Bidragsmedel som syftar till att minska miljöbelastningen bör användas där det gör mest nytta. Ett sätt att mäta denna nytta är att beräkna hur mycket det kostar att reducera utsläppen med exempelvis ett ton eller kilo. Detta mått på kostnads- effektivitet redovisas för koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid i Tabellerna 6 och 7 nedan.
Nyckeltal kan användas för att jämföra olika typer av åtgärder. Redovisningen görs för el räknat som nordisk elmix samt för el räknat som marginalel. Dessutom sker separat redovisning för kostnadseffektiviteten av åtgärdernas direkt spill- värmerelaterade kostnader samt för ”hela åtgärdens” kostnader. Då räknas även biobränslepannor in samt utbyggnad av distributionsnät för fjärrvärme med mera, som ingår i kommunernas redovisning av åtgärden. Med direkt spillvärme- relaterade kostnader avses investeringar i industrin (främst utrustning för spill- värmeåtervinning), reservkapacitet samt eventuell överföringskulvert.
I Tabell 6 redovisas den totala kostnaden för investeringen respektive bidragen relaterat till ett års reducering av koldioxid etc., d.v.s. utan hänsyn till
investeringens livslängd.
Tabell 6 Total bidragskostnad respektive investeringskostnad relaterat till den årliga reduktionen av utsläppen av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid. Källa: Beräkningar ÅF-Energi & Miljö.
Beräkningar grundade på:
SEK per reducerat ton koldioxid under ett år
SEK per reducerat kg kväveoxider under ett år
SEK per reducerat kg svaveldioxid under ett år
Spillvärme Hela åtgärder Spillvärme Hela åtgärder Spillvärme Hela åtgärder Investering 6 280 7 720 6 500 8 520 12 220 13 790 Nordisk elmix Bidrag 1 360 1 670 1 410 1 840 2 640 2 980 Investering 5 020 5 670 3 910 4 220 6 260 6 110 Marginalel Bidrag 1 090 1 670 850 910 1 350 1 320
Ovanstående mått på kostnadseffektivitet kan jämföras med värderingar som gjorts för andra energipolitiska åtgärder. Som exempel kan nämnas utvärderingen av de investeringsstöd som kunde sökas inom det energipolitiska omställnings- programmet4, där det för vindkraft redovisas specifika investeringskostnader per ton årligt reducerad koldioxid på 4 190 kronor per ton koldioxid. Bidragsdelen uppgick till 629 kronor per ton koldioxid. För värdering av el användes
marginalelsperspektivet, men med antaganden om högre utsläpp av koldioxid per kWh än vad som antagits inom denna utvärdering. I ”Sveriges tredje
nationalrapport om klimatförändringar” anges för samma åtgärder att det krävdes 1 430 kronor i bidrag per ton reducerad koldioxid. I den redovisningen har det antagits att den el som ersatts produceras i naturgaskombikraftverk. I samma
4
Beräkning av CO2-reduktion och specifika kostnader i det energipolitiska omställningsprogrammet. ER 15: 1999, Statens energimyndighet.
redovisning anges att det för konvertering från elvärme till fjärrvärme erhölls 2 500 kronor i statligt bidrag per varje reducerat ton koldioxid.
Det är dock inte alltid lämpligt att jämföra olika utvärderingar, eftersom det inte finns några helt vedertagna metoder för hur minskad elanvändning skall värde- ras i sammanhanget. Resultaten beror också på hur stor andel av investeringen som anses vara miljörelaterad. Kommunerna har för de flesta spillvärmeåtgärderna inom LIP angivit att hela investeringen är miljörelaterad.
Åtgärdens miljörelaterade kostnadseffektivitet beror i stor utsträckning på dess livslängd. Två åtgärder med samma kostnad per reducerat kg bör värderas olika beroende på om reduktionen erhålls endast det året åtgärden avser eller i fyrtio år framöver. Livslängden för spillvärmeprojekt kan bedömas att ligga mellan 15-20 år, i vissa fall kanske till och med ännu längre. I Tabell 7 redovisas en beräkning av kostnads- och bidragseffektiviteten uttryckt som kronor per kilogram minskning av emissionerna. Åtgärderna har antagits ha en varaktighet på 20 år5. Skulle varak- tigheten för åtgärden bli kortare eller längre förändras kostnadseffektiviteten. Var- aktigheten för en spillvärmeåtgärd beror på hur industrins verksamhet utvecklas. Det finns flera exempel på mycket lång varaktighet för spillvärmeprojekt men även några där investeringen fått en kortare livslängd.
Tabell 7 Bidragskostnad respektive investeringskostnad inom åtgärderna för att reducera utsläppen av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid med ett kilo. Källa: Beräkningar ÅF-Energi & Miljö.
Beräkningar grundade på:
SEK per reducerat kg koldioxid
SEK per reducerat kg kväveoxider
SEK per reducerat kg svaveldioxid Spillvärme Hela åtgärder Spillvärme Hela åtgärder Spillvärme Hela åtgärder Investering 0,30 0,40 325 426 611 690 Nordisk elmix Bidrag 0,10 0,10 71 92 132 149 Investering 0,25 0,30 196 211 313 306 Marginalel Bidrag 0,05 0,10 43 46 68 66
Anm: Beräkningen bygger på en livslängd om 20 år.
