KRAV PÅ MINSTA TID FÖR NEDBRUKNING EFTER SPRIDNING AV STALLGÖDSEL 28

Det mest effektiva sättet att minska förlusterna av ammoniak är att mylla ner stallgödseln vid spridning.

SVERIGE

Jordbruksverkets föreskrifter 2004:62, 1 §

I hela Sverige ska stallgödsel som sprids under perioden 1 december- 28 februari myllas ner samma dag. I Skåne, Halland och Blekinge, som är de allra känsligaste områdena i Sverige, måste stallgödsel som sprids på obevuxen mark rätta sig efter speciella regler. Mellan dessa tidpunkter måste stallgödseln myllas ner inom fyra timmar: 16 februari till 28 februari, 1 mars till 19 oktober, 20 oktober till 31 december (Jordbruksverket, 2007).

FINLAND

Miljöskyddslagen 931/2000, 5 §

I finland så finns det lagkrav som säger att nedmyllning av stallgödseln måste ske inom 24 timmar efter spridning. Men man rekommenderar att mylla ner den efter fyra timmar.

Man rekommenderar placeringsgödsling som betyder att man sprider sin flytgödsel och urin genom ytgödsling, gärna med en slangspridare. I annat fall myllas gödseln ned (Finlex, 2000).

DANMARK

§ 26

Fast- och flytgödsel som sprids på obevuxen mark måste brukas ner inom sex timmar. Är detta inte möjligt, ska myllningen ske så snart som möjligt (Retsinformation, 2006a).

NORGE Lovdata § 24

Stallgödsel bör myllas ner omedelbart och senast 18 timmar efter spridning (Lovdata, 2003).

[29]

BELGIEN VALLONIEN

Flytgödsel och fågelgödsel ska brukas ner i jorden inom 24 timmar efter spridning (Hendrickx, 2009).

BELGIEN FLANDERN

Stallgödseln måste brukas ner inom två timmar efter spridning på obrukad jordbruksmark (VLM, 2006).

STORBRITANNIEN

Det finns lagkrav som säger att senast efter 24 timmar måste man ha myllat ner stallgödseln på obevuxen mark. God jordbrukarsed föreslår att man gör det omedelbart och senast efter sex timmar när det gäller flytgödsel (Statutory instruments, 2008).

TYSKLAND

Om man sprider flytgödsel eller fågelgödsel på obrukad mark måste man mylla ner det i jorden ”direkt” för att förhindra ammoniakavgång (Seehofer, 2006). Definitionen för ”direkt”

är svårt att säga, men om jordbrukaren sprider gödsel på morgonen måste han senast på eftermiddagen mylla ner jorden. Om han sprider på eftermiddagen måste det vara nermyllat senast nästa morgon (Ambros, 2009).

HOLLAND

Nedmyllning måste ske ”direkt” på vall och bar mark. För att minska ammoniakavgång vid spridning är det obligatoriskt i Holland att använda sig av tekniker som ger låga utsläpp t.ex.

insprutning på gräsmark (Van den Boom, 2009).

[30]

Tabell 15. Tillåten tid innan stallgödsel måste brukas ned

1 Beroende på var du bor i landet, se tidigare text

2 Gäller förflytande gödsel och fågelgödsel

3 Gäller för obrukad mark

Maximalt tillåten tid innan stallgödsel måste brukas ned efter spridning (vardagar)

Sverige 4 timmar eller samma dag¹

Finland 24 timmar

Danmark 6 timmar²

Norge 18 timmar

Belgien Vallonien 24 timmar²

Belgien Flandern 2 timmar³

Storbritannien 24 timmar

Tyskland ”Direkt”^2,3

Holland ”Direkt”³

[31]

3.8 REGLER FÖR HÖST- ELLER VINTERBEVUXEN MARK

För att minska kväveläckaget ska viss andel mark vara höst- eller vinterbevuxen.

SVERIGE

Jordbruksverkets föreskrifter 2004:62, § 29-34

I Götaland ska viss mark vara höst- eller vinterbevuxen. Minsta andel av åkermarken som måste vara höst- eller vinterbevuxen: Blekinge, Skåne och Halland 60 %, och Kronoberg, Kalmar, Jönköping, Gotland, Västra Götaland och Östergötland 50 % (Jordbruksverket, 2007).

Senaste tidpunkt för sådd varierar mellan 31 juli och 15 oktober. Grödorna får brytas 20 oktober för de grödor som är sådda senast 31 juli. De grödor som är sådda innan 15 oktober får tidigast brytas efterföljande vårsäsong (Miljöhusesyn, 2009).

FINLAND

Det finns inga lagkrav på höst- eller vinterbevuxen mark, men för att bli beviljad ekonomisk ersättning för vissa miljöersättningar krävs att 30-50 % av marken är höst- eller vinterbevuxen beroende på område. Växttäcket ska bevaras på skiftet fram till vårbearbetningen. Eftersom de flesta lantbrukare lever på miljöersättningar finns höst- eller vinterbevuxen mark på de flesta områden i Finland (Greppa Näringen, 2003).

[32]

DANMARK

Tabell 16. Om man sprider sin gödsel som kan jämföras med 0,8 djurproduktionsenheter/ha (bilaga 1) eller mer måste man ha 14 % vinterbevuxen mark. Sprids mindre än detta måste man ha 10 procent vinterbevuxen mark. Detta beror även på områdets storlek, disponerar man mer än 30 ha ska 4 eller 6 procent av marken vara vinterbevuxen.

Om jordbrukaren har mer än 20 000 kronor årligen i beskattningsbar omsättning och en total yta på 10 hektar, är jordbrukaren skyldig att följa detta system (Vejledning om godsknings- og harmoniregler, planperioden, 2008).

