annan fördel med drönare är att arbetsmiljön förbättras markant. Förbättringen sker främst under arbetsmomentet besiktning och inspektion. Med hjälp av drönare går det att identifiera problem hos en byggnad från en säker plats på marken. Drönaren eliminerar behovet av att röra sig på höga höjder i syfte att identifiera problemen. Det innebär att man endast behöver infinna sig på höga höjder när eventuella åtgärder görs. Riskerna med att befinna sig på på höga höjder försvinner inte, eftersom drönaren identifierar problemen med byggnaden utan den reducerar tiden spenderad på höga höjder för en person.
7.2 Lagar och regler
Användandet av drönare begränsas också av lagar och regler. Lagarna kan komma att begränsa viljan hos företag att investera eller byta nuvarande metoder mot drönarteknik för att undvika krångel med myndigheter. I dagsläget går det dock att få tillstånd för användande av kamerautrustad drönare.
Lagen som reglerar hur drönare försedda med kamera får användas har debatterats sedan innan införandet av lagen. Mycket kritik mot regleringen har drivit fram det nya förslaget om lagändring.
Lagändringen förutsätter att användaren tar ansvar för att omgivande människors integritet inte kränks.
Huruvida denna lagändring kommer att missbrukas eller inte hänger mycket på hur man väljer att följa upp samt kontrollera användandet.
Företag som använder drönare som verktyg i tjänst skulle lättare kunna kontrolleras med krav på detaljerad loggbok över varje utförd flygning som kan styrka användningens syfte. Svårare blir det dock att kontrollera privatpersoners användning på samma sätt. En gemensam lag för alla EU länder väntas träda i kraft år 2018.
Datainspektionen, vars uppgift är att förhindra att människors personliga integritet kränks, säger nej till förslaget om lagändring. Datainspektionen menar på att drönarens mobilitet, övervakningskapacitet och svårigheten att upptäcka övervakningen möjliggör en potentiellt integritetskänslig
kameraövervakning.
29
7.3
Utvecklingsmöjligheter
Användning av drönarteknik i byggbranschen är begränsad till vad tekniken kan åstadkomma. Med dagens teknik kan drönare med fördel användas vid olika arbetsmoment utomhus. Nästa steg för att implementera drönaren mer i en byggprocess är att möjliggöra användning inomhus samt på riskfyllda områden som gruvor där drönaren har svårt att navigera. För att möjligen effektivisera drönararbetet mer kan den tekniska utvecklingen möjliggöra mera autonomt arbete vid bland annat
dokumentationsarbeten.
31
8 Slutsats
Med resultaten presenterade i rapporten rekommenderas inköp av drönare till företag som håller på med produktion av större anläggningar eller arbeten som sträcker sig över flera delar i byggprocessen.
Drönaren får som mest nytta då den inledningsvis kan användas istället för andra mer traditionella metoder, främst i projekterings- och förvaltningsskedet. Vid förvaltning av bebyggda hus går mycket pengar att spara på att förvaltaren lär sig använda drönaren för inspektioner.
Att köpa in drönaren istället för att hyra per uppdrag rekommenderas vid frekvent användning eftersom kostnaden blir lägre utslaget över antalet användningar och uppdrag. Vid planerat inköp av drönare bör vissa kriterier om nödvändighet först uppfyllas för att säkerställa behovet.
Att se över inför inköp av drönare:
• Hur höga byggnationer kommer att arbetas med.
• Vilka typer av objekt och byggen samt omfattning av dessa.
• Vart genomförs arbetet och om platsen tillåter säker användning av drönare.
• I vilka/vilket skede av byggprocessen företaget oftast arbetar i.
Sammanfattningsvis, ses drönare som en god investering för byggföretag där ovanstående kriterier kan uppfyllas i så hög utsträckning som möjligt.
33
9 Rekommendation
För kommande examensarbeten inom området drönarteknik i byggbranschen rekommenderas att följande undersöks vidare:
• Ingående beräkna tidsbesparingar som görs med hjälp av drönare för arbetsmoment rapporten behandlat.
• Undersöka syftet att använda drönare till övriga arbetsmoment som denna rapport inte behandlat.
• Undersöka vad besiktningsmän tycker om hur en drönare är som verktyg vid besiktning och inspektion.
