2. METOD 6
3.10 REGLER FÖR SPRIDNING AV GÖDSEL PÅ SLUTTANDE MARK
Tabell 19. Regler för spridning av gödsel på sluttande mark
De svarta siffrorna betyder att inget beslut har fattats. De siffror som står inom parantes visar avstånd oavsett lutning. Siffror i rött visar förbud mot spridning och blått indikerar villkor för spridning.
1 Gäller endast inom nitratkänsligt område.
På grund av krav från EU- kommissionen kan nya regler för Sverige komma att börja gälla från och med januari 2010. Om lutningen är över 10 % så ska inte stallgödsel få spridas närmare än 10 meter. Om lutningen är mer än 20 % ska inte gödsel få spridas överhuvudtaget.
(Jordbruksverket, 2009).
Land/ region Sluttande Starkt sluttande Nära vatten
Stallgödsel
Handels- gödsel
Stall- gödsel
Handels- gödsel
Stall- gödsel
Handels-gödsel
Danmark - - 10-20 % - – (2 m) – (2 m)
Finland 2 % (10m) - 10 % - 2 % (10m) – (5 m)
Tyskland - - 10 % 10 % – (3 m) – (3 m)
Holland 7 % 7 % 18 % 18 % – (0,25-5m) – (0,25-5m)
Belgien Flandern 8 % 8 % 18 % 18 % 8 % (10 m) 8 % (10 m)
Belgien Vallonien 10 % 1 10 % 1 15 % - – (6 m) – (6 m)
England - - 20 % 20 % – (10 m) – (2 m)
Sverige 10 %1(10m) 10 %1 20 % - 10 m1
-[40]
3.11 REGLER FÖR SKYDDSAVSTÅND VID VATTENDRAG OCH SJÖAR
Tabell 20. Regler för skyddsavstånd vid vattendrag och sjöar
Land/ region Sjöar Vattendrag Brunnar
Stall- gödsel
Handels- gödsel
Stall- gödsel
Handels- gödsel
Stall- gödsel
Handels-gödsel
Danmark 2 m 2 m 2 m 2 m - -
Finland 5m (+5m) 5 m (+5m) 5 m 5 m 30-100 m -
Tyskland 3 m 3 m 3 m 3 m 3 m 3 m
Holland 0,25-5 m 0,25-5 m 0,25-5 m 0,25-5 m - -
Belgien Flandern 5 m (10m) 5 m (10m) 5 m (10m) 5m (10m) - -
Belgien Vallonien 6 m 6 m 6 m 6 m - -
England 10 m 2 m 10 m 2 m 50 m -
Sverige 2 m 2 m 2 m 2 m
Generella regler anges. Avstånd inom parentes gäller särskilda förhållanden; se nedan.
Länderna mäter vanligtvis i meter från den övre kanten, eller från toppen av vattendraget ner mot vattnet.
I Finland är det förbjudet att sprida sin gödsel närmare än 5 meter från vattendrag och sjö. Är lutningen mer än 2 % så utökas skyddszonen med 5 meter för ytspridning av kvävegödsel (Kling).
I
Belgien Flandern får man inte gödsla närmare än 5 meter från vattendrag eller sjö. Om marken sluttar så ska skyddszonen utökas till 10 meter.Europakommissionen anser att Sverige är för oprecisa för att kunna uppnå Nitratdirektivets regler. Ett nytt förslag som håller på att ses över är om skyddsavstånd ska bli en regel även i Sverige (Jordbruksverket, 2009).
[41]
4. DISKUSSION
En av de frågor vi haft med oss under detta examensarbete är om lagstiftningen skiljer sig åt i de olika EU-länderna? De följdfrågor som har dykt upp, då vi upptäckt skillnader i lagstiftningen, är hur lagstiftningen skiljer sig åt och varför den gör det? Det finns också andra frågor som vi har försökt få svar på under tiden vi studerat länderna och dess lagstiftning.