• helt eller delvis ersättas av vintergröna fält där summan blir 100 % fånggrödor och gröna skiften.

• ersättas med sparade fånggrödor

• ekologiska gårdar behöver endast ha 10

% fånggrödor

4 % Fånggrödor som inte kan:

• ersättas med vintergröna fält

• ersättas med "sparade" fånggrödor från tidigare år

• och måste följas av en vårbesådd gröda

Ytterligare 10 % Fånggrödor som kan:

• helt eller delvis ersättas med vintergröna fält så summan av fånggrödor och gröna fält blir 100 %

• ersättas med ackumulerade fånggrödor

• ekologiska gårdar behöver endast ha 4-6 % fånggrödor

Under 0,8 DE/ha

Inga krav

10 % Fånggrödor som kan:

• helt eller delvis ersättas av vintergröna fält där summan blir 100 % fånggrödor och gröna skiften.

• ersättas med ”sparade” fånggrödor från tidigare år

• ekologiska gårdar behöver endast ha 6

% fånggrödor

4 % Fånggrödor som inte kan:

• ersättas med vintergröna fält

• ersättas med ”sparade” fånggrödor från tidigare år

• och den måste följas av en vårbesådd gröda

Ytterligare 6 % Fånggrödor som kan:

• helt eller delvis ersättas med vintergröna fält, då summan av fånggrödor och gröna fält är 100 %

• ersättas med ackumulerade fånggrödor

• ekologiska gårdar behöver endast ha 2-4 % fånggrödor

[33]

NORGE

Det finns inga lagkrav på vintergrön mark i Norge. Men i områdena Østfold och Akershus har det införts en förordning om jordbearbetning. Detta gäller för känsliga vattendrag och det kräver att en bara viss andel av jordbruksmarken jordbearbetas på hösten. Minst 60 % av jordbruksföretagets totalt odlade areal ska vara vinterbevuxen med stubb, gräsmark eller sådd med höstkorn. Arealer med stor erosionsrisk eller översvämmade områden ska inte jordbearbetas på hösten (Fylkemannen, 2009).

BELGIEN VALLONIEN

I Vallonien finns det lagkrav på vintergrön mark inom det nitratkänsliga området. Kravet innebär att 75 % av gårdens areal som ska besås med vårsådda grödor ska ha en gröda under vintern. Dessutom finns ett krav på när gräsmarker som under lång tid inte ingått i växtföljden får brytas. När sådan vall plöjs kan mycket kväve frigöras och därför finns ett krav om att vallar bara får brytas from 1 februari - 31 maj. Den plöjda vallåkern får inte gödslas med varken stall- eller handelsgödsel under det första året och inte med stallgödsel under det andra året efter brytning (Walloon Region, 2006).

BELGIEN FLANDERN

Flandern har inga allmänna bestämmelser om att en viss del av marken måste täckas under vinterperioden, men Gödselentreprenad Bank uppmuntrar till detta. Jordbrukare planerar ofta att så fånggrödor efter höstvete, och att så gräs på hösten innan majs ska sås året efter (Desimpelaere, 2009).

STORBRITANNIEN

Det finns ingen förordning om att man måste ha höst- eller vinterbevuxen mark, men God Jordbrukarsed säger att man bör ha det. För att minska urlakningsförluster bör jordbrukare beså ett tillfälligt skydd i början av hösten. Om inte detta är möjligt bör jordbrukaren lämna den obrukade stubben kvar så länge som möjligt (Statutory instruments, 2008).

[34]

TYSKLAND

I Tyskland måste 40 % av jordbruksmarken vara bevuxen under vintern. Men från och med 2010 överger man denna regel och går istället in i en regel där man delat in marken i

riskklasser för erosion och lagstiftar om plöjningsförbud vissa tider. De delar upp områden i olika vattenklasser, vatten01, vatten02, och områden där de inte förväntar sig vattenerosion.

Områden som de klassificerar som känsliga för vattenerosion och som måste behandlas speciellt.

Vatten01 - Konturplöjning

– Plöjning mellan kl 12-01 och 02-15 är förbjudet

– Om plöjning sker efter skörd måste man omedelbart så nya grödor Vatten02 - Plöjning mellan kl 12-01 och 02-15 är förbjudet

– Endast plöjning mellan kl 02-16 och 11-30 om man sår direkt efteråt

– Förbjudet att plöja innan man sår grödor på rad med mer än 45 cm mellanrum Tyskland är indelat i vinderosionsområden och icke vinderosionsområden:

Vind - Plöjning före kl 03-01 är förbjudet

– Om man sår direkt efter är det tillåtet att plöja kl 03-01

– Om grödor på rad ska planteras är enbart konturplöjning tillåtet eller på varje 100 meter per 2,5 meter grönt band (Honecker, 2009).

HOLLAND

I Holland finns inga regleringar gällande höst- och vinterbevuxen mark.

Det kommer att bli obligatoriskt att odla en fånggröda efter en majsskörd, för att den ska kunna fånga upp eventuella kväveförluster, men endast på sand- och lössjordar (Van den Boom, 2009).

[35]

Tabell 17. Area i varje land som måste vara höst- eller vinterbevuxen. De kolumner som inte är ifyllda betyder att det inte finns några lagkrav på höst- eller vinterbevuxen mark i de länderna.

1Beroende var i landet du bor. Se tidigare text

2Se tabell 14

3Kravet innebär att 75 % av gårdens areal som ska besås med vårsådda grödor ska ha en gröda under vintern

Area som måste vara höst- eller vinterbevuxen mark

Sverige 50- 60 % ¹

Finland -

Danmark 4- 14% ²

Norge -

Belgien Vallonien 75 % ³

Belgien Flandern -

Storbritannien -

Tyskland 40 %

Holland -

[36]