Konvertering av annan värmeproduktion till spillvärme ger större miljönytta än vad som skulle erhållas vid konvertering till i princip vilken annan energiform som helst. Utsläppen från den energiproduktion som genererat spillvärmen finns oavsett om spillvärmen utnyttjas eller inte, enligt den definition för spillvärme som an- vänds i utvärderingen, se avsnittet ”Metodik för genomförande”. Nettoutsläppen är därför noll, vilket inte gäller för någon av de uppvärmningsformer som ersatts. I Figur 24 till Figur 25 redovisas miljönyttan för projekten inom LIP, uttryckt som minskade utsläpp av ton koldioxid per GWh spillvärme, kilo svaveldioxid per GWh spillvärme och kilo kväveoxider per GWh spillvärme. I figurerna redovisas också de olika konverterade energiformernas andel av de totala reduktionerna inom projekten. Den vänstra tårtan redovisar andelarna om el värderas som marginalel, den högra redovisar andelarna med elen som nordisk mix. I texten redogörs endast för andelarna där el värderas som nordisk mix.
Beroende på om el värderas som marginalel eller som nordisk elmix innebär konvertering av eluppvärmda fastigheter antingen den mest effektiva eller bland de minst effektiva åtgärderna för samtliga utsläpp. Konvertering av eluppvärmda fas- tigheter har ett mervärde utöver miljönyttan som är svårt att värdera, nämligen att marginalen mellan utbud och efterfrågan har krymt kraftigt i den nordiska kraft- systemet. Det har lett till att effektbalansen under kalla vintrar kan vara mycket ansträngd. Konvertering av eluppvärmda fastigheter till fjärrvärme kan bidra till att effekttopparna sänks.
ton koldioxid / GWh spillvärme 0 100 200 300 400 500 600 700 800
Naturgas Gasol Bark Villaolja Olja, vv / ind El, nordisk mix Marginalel 5% 11% 12% 49% 23% 15% 62% 6% 4% 13%
Marginalel Nordisk elmix
Figur 24 Miljönytta per insatt enhet spillvärme uttryckt som minskade utsläpp av kol- dixoid, ton koldioxid/GWh spillvärme, samt de konverterade energiformernas andel av den totala koldioxidreduktionen räknat som nordisk elmix (th.) eller marginalel (tv.), procent.
Källa: Beräkningar ÅF-Energi & Miljö.
Förutom konvertering av el varierar miljönyttan för olika konverterade upp- värmningsformer med typ av utsläpp. Den största reduktionen av koldioxid per ersatt GWh spillvärme har erhållits för konvertering av olja i villor samt i värme- verk och industrier. Konvertering av enskilda oljeuppvärmda villor är också den åtgärd som givit störst reduktion av koldioxidutsläppen i absoluta tal och utgör 62 procent av reduktionen, medan olja i värmeverk och industri endast har ersatts marginellt. Naturgas och gasol ger, genom att de inte är förknippade med lika höga koldioxidutsläpp, något lägre effektivitet och har bidragit med omkring 15 procent vardera. Bark ger inga nettoutsläpp av koldioxid.
kg kväveoxider / GWh spillvärme 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000
Naturgas Gasol Bark Villaolja Olja, vv / ind El, nordisk mix Marginalel 14% 15% 5% 50% 8% 8% 8% 9% 3% 30% 5% 45%
Marginalel Nordisk elmix
Figur 25 Miljönytta per insatt enhet spillvärme uttryckt som minskade utsläpp av kväveoxider, kg kväveoxider/GWh spillvärme, samt de konverterade energi- formernas andel av den totala kväveoxidreduktionen räknad som nordisk elmix (th.) eller marginalel (tv.), procent.
Källa: Beräkningar ÅF-Energi & Miljö.
Även för reduktion av kväveoxider har konvertering av olja i villapannor givit den i särklass största reduktionen i absoluta tal, motsvarande 50 procent av den totala reduktionen. Konverteringen är med hänsyn till utsläpp av kväveoxider att jämföra med konvertering av gasoleldning i industrin. Effektivaste konverteringen, med undantag för el räknat som marginalel, utgörs precis som för svaveldioxid spillvärmeersättning av fjärrvärme som baseras på förbränning av bark i industrin, följd av oljeersättning i industri och värmeverk. Konvertering av naturgas ger lägst effektivitet för reduktion av kväveoxider av de energislag som ersatts inom LIP- åtgärderna.
kg svaveldioxid / GWh spillvärme 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600
Naturgas Gasol Bark Villaolja Olja, vv / ind El, nordisk mix Marginalel 6% 25% 13% 56% 12% 49% 26% 13%
Marginalel Nordisk elmix
Figur 26 Miljönytta per insatt enhet spillvärme uttryckt som minskade utsläpp av svaveldioxid, kg svaveldioxid/GWh spillvärme, samt de konverterade energi- formernas andel av den totala svaveldioxidreduktionen räknat som nordisk elmix (th.) eller marginalel (tv.), procent.
Källa: Beräkningar ÅF-Energi & Miljö.
För utsläppen av svaveldioxid har minskad förbränning av olja i värmeverk och industrier störst effekt per insatt GWh spillvärme. Den olja som ersatts har haft högt svavelinnehåll. Konverteringen inom värmeverk och industrier har inte varit så omfattande, men utgör i absoluta tal 26 procent av de totala reduktionerna. På grund av den stora mängden konverterad energi i oljeeldade villapannor utgör så- dana åtgärder 49 procent av de totala reduktionerna av svaveldioxid, trots att ef- fektiviteten per insatt GWh spillvärme är betydligt lägre än för olja i värmeverk och industri. Naturgas och gasol ger inga utsläpp av svaveldioxid, men det gör där- emot bark. Ersättning av fjärrvärme baserad på förbränning av bark ersatt med fjärrvärme som innehåller större andel spillvärme visar sig därför vara en effektiv åtgärd med hänsyn till svaveldioxidutsläppen och reduktionerna utgör 12 procent av de totala.
Per årlig MWh spillvärme har det inom LIP investerats omkring 1 300- 1 500 kronor, varav 280-320 kronor har erhållits i bidrag. Varje kW spillvärmeeffekt har krävt en investering på cirka 5 500 kronor, varav 1 200 har erhållits i bidrag.