Krävs det strängare regler för att minska växtnäringsförlusterna? Är vi för bekväma eller är det en fråga om tid och pengar? Ska varje land själva ansvara för att deras lagstiftning är lämplig med tanke på landets förutsättningar gällande klimat, nederbörd, läge och djurtäthet?
Utifrån våra resultat kan vi som sagt komma till den insikten att de studerade EU-ländernas lagstiftning faktiskt skiljer sig något ifrån varandra. Några av de regler vi studerat finns inte i alla länder eftersom de inte är ett minimikrav i Nitratdirektivet. Men flera av länderna tillämpar dessa, medan andra endast följer minimikraven.
Ett bra exempel på ett land som gått längre än minimikraven i Nitratdirektivet är Danmark som har andra krav inom landet vilket visar att de tar egna initiativ för sitt arbete mot växtnäringsläckage. De har ett väl utvecklat system som heter gödselräkenskaper (bilaga 1), där varje jordbrukare är skyldig att beräkna kväveförhållandet för varje gröda och göra en tidtabell över perioden då de sprider sin stallgödsel. Fler länder borde ta efter detta, eftersom man då kan optimera kvävekonsumtionen just för grödans behov och anpassa spridningen av gödselmedel. Det ska också tilläggas att Sverige har haft detta uppe på förslag, men just för Sverige så skulle inte våra växtnäringsläckage minska så pass mycket att det finns anledning att införa gödselräkenskaper. Flera av de länder som vi studerat har stora problem med överskott av kväve och borde se över sin lagstiftning för att kunna se om gödselräkenskaper skulle kunna förbättra deras situation.
Många av länderna har fått undantag gällande spridning av stallgödsel. Enligt Nitratdirektivet får man sprida maximalt 170 kg N/ha/år, men vissa av länderna har fått undantag att sprida upp till 250 kg N/ha/år. För att få undantaget godkänt har EU-kommissionen upprättat villkor som ska följas (bilaga 1). Dessa villkor är anpassade för varje land. Undantagen är mycket systematiskt kontrollerat för varje gård med ett upprättat kontrollprogram för varje år. Detta är ett mycket bra sätt att visa att det ändå krävs mycket arbete om man ska få undantag från Nitratdirektivet. Att alla länder ska gå efter 170 kg kväve per hektar och år är orimligt och som vi har sett i vissa fall omöjligt. Här borde varje land själva utreda vad som är optimalt för just deras land.
[42]
En annan företeelse som skiljer sig mellan länderna är de nitratkänsliga områdena. I många av länderna är hela landet klassat som nitratkänsligt, medan andra länder endast har delar av landet kategoriserat som nitratkänsligt. I Danmark, Holland, Finland, Belgien Flandern och Tyskland är hela landet klassat som Nitratkänsligt. Borde fler länder se över sina nitratkänsliga områden?
I Sverige utreds det för närvarande om fler delar ska komma att kallas nitratkänsliga. Ett engelskt institut har skrivit en artikel där man föreslår att flera delar av Sveriges jordbruksmark ska omfattas av Nitratdirektivets regler. Konsekvenser kan då bli strängare spridningstidpunkter för stallgödsel och att grödans näringsbehov ska anpassas efter kväveinnehållet i stallgödseln (Jordbruksverket, 2009).
Storbritannien utökade sina nitratkänsliga områden från 55 % till 70 % år 2008 av den anledningen att de inte klarade de krav som ställdes. Alternativt kan hela landet komma att bli klassat som nitratkänsligt.
I Belgien Vallonien är 54 % klassat som nitratkänsligt. Belgien har stora nederbördsmängder och detta kan bidra till att mer kväve och fosfor urlakas. Dock har de rika jordar med en bra dränering som eventuellt kan stoppa upp möjliga läckage.