35
Referenser
Skriftliga källor
Arbetsmiljöverket. Saknar år. Arbetskadestatistik. Tillgänglig:
http://webbstat.av.se/QvAJAXZfc/opendoc.htm?document=AccessPoint%2FArbetsskadestatistik.qvw
&host=QVS%40vmextapp01-hk&anonymous=true (Hämtad 2017-04-19)
Arbetsmiljöverket. 2016. Historik - Arbetsmiljö nu och då. https://www.av.se/om-oss/125-ars- jubileum/#9 (Hämtad 2017-04-10).
Arbetsmiljöverket. 2015. Om oss. https://www.av.se/om-oss/ (Hämtad 2017-04-10).
Bim Alliance. Saknar år. Drönare och BIM skapar nya möjligheter. Tillgänglig:
http://www.bimalliance.se/vad-aer-bim/exempel/ncc-construction-sverige/ (Hämtad 2017-05-05) Byggandets Kontraktskommité, 2004. AB 04 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader. Svensk Byggtjänst.
Byggandets Kontraktskommité, 2007. ABT 06 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten. Svensk Byggtjänst.
Datainspektionen. Saknar år. Kamerövervakningslagen. Tillgänglig:
http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/kameraovervakningslagen/ (Hämtad 2017-04-07).
DJI. Saknar år a. Inspire 1 Specs. Tillgänglig: http://www.dji.com/inspire-1/info#specs (Hämtad 2017- 04-17).
DJI. Saknar år b. Zenmuse XT. Tillgänglig: http://www.dji.com/zenmuse-xt (Hämtad 2017-04-17).
Erna Zelmin-Ekenhem. 2017. Årsredovisning 2016. Stockholm. Arbetsmiljöverket. Tillgänglig:
https://www.av.se/globalassets/filer/om-oss/arsredovisningar/arsredovisning-arbetsmiljoverket- 2016.pdf
Fransson, Margite. 2017. Sju dog efter arbetsolyckor. Byggnadsarbetaren. 7 februari.
http://www.byggnadsarbetaren.se/2017/02/sju-dog-efter-byggolyckor/ (Hämtad 2017-03-25).
Hansson, Olander & Persson. 2008. Kalkylering vig bygg- och fastighetsutveckling. Svensk byggtjänst.
Justitiedepartementet. 2016. Kamerövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare för berättigade ändamål. Stockholm: Regeringen.
KTH. 2012a. AF1720 Miljö- och arbetsvetenskap. https://www.kth.se/student/kurser/kurs/AF1720- 20122.pdf (Hämtad 2017-05-10)
KTH. 2012c. HS1006 Byggprocessen. https://www.kth.se/student/kurser/kurs/HS1006-20122.pdf (Hämtad 2017-05-10)
KTH. 2016. HS1015 Byggstyrning. https://www.kth.se/student/kurser/kurs/HS1015-20162.pdf (Hämtad 2017-05-10)
KTH. 2014. AF1727 Utveckling av husbyggnader. Renovering, ombyggnad och tillbyggnad.
https://www.kth.se/student/kurser/kurs/AF1727-20142.pdf (Hämtad 2017-05-10)
KTH. 2012b. AF1740 Ekonomi och organisation. https://www.kth.se/student/kurser/kurs/AF1740- 20122.pdf (Hämtad 2017-05-11)
KTH. 2007. HS1020 Skademekanismer av fukt. https://www.kth.se/student/kurser/kurs/HS1020- 20072.pdf (Hämtad 2017-05-11)
KTH. 2017. HS1005 Fältmätningsteknik med matematisk statistik.
https://www.kth.se/student/kurser/kurs/HS1005-20172.pdf (Hämtad 2017-05-20)
Lantmäteriet. Saknar år. Nätverks-RTK. Tillgänglig: https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och- geografisk-information/GPS-och-geodetisk-matning/GPS-och-satellitpositionering/Metoder-for- GNSS-matning/Natverks-RTK/ (Hämtad 2017-05-14)
Lindström, Kristina. 2016. Drönare för besiktning och inspektion. Svensk byggtjänst. 3 mars.
https://omvarldsbevakning.byggtjanst.se/artiklar/2016/mars/dronare-for-besiktning-och-inspektion/
(Hämtad 2017-03-24)
Lundgren, Stefan. 2016. Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 4:e kvartalet 2016. Stockholm.
Tillgänglig:
http://www.scb.se/contentassets/d3e15bbefe2a4ffa89d104a3ffcbde0e/am0201_2016k04_sm_am63sm 1701.pdf
Månsson, Ola. 2012. Jobbet ska vara hälsosamt, inte farligt. Byggindustrin. 11 november.
