• No results found

Kostnadsuppskattningar för omhändertagande av IKA

För att kunna bedöma kostnaderna för potentiella slutförvarsalternativ avseende olika typer av IKA, är det viktigt att kunna ange hur stora mängder avfall det rör sig om, radionuklidinnehåll samt avfallets kemiska, fysiska och mekaniska egenskaper. Generellt bedöms det vara relativt små mängder som föreslås placeras i SFR 1, SFR 3, SFL 3-5, samt på deponier (med undantag för de stora mängder av restprodukter med naturlig radioaktivitet som finns på några platser, till exempel Kvarntorpshögen utanför Kumla, och där inga speciella åtgärder för närvarande bedöms behövas).

Avseende strålkällor från tillståndsbunden verksamhet är volymen inte heller stor – strålkällorna är mycket små utan sin strålskärmning. Istället är det antal strålkällor och aktivitet som ger en uppfatt- ning av årliga och totala mängder som måste hanteras och tas omhand för slutförvar.

I detta avsnitt redovisas kostnadsuppskattningar för omhändertagande (transport, behandling, mellan- lagring, slutförvaring, med mera) av radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet. Kostnads- uppskattningarna inkluderar inte mervärdesskatt. Uppskattningarna har gjorts efter diskussioner med Studsvik (Karin Brodén) och SKB (Per Riggare).

Kostnaderna för omhändertagande av IKA kan delas upp i kostnader för:

• transport till behandlingsstation (inklusive transportförberedelser, transportbehållare och insam- ling)

• behandling (inklusive mätningar, dokumentation och avfallsbehållare)

• mellanlagring (mellanlagring av avfallsbehållare i väntan på transport till slutförvar; gäller avfall till SFL-3)

• slutförvaring (inklusive transport till slutförvar).

I tabell 5.1 ges en sammanställning av de årliga uppskattade kostnaderna för omhändertagande av olika typer av IKA och i tabell 5.2 ges maximalt uppskattade årliga kostnader för omhändertagande av IKA. Av sammanställningarna framgår att den totalt uppskattade årliga kostnaden för omhänderta- gande av IKA är cirka 50 000 kSEK och att den maximalt uppskattade årliga kostnaden är cirka 76 000 kSEK.

Tabell 5.1 Sammanställning av uppskattade årliga kostnader för omhändertagande av IKA.

Uppskattad årlig kostnad (kSEK) Uppskattad årlig kostnad (kSEK)Uppskattad årlig kostnad (kSEK) Uppskattad årlig kostnad (kSEK) Avfallstyp AvfallstypAvfallstyp Avfallstyp Transport Transport Transport

Transport BehandlingBehandlingBehandlingBehandling MellanlagringMellanlagringMellanlagringMellanlagring SlutförvaringSlutförvaringSlutförvaringSlutförvaring TotaltTotaltTotaltTotalt

Brandvarnare 630 8 400 2 300 13 000 24 330 Rökdetektorer 260 3 900 900 6 000 11 060 Strålkällor 1 000 8 000 6 34 9 040 Övrigt SFL-avfall 100 310 10 40 460 SFR-avfall 160 500 0 0 660 45 550

Tabell 5.2 Maximalt uppskattade årliga kostnader för omhändertagande av IKA.

KKKKostnad (kSEK)ostnad (kSEK)ostnad (kSEK)ostnad (kSEK)

Brandvarnare BrandvarnareBrandvarnare

Brandvarnare RökdetektorerRökdetektorerRökdetektorer StrålkällorRökdetektorer StrålkällorStrålkällorStrålkällor Övrigt Övrigt SFLÖvrigt SFL----avfallÖvrigt SFLSFLavfallavfallavfall SFRSFRSFRSFR----avfallavfallavfall avfall

Transport 630 260 1 000 100 160 Max tillkommande 315 130 500 200 140 Behandling 8 400 3 900 8 000 310 500 Max tillkommande 9 200 1 950 4 000 620 1 900 Mellanlagring 2 300 900 6 10 0 Max tillkommande 1 150 450 9 20 0 Slutförvaring 13 000 6 000 34 40 0 Max tillkommande 6 500 3 000 17 80 0 Totalt 41 495 16 590 13 566 1 380 2 700

Det ska understrykas att flera av dessa kostnadsuppskattningar är mycket osäkra på grund av att flera av de slutförvar som kan bli aktuella ännu inte är byggda – några kommer att byggas om ett antal år – vilket gör det svart att uppskatta slutförvars kostnader för det här avsedda IKA. Det är inte heller klart vilka strålskyddskrav som kommer att ställas på det som ska deponeras i dessa slutförvar. Kostnads- uppskattningarna ska därför ses som mycket preliminära och med en hög grad av osäkerhet.

Osäkerheterna är stora, inte minst när det gäller avfallskvantiteterna och vilka slutförvaringsalternativ som ska väljas. Risken finns att uppskattningarna är underskattade. I andra samanhang har det visat sig att kostnaden för svårförutsägbara avfallsprojekt i slutändan blivit en faktor π högre. Någon sådan π-faktor har inte tagits med i de här redovisade uppskattningarna.

När det gäller SFR-avfall är kraven på slutförvarskollin och slutförvarskostnaderna kända. Osäkerhe- ten ligger där i första hand i volymuppskattningarna. När det gäller SFL-avfall däremot finns det stora osäkerheter såväl när det gäller volymuppskattningar som slutförvarskostnader och krav på avfallet. Vid större kvantiteter SFL-avfall kan det vara lämpligt att ta fram nya behållarsystem som rymmer mer avfall. Detta alternativ har inte tagits med i kostnadsuppskattningarna.

Kostnaderna för omhändertagande av brandvarnare och rökdetektorer förutsätter en storskalig hanter- ing där rökdetektorer kan omhändertas tillsammans med brandvarnare. Det finns en risk att framför allt demonteringen kan bli dyrare än beräknat om hanteringen blir mer tidskrävande på grund av extra säkerhetsåtgärder för att minimera stråldoserna.

6 Friklassning och reglering av radioaktivt

avfall

Vad som ska regleras eller inte på grund av sina radiologiska egenskaper är en internationellt intres- sant fråga. Det pågår ett omfattande arbete inom såväl EU som IAEA för att uppnå en harmonisering inom området. Redan under 1980-talet uppmärksammades behovet av att på något sätt friklassa mycket lågaktivt material från strålskyddsreglering både nationellt och internationellt. För att friklass- ning ska vara möjligt måste det vara klarlagt att de stråldoser som uppkommer som ett resultat av friklassningen är försumbara.

År 1983 utfärdade SSI föreskrifter om icke kärnenergianknutet radioaktivt avfall [SSI FS 1983:7]. Dessa föreskrifter gäller fortfarande och reglerar utsläpp av flytande avfall och kvittblivning av fast avfall från laboratorier, sjukhus, med mera. SSI har även utfärdat ”friklassningsföreskrifter” gällande radioaktivt avfall från kärntekniska anläggningar [SSI FS 1996:2]. Dessa föreskrifter har gjort det möjligt att föra ut gods och oljor från kärntekniska anläggningar för återanvändning eller deponering helt utan begränsningar från strålskyddssynpunkt. Dessutom är det möjligt för SSI som behörig myn- dighet att besluta om ”friklassning” av mycket lågaktivt material i enskilda fall. Friklassningsbegrep- pet har även använts för att undanta mark och byggnader, där reglerad verksamhet tidigare har bedri- vits, från vidare reglering.