Norge är det enda landet vi har studerat som inte är medlem i EU. Trots detta har de utsett sina nitratkänsliga områden, vilket visar på positivt engagemang mot växtnäringsläckage från jordbruket. Frågan som återstår för Sverige, Storbritannien, Vallonien och Norge, Är deras Nitratkänsliga områden tillräckliga eller behövs nya utredningar för att kunna garantera att de områden som idag är utsedda som Nitratkänsliga ät tillräckliga.
Regeln om krav på täckning av gödselbehållare för att minska ammoniakavgång skiljer sig markant mellan olika länder. Sverige, Norge, Danmark och Holland har lagkrav på någon form av täckning. Tak är det bästa sättet att minska ammoniakförluster. Det enda land som har krav på tak över gödselbehållaren är Norge, när det gäller flytgödsel. Danmark har krav på att någon form av täckning ska finnas. Bildas inget svämtäcke så måste någon annan form av tak konstrueras. Grisgödsel bildar inte svämtäcke lika lätt som annan gödsel, och eftersom Danmark har en stor grisproduktion är det förståeligt att denna regel är obligatorisk.
Finland, Belgien Vallonien, Flandern, Tyskland och Storbritannien har inga krav på täckning av sina gödselbehållare, men vissa av länderna har stora problem med ammoniakavgång med efterföljande kvävenedfall. De länder som inte har något krav på täckning uppmanas ändå att följa God jordbrukarsed där täckning av gödselbehållare uppmuntras. Täckning av gödselbehållare är ett mycket bra sätt att minska ammoniakförluster och det är överraskande att det inte är fler länder som har krav angående detta. Ett svämtäcke kostar ingenting eftersom det producerar sig själv med hjälp av lite halm. Tak är ekonomiskt sett en billig investering med tanke på vad det kan bidra med för miljön, i form av minskade ammoniakförluster. Här ska tilläggas att Finland inte har problem med ammoniakavgång på grund av de har en låg djurtäthet.
[43]
Sverige, Danmark, Belgien Vallonien och Tyskland har krav på att viss areal ska vara höst- eller vinterbevuxen. I Finland finns inga lagkrav på detta, men för att få miljöersättning måste 30-50 % av marken vara bevuxen under höst eller vinter. Detta är ett bra sätt att uppmuntra bönder med ersättning samtidigt som de värnar om miljön. De länder som inte har någon regel eller ersättning inspirerar ändå jordbrukarna till att beså sin mark på hösten eller vintern. Att detta inte är ett lagkrav i alla länder är förvånande. Förvisso ger detta extra arbete för jordbrukare under höst- och vinterhalvåret, men om denna regel skulle införas i varje land skulle miljövinsten kunna bli stor till en mycket låg kostnad.
Att Sverige sägs ha den strängaste lagstiftningen är en definitionsfråga. Vi har i detta arbete utgått ifrån Sverige och dess lagstiftning och sedan jämfört Sverige med andra EU- länder.
För att kunna få ett bättre svar på den frågan kan det vara bättre att studera lagstiftningen med utgångspunkt i ett annat EU- land. Detta för att då kunna se om det finns regler som andra länder tillämpar med som inte finns i Sverige. På så sätt skulle vi kunna lära oss en hel del om hur det ser ut i andra länder samt få tips hur man kan förbättra situationen i Sverige.
Vissa av reglerna i Nitratdirektivet är svåra att ändra, på grund av att det bidrar till att djurtäthetsreglerna skulle behöva skärpas och det i sin tur medverkar till att vissa bönder skulle behöva minska sin djurhållning. En hög djurtäthet är i många EU- länder ett problem.
Detta skulle inte ses som en hållbar lösning eftersom jordbrukarna riskerar att förlora stora delar av sin inkomst. En lösning hade varit att införa en ersättning till dessa bönder för att de ska ha råd med att minska sin djurhållning. Detta kan dock bli svårt eftersom miljöersättningar kostar stora pengar både för länderna och för EU.