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/jobbet-ska-vara-halsosamt-inte-farligt-18661# (Hämtad 2017-03- 30).
NCC. Saknar år a. Historisk resumé. Tillgänglig: https://www.ncc.se/om-ncc/om-koncernen/var- historia/historisk-resume/ (Hämtad 2017-04-04).
NCC. Saknar år b. Om koncernen. Tillgänglig: https://www.ncc.se/om-ncc/om-koncernen/ (Hämtad 2017-04-14).
NCC. 2017. Årsredovisning 2016. Solna. NCC. Tillgänglig:
https://www.ncc.se/contentassets/811c9b101524475bb788452fc81e70a2/ncc_arsredovisning_2016.pd f
Nisser & Westin. 2006. Human factor challenges in Unmanned Aerial Vehicles. Tillgänglig:
https://www.researchgate.net/publication/228768198_Human_factors_challenges_in_unmanned_aeria l_vehicles_uavs_A_literature_review (Hämtad 2017-03-28).
Regeringen. 2016. Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare för berättigade ändamål. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-
promemorior/2016/12/kameraovervakningslagen-och-mojligheterna-att-anvanda-dronare-for- berattigade-andamal/ (Hämtad 2017-05-02)
Robbins, C H. 2016. Work & Safety Analysis 2016. Industrial Rope Access Trade Association.
Tillgänglig: http://www.irata.org/pdf%20downloads/WASA%202016.pdf (Hämtad 2017-04-25).
SFS 1998: 204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2013: 460. Kamerövervakningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Spotscale. Saknar år. How it works. Tillgänglig: http://spotscale.com/ (Hämtad 2017-05-02).
Svenska Dagbladet. 2006. Kameran avslöjar energiboven. Svenska Dagbladet. 11 februari.
Tillgänglig: https://www.svd.se/kameran-avslojar-energiboven (Hämtad 2017-05-07)
37
Söderin, Kaj. 2017. Drönare allt vanligare verktyg på bygget. Byggnadsarbetaren. 5 april. Tillgänglig:
http://www.byggnadsarbetaren.se/2017/04/dronare-allt-vanligare-verktyg-pa-bygget-/ (Hämtad 2017- 04-26)
Taksäkerhetskommitén. 2015. Statistik Tak 15 09 05. Opublicerat dokument.
Taksäkerhetskommitén. Saknar år. Arbetsuppgifter och riskanalys vid arbete på tak. Tillgänglig:
http://www.taksakerhet.se/ (Hämtad 2017-04-16)
Taksäkerhetskommitén. Saknar år. Branschstandard för taksäkerhet. Tillgänglig:
http://www.taksakerhet.se/ (Hämtad 2017-04-16)
Muntliga källor
Lydig, Andreas. Teknisk Specialitetet, NCC.
Ragnerstam, Andreas. Projektchef Eftermarknad Bostad, NCC.
Danling, Göran. Affärs och verksamhetsutvecklare, Teknisk förvaltning, Riksbyggen.
Bilagor
Bilaga 1
Riskinventering för arbete på tak Moment: Tillträde till och från tak
Lös stege - markstege
• Fall från lös stege vid uppstigning - fot slinter, tappar handgreppet
• Fall från lös stege – stege vickar
• Fall när lös stege välter i sidled/glider nertill – glidskydd saknas eller brister
• Fall vid övergång till tak/takstege (fastnar med kläder eller annat, slinter/tappar handgrepp) Fast fasadstege
• Fall vid uppstigning på fast fasadstege med eller utan lös stege för tillträde nertill
• Fall från fast fasadstege (fot slinter, tappar handgreppet)
• Fall i fast fasadstege med ryggskydd
• Fall när fast fasadstege lossnar från fasad etc
• Fall vid övergång till tak/takstege (fastnar med kläder etc, slinter/tappar handgrepp) Vindstrappa, förflyttning på vind och uppstigning via tillträdeslucka
• Fall vid tillträde till vind
• Fall inne på vind
• Slår huvudet i byggnadsdel i tak
• Skada sig på skruv, spik etc inne på vind
• Fall inne på vind, från stege, hal stege, hala skor, smal gångväg
• Tillträdesstege ger vika
• Fall på tak/från tak vid utstigning på taket
• Träffas av igenslående taklucka (huvud, fingrar)
• Belastningsskada vid lyft av tung lucka (ev med snö på)