Generellt kan sägas att de rena spillvärmedelarna av projekten har varit mer investerings- och bidragseffektiva. Det beror främst på att även investeringar för omfattande utbyggnader av de lokala fjärrvärmenäten har belastat åtgärdernas budget. Utbyggnad av fjärrvärmenäten ersätter inte i sig någon energiproduktion, utan det är produktionsanläggningen som tillkommer eller ökar sin produktion i fjärrvärmesystemet som avgör miljönyttan.
Beslutsprocesser
I föreliggande utvärdering har även utretts vilka institutionella och samarbetsmässiga förutsättningar som ansetts vara viktiga för att
spillvärmeåtgärder skall genomföras. I nedanstående avsnitt redogörs för dessa förutsättningar. Ett förtroendefullt samarbete, respekt för varandras förutsättningar samt god kompetens är grundläggande faktorer för ett lyckosamt
spillvärmesamarbete.
Projektinitiering
Många diskussioner mellan kommuner och näringsliv om tillvaratagande av spillvärme resulterar i genomförande av översiktliga förstudier. Att komma vidare från dessa initiala diskussioner till genomförande av ett konkret projekt upplevs av många som ett svårt steg. Att diskussionerna leder till genomförande av ett projekt beror sällan på en isolerad faktor utan snarare på ett flertal olika samverkande faktorer, som att projektet innehåller en ekonomisk vinst för båda parter, att miljövinsterna i projektet är stora och att det finns engagemang och kompetens för dessa typer av projekt. Nedan belyses ett antal viktiga faktorer som har lyfts fram av några av de aktörer som genomfört spillvärmeprojekt.
För spillvärmeprojekten som många gånger är tekniskt avancerade och ställer höga krav på gott samarbete och förtroende mellan olika typer av parter, är det också nödvändigt att ta fram en väl genomarbetad förstudie. Visar det sig under resans gång att en eller flera parametrar var feluppskattade och förutsättningarna förändras till någon parts nackdel, kan förtroendet rubbas och hela projektet stjälpa.
Lång och gemensam historik
En av de viktigaste faktorerna är att det råder ett ömsesidigt beroende mellan industri, kommun och energibolag samt att man har en lång och gemensam historik. På många platser lever en ”bruksanda” kvar på orten som förenar näringslivet med invånarna i kommunen. I många av de studerade projekten har diskussioner om samarbete för tillvaratagande av spillvärme pågått under en längre tid, ofta i flera decennier! Möjligheten att ansöka om LIP-bidrag gjorde att kom- munerna såg över vilka projekt som skulle kunna ingå i ett investeringsprogram och i vissa fall väcktes liv i gamla projektidéer.
I många fall har en konkurrensutsatt, internationellt verksam industri och ett lokalt fjärrvärmeföretag olika ekonomiska förutsättningar, bland annat eftersom de är verksamma på helt olika marknader. En viktig framgångsfaktor är därför lyhördhet inför industrins förutsättningar samt en flexibilitet då villkor förändras. Det ligger i också hela bygdens intresse att det går bra för industrin, eftersom det ger arbetstillfällen till orten och även gynnar det övriga näringslivet. Samtidigt är även industrin beroende av att den kommunala servicen fungerar så att de kan få tag på rätt arbetskraft.
Viktigt med eldsjälar och energikompetens
I de projekt som studerats framhålls ofta att projekten sannolikt inte skulle ha genomförts om inte det funnits en eller flera ”eldsjälar” som arbetat hårt för det enskilda projektet och drivit samarbetet framåt trots motgångar. Att nyinflyttade personer med tidigare erfarenheter från spillvärmesamarbete på andra orter kan påverka lokala spillvärmeplaner positivt. En rotation där personal flyttar mellan industrin och energibolaget har också bidragit positivt till flera av projekten.
Nyttan av att engagera en ”katalysator” i form av en tredje part som till exempel en fristående konsult för genomförande av förstudier och utformning av beslutsunderlag framhålls också. Med en tredje part får man dels in någon som med ”nya ögon” kan diskutera förutsättningarna för de olika aktörerna, dels någon som inte har några specifika bindningar till vare sig energibolaget eller industrin. En sådan part kan därför komma med förslag som ses som mer ”neutrala”. En sådan aktör kan också ofta tillföra en specifik energikompetens.
Behov av förändring i produktionen
Andra faktorer som bidrar till beslut om spillvärmeprojekt är om industrin eller energibolaget står inför en situation där befintliga prouktionsanläggningar för värme eller ånga måste åtgärdas. En anledning kan vara att anläggningarna inte längre klarar de miljövillkor som finns. En annan anledning kan vara att anläggningarna är gamla och uttjänta och därför måste renoveras eller bytas ut. Dessa situationer kan ge nya förutsättningar för samarbete mellan olika parter, underlättar för spillvärme att konkurrera med andra uppvärmningsformer, eller medföra att ny teknik i industrin kan ge högvärdigare spillvärme vilken lättare kan tillgodogöras som fjärrvärme.