Så vad som kan göras är att försöka få att jordbrukare i EU att tillämpa God Jordbrukarsed och alltid tänkta efter innan de sprider sin gödsel genom att anpassa sin gödselspridning till de väderförhållanden som råder genom att tänka på att inte sprida gödsel när risken för urlakning är stor och att de myllar ner gödseln direkt efter spridning. Detta är exempel på enkla lösningar som bidrar till minskning av växtnäringsläckaget.
[44]
5. SLUTSATSER
Vi har under detta examensarbete insett att övergödningsproblemen inte är lätta att övervinna.
Men genom lagstiftning, ersättningar, åtgärdsprogram samt utbildning har vi nått en bit på vägen.
Länderna emellan kan lära sig mycket av varandra. Eftersom vissa regler tillämpas redan i några av länderna och genom att dela med sig av sina erfarenheter så kan bättre och fler regler tillämpas i länderna.
Men det finns också förbättringar som varje land själva bör utforska eftersom alla länder inte har möjlighet att ha samma lagstiftning beroende på landets förutsättningar samt att vissa av problemen t.ex. stor ammoniakavgång inte finns i alla länder.
Lagstiftningen borde bli mer individuell på vissa plan eftersom vissa länder klarar av att ha en strängare lagstiftning än andra länder. Detta borde globalt ge ett bättre resultat och är en uppgift för framtiden.
Detta examensarbete har varit mycket lärorikt och intressant, men också mycket komplext eftersom lagar och lagtexter inte alltid är lätta att tolka och förstå. Det har varit svårt att på ett lättöverskådligt sätt förklara likheter och skillnader i lagstiftning eftersom alla länder har olika förutsättningar.
Information har i vissa fall varit svår att hitta eller i de fall vi hittat information har den varit svår att tyda eller för gammal och på så sätt otillförlitlig. Detta har varit ett problem eftersom nyare information inte gått att tillgå. Dock har mycket bra information också varit tillgänglig, särskilt genom många av våra kontakter på internationella miljömyndigheter runt om i Europa.
Men det största dilemmat har ändå varit Frankrike som inte kunnat/velat lämna ut information till oss. Även internet, tidningar och publikationer har inte kunnat ge oss den informationen vi behövt. Det var under sista veckan som vi med hjälp av vår handledare ändå fann en del information om Frankrike, men tyvärr hann vi inte läsa in oss och sammanställa informationen. Det hade varit intressant att ha med Frankrike i vårt arbete eftersom det är ett oerhört stort land när det gäller jordbruk.
Vi valde även att ta bort en regel gällande spridning av gödsel på översvämmad/vattenmättad, frusen samt snötäckt mark. Detta på grund av att den inte visade på några särskilda oskiljaktigheter.
Det finns alltid förbättringar som kan göras. I vissa fall har vi förkortat vissa texter och medvetet utelämnat viss information så att det på ett lättöverskådligt sätt ska kunna läsas.
Därför hänvisar vi till våra referenser om djupare information söks. Vårt examensarbete är skildrat på ett objektivt sätt eftersom vi inte hade några tidigare erfarenheter på detta område.
[45]
Vi anser att vår information är pålitlig och trovärdig eftersom den är hämtat från tillförlitliga källor. I vissa fall har vi endast haft muntliga källor att tillgå, men det har då varit personal vid olika miljöorganisationer runt om i Europa. Att missförstånd kan ha uppkommit genom språkskiljaktigheter och liknande är en möjlighet, men eftersom vi har försökt uttrycka oss klart och koncist i våra frågor och vi har själva uppfattat att svaren överensstämmer med frågan, därför anser vi att informationen i detta examensarbete är tillförlitlig.
Detta examensarbete ska kunna vara med och bidra vid ytterligare arbete med miljölagstiftningen i Europa.
[46]
6. REFERENSER
Danske Slagterier. (2008). Danska grisars miljöpåverkan.
Webbsida: http://www.danskeslagterier.dk/smmedia/DMA_Miljo0803_pdf?mb_GUID
=3731DCEA-092C-494E-A77D-804C8243B801.pdf. Nedladdat: 2009-03-24.
Department for environmental food and rural affairs, Defra. (2009). Farming: Code of Good Agricultural Practice. Webbsida: http://www.defra.gov.uk/farm/environment/
Cogap/index.htm. Nedladdat: 2009-04-22.
Energi och miljöinformationssystem, Emis. (2006). Energi- och Miljöinformationssystem för den Flamländska Regionen. Webbsida:
http://www.emis.vito.be/wet_ENG_navigator/vlarem2-appendix5.9.pdf. Nedladdat:
2009-03-16.
EU-kommissionen. (2006a). Commission decision of granting a derogation requested by Belgium referred to the region of Wallonia pursuant to Council Directive 91/676/EEC concerning the protection of waters against pollution caused by nitrates from
agricultural sources.
Webbsida: http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/nyhetsarkivet2006/alltflerlander farundantagfrannitratdirektivet.5.1c0ae76117773233f780002710.html. Nedladdat:
2009-05-07.
EU-kommissionen. (2006b). Commission decision of granting a derogation requested by Germany pursuant to Council Directive 91/676/EEC concerning the protection of waters against pollution caused by nitrates from agricultural sources.
Webbsida: http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/nyhetsarkivet2006/alltflerlanderfar undantagfrannitratdirektivet.5.1c0ae76117773233f780002710.html.
Nedladdat: 2009-05-07.
European Environment Agency, EEA. (2009).
Webbsida: http://www.eea.europa.eu/sv/about-us/what.
Nedladdat: 2009-04-13.
Europeiska Unionen. (2009a).
Webbsida: http://europa.eu/pol/env/index_sv.htm.
Nedladdat: 2009-04-22.
Europeiska Unionen. (2009b).
Webbsida: europa.eu/abc/maps/images/members/finland.gif.
Nedladdat: 2009-04-20.
[47]
Europeiska unionen. (2008). Ramdirektivet för vatten.
Webbsida: http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/l28002b.htm.
Nedladdat: 2009-04-13.
Finlex. (2000). Statsrådets förordning.
Webbsida: http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2000/20000931. Nedladdat: 2009-03-08.
Flamländska delstatens kemikaliemyndighet.VLM. (2006). Decree for the protection of waters against pollution by nitrates from agricultural sources.
Webbsida:
http://www.vlm.be/SiteCollectionDocuments/Mestbank/Regelgeving/BS061229mestde creet.pdf. Nedladdat: 2009-03-25. (Översatt till engelska se under dokument)
Fylkemannen. (2009). Forskrift om krav til jordarbeiding og miljøtiltak i nedbørfelt til særlig utsatte vassdrag, Akershus og Østfold.
Webbsida: http://www.fylkesmannen.no/fagom.aspx?m=4778&amid=2574895 Nedladdat: 2009-05-12
Greppa näringen. (2003). Nationell miljölagstiftning och miljöstöd.
Webbsida: http://www.greppa.nu/uppslagsboken/naringiomvarlden/Internationellutblick /nationellaatgarder.4.1c0ae76117773233f7800018001.html. Nedladdat: 2009-04-14.
Greppa Näringen. (2008). Översyn av EU:s nitratdirektiv i Sverige.
Webbsida: http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/tidigarear/nyhetsarkivet
20012005/oversynaveusnitratdirektivisverige.5.1c0ae76117773233f780004973.html.
Nedladdat: 2009-05-13.
Greppa näringen. (2009). Regler ses över för att klara Nitratdirektivet.
Webbsida: http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/stallgodsel2006/regler sesoverforattklaranitratdirektivet.5.78be32b411dd24541d28000539751.html.
Nedladdat 2009-04-22.
Grisportalen. (2004). Gris nr. 2, 2004. Webbsida: http://www.grisportalen.se/huvudsida/
tidningar/2004/02/28-29.pdf.
Nedladdat: 2009-05-13.
Jordbruksverket. (1998). Växtnäring och miljö i vår närmaste omvärld.
Webbsida: http://chaos.bibul.slu.se/sll/sjv/utan_serietitel_sjv/UST98-3/UST98-3C.HTM. Nedladdat: 2009-03-25.
Jordbruksverket. (2004). Begränsning av antalet djur i ett jordbruk, översyn av reglerna.
Webbsida: http://www.sjv.se/download/18.7502f61001ea08a0c7fff122153/
Bilaga7.PDF. Nedladdat: 2009-03-31.
[48]
Jordbruksverket. (2005a). God jordbrukarsed.
Webbsida: http://www.sjv.se/amnesomraden/stodtilllandsbygden/allastodformer/
miljolandsbygdsprogram20002006/miljoersattningar20002006/godjordbrukarsed.4.750 2f61001ea08a0c7fff29745.html. Nedladdat: 2009-04-22.
Jordbruksverket. (2005b). Jordbruket och övergödningen.
Webbsida: http://www.sjv.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/vaxtnaringochgodsel/
jordbruketochovergodningen.4.513bbc9d11a50708b9e80001115.html.
Nedladdat: 2009-02-20.
Jordbruksverket. (2007). Gödsel och miljö.
Webbsida: http://www2.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr141.pdf.
Nedladdat: 2009-02-25 kl 12.30.
Jordbruksverket. (2008). 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus.
Webbsida: http://www2.sjv.se/download/18.78be32b411dd24541d2800097233/
Rapport_2008_31.pdf. Nedladdat: 2009-03-27.
Jordbruksverket. (2009). Konsekvensbeskrivning.
Webbsida: http://www.sjv.se/download/18.78be32b411dd24541d28000536929 /Konsekvensbeskrivning_remiss.pdf. Nedladdat: 2009-05-17.
Jord- och skogsbruksministeriet. (2007). Effektiviserad användning av stallgödsel.
Webbsida: http://lomake.mmm.fi/ShowFile?ID=20466&LUOKKA=547&LANGUAGE
=SV. Nedladdat: 2009-03-21 kl 12.30.
Landbrugsinfo. (2005). Regler for udbringning af gylle.
Webbsida: http://www.lr.dk/planteavl/informationsserier/info-planter/gylle-reglerforudbrafgylle.htm. Nedladdat: 2009-04-29.
Landguiden. Länder i fickformat. http://www.landguiden.se/. Nedladdat: 2009-06-01.
Landsbygdsverket. (2008). Förbindelsevillkor för miljöstöd för jordbruket.
Webbsida: http://lomake.mmm.fi/index.jsp?DOCID=17558&LUOKKA=597&
LANGUAGE=SV&VERSION=1207748124000. Nedladdat: 2009-03-26.
Lovdata. (2003). Forskrift om gjødselvarer mv. av organisk opphav.
Webbsida: http://www.lovdata.no/for/sf/ld/ld-20030704-0951.html.
Nedladdat: 2009-04-21.
[49]
Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri. (2008). Afrapportering fra
arbejdsgruppen for evaluering af virkemidler til reduktion af kvælstofudvaskning samt øvrige kvæl-stofrelaterede indsatser i VMP III aftalen Vandmiljøplan III midtvejsevaluering 2008.
Webbsida: http://www.mim.dk/NR/rdonlyres/FC88B1FD-A76A-407F-8FF6-E9BB3F524C7B/0/Afrapporteringfraarbejdsgruppenkv%c3%a6lstofgenerelt.pdf.
Nedladdat: 2009-05-14.
Miljöhusesyn. (2009). Webbsida: http://www.miljohusesyn.westbahr.com/userfiles/file/
TRYCKT%20MHS_2009_72dpi.pdf. Nedladdat: 2009-05-17.
Miljöportalen. (2006). Övergödning - för mycket av det goda.
Webbsida: http://www.miljoportalen.se/vatten/oevergoedning/oevergoedning-2013-foer-mycket-av-det-goda. Nedladdat: 2009-02-20.
Miljömålsportalen. (2007).
Webbsida: http://www.miljomal.nu/om_miljomalen/miljomalen/mal7.php.
Nedladdat: 2009-03-03.
Miljöstatus i Norge. (2008). Sårbare soner.
Webbsida: http://www.miljostatus.no/Tema/Vannforurensning/Overgjodsling/Tilforsel-fra-landbruk/Sarbare-soner/. Nedladdat: 2009-04-15.
Naturvårdsverket. (2009). Europeiska miljöbyrån bevakar Europas miljö.
Webbsida: http://www.naturvardsverket.se/sv/EU-och-Internationellt/EU-arbetet-i-Naturvardsverket/EEA-bevakar-Europas-miljo/. Nedladdat: 2009-04-13.
Naturvårdsverket. (2009a). Ingen Övergödning.
Webbsida: http://www.miljomal.nu/7-Ingen-overgodning/. Nedladdat 2009-05-05.
Naturvårdsverket. (2009b). Utsläpp av fosforföreningar.
Webbsida: http://www.miljomal.nu/7-Ingen-overgodning/Delmal/Utslapp-av-fosforforeningar-2010/. Nedladdat: 2009-05-05.
Naturvårdsverket. (2009c). Utsläpp av kväveföreningar.
Webbsida: http://www.miljomal.nu/7-Ingen-overgodning/Delmal/Utslapp-av-kvaveforeningar-2010/. Nedladdat: 2009-05-05.
Naturvårdsverket. (2009d). Utsläpp av ammoniak.
Webbsida: http://www.miljomal.nu/7-Ingen-overgodning/Delmal/Utslapp-av-ammoniak-2010/. Nedladdat: 2009-05-05.
[50]
Naturvårdsverket. (2008). Ingen övergödning.
Webbsida: http://www.naturvardsverket.se/sv/Sveriges-miljomal--for-ett-hallbart-
samhalle/Sveriges-miljomal/Miljomalssystemet/De-nationella-miljokvalitetsmalen/Ingen-overgodning/. Nedladdat 2009-05-05.
Netherlands journal of agricultural science. (2009). Mineral policy in the Netherlands and nitrate policy within the European Community.
Webbsida: http://library.wur.nl/ojs/index.php/njas/article/viewFile/416/134.
Nedladdat: 2009-03-24.
Organisation for economic co-operation and development, OECD. (2008). Environmental performances of agriculture in OECD countries since 1990: Chapter 1 Section 1.2 Nutrients. Hemsida: http://www.oecd.org/dataoecd/44/26/40678331.pdf.
Nedladdat: 2009-05-05.
Organisation for economic co-operation and development, OECD. (2009). Environmental Performance of Agriculture in oecd countries since 1990.
Webbsida: http://webnet.oecd.org/wbos/. Nedladdat: 2009-05-05.
Regeringen. EU:s medlemsländer.
Webbsida: http://www.regeringen.se/sb/d/2829#item19924.
Nedladdat: 2009-04-22.
Regeringen. (2003). Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Webbsida: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1625. Nedladdat: 2009-05-14.
Regeringen. (2009). Ett svenskt jordbruk för bättre havsmiljö. Webbsida: http://www .regeringen.se/sb/d/7686/a/121542. Nedladdat: 2009-05-17.
Retsinformation. (2006a). Bekendtgørelse om husdyrbrug og dyrehold for mere end 3 dyreenheder,husdyrgødning, ensilage m.v. Webbsida: https://www.retsinformation.dk/
Retsinformation. (2006a). Bekendtgørelse om husdyrbrug og dyrehold for mere end 3 dyreenheder,husdyrgødning, ensilage m.v. Webbsida: https://www.retsinformation.dk/