Vägverket har tidigare fokuserat på att använda sig mer av funktionella krav i sina upphandlingar och att detta var en strategi som skulle tillämpas generellt. Dock så har man nu enligt utsaga i ett par av intervjuerna återigen frångått detta och fokuserar nu på att utveckla upphandlingar med fler tekniska krav. Detta skapar tydligare krav som på ett enklare sätt kan kalkyleras vid anbudsskedet. Man erhåller även fördelar vid uppföljning samt egenkontroll av det utförda arbetet. Dock så kan egenkontrollen orsaka högre kostnader eftersom spelrummet för subjektiv tolkning krymper och man behöver vara striktare, vilket kan vara mer kostsamt.
Vi har även funnit att tekniska krav kan skapa orealistiska målsättningar. I funktionella upphandlingar blir alltid lösningarna godtyckliga, vilket eliminerar denna problematik. Subjektiviteten i funktionell kravsättning ger alltid utrymme för pragmatiska lösningar som fungerar i praktiken. Med tekniska krav kan det hända att man ställer upp ett någorlunda ideologiskt krav som vore det mest önskvärda i teorin, dock så kan realiserbarheten i praktiken bli lidande.
4 D
isku
ss
ion
45
Användandet av tekniska krav kan även vara hämmande för innovationen hos entreprenörer eftersom man använder sig av mycket standardiserade metoder för att uppnå mycket styrda mål och krav. Dock så kan denna innovation framträda i andra former eftersom entreprenörer istället försöker öka sin produktivitet med hjälp av att uppnå kraven på ett effektivare sätt.Realiserbarheten ansågs för det mesta inte vara ett problem i undersökningen, men ett frågetecken kring detta dök dock upp när vi sökte svar på varför det skiljer sig i den begärda standarden och överlämningsstandarden. Här fick vi en förklaring som pekade på att det är omöjligt att strikt hålla den begärda standarden när man som beställare lämnar över området och att det därför förekommer diskrepanser. Följdfrågan blir då naturligtvis: Hur kan man som beställare begära att entreprenörer skall upprätthålla en godtyckligt begärd standard, när man själv menar att man som entreprenör alltid måste räkna med brister i vägen vid överlämnandet under begärd standard? En smula opportunism kan anas i ställningstagandet.
Denna problematik kan bidra till att entreprenörer i sin tur prissätter områden som de vet är mycket osäkra på ett sätt som bidrar med taktisk prissättning, som redan har ansetts vara ett problem man försökt stävja. Dock så accepteras fortfarande konstiga prisnivåer på vissa tjänster som exempelvis snöröjning, där entreprenören uppenbarligen inte kommer att klara att hålla sig inom kostnadsmarginalen.
Vägverket har för årets upphandling försökt råda bot på problemet med den taktiska prissättningen genom att exempelvis sätta spärrar för hur mycket ett visst konto får utgöra den totala anbudssumman i upphandlingarna. Detta har dock kringgåtts på olika sätt enligt vissa beställare såväl som entreprenörer.
Mycket kan fortfarande göras och man borde alltid försöka hålla en öppen och ärlig dialog mellan utförare och beställare gällande utvecklingen av förfrågningsunderlaget. Annars kan de erfarenheter som hittills erhållits gå förlorade vid framtida reformer, eller isoleras hos vissa specifika aktörer. Detta kan i sin tur leda till att kvalitén hämmas för marknaden i helhet genom sänkt kompetens och bristande konkurrens som drivkraft för innovation. Arbete från Vägverket pågår under skrivandet för att försöka arbeta fram förbättringar gällande dokumentationen för GPD och dessa borde medföra betydande förbättringar som aktörerna på marknaden med tillförsikt ser fram emot.
5 Slut sa tse r
46
5 Slutsatser
Slutsatserna som kan dras är att:
UF i stora drag är lika över regionerna men bland annat skiljer det sig i vad som ska ingå i genomförandebeskrivning, krav på teknisk förmåga och kompetens, krav på ekonomisk ställning, juridiska krav. Tillsammans med olikheter i MF medför detta ett merarbete hos entreprenörer samt försvårar gemensamma arbetssätt och beskrivningar vid anbudsskedet. FSB inrymmer små skillnader men är i stort lika men det skiljer sig till viss del i beskrivande
texter och specifikationer. Vi anser dock om man samordna FSB, MF och ME bättre så att det underlättar och leder till effektivitetsvinster för entreprenörer.
MF är till merparten lika men olikheter förekommer skillnader i vissa konton och underrubriker som leder till förvirring samt försvårar kompabiliteten mellan regionerna gällande kontroll och uppföljning vid integrering av datasystem.
6 R ef er ens er
47
6 Referenser
6.1 Tryckta källor
AB Svensk byggtjänst och föreningen Byggandets kontraktskommitté, BBK, 2006. ABT 06, Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnadsanläggnings- och installationsarbeten. ISBN 978-91-7333-162-3
Vägverket, ATB Vinter 2003, Allmän teknisk beskrivning, VV Publ 2002:148,
Ulf Isacsson 2000, Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för infrastuktur och samhällsplanering. Drift och underhåll av vägar och gator, arbetsrapport. ISSN 1104-7437
Erik Nytell, Hans Pedersen och AB Svensk byggtjänst. 1995, Entreprenadupphandling inom byggsektorn: grundläggande handbok om regler, förfarande, ansvar. Svensk tryck AB Stockholm 1995. ISBN 91-7332-745-X
Vägverket, publikation 2008:123. Resultat av enkäter om upphandlingar grundpaket drift 2007 (2006), ISSN 1401-9612
Skanska Sverige, 2007:1, Vårt sätt att arbeta: Arbetsinstruktioner för Drift och Underhåll CTH, KTH, LTH, 2000, Kurskompendium väg- och gatuplanering.
6.2 Muntliga källor
Föreläsningar Mark och Vägbyggnad WBT009, T. Manbo 2009-03
Niclas Odermatt, Henrik Böhm, handledare Skanska Asfalt & Betong 2009
6.3 Internet
Expowera – vi ger kunskap – offentlig upphandling
http://www.expowera.se/mentor/forsaljning/offupphandling.htm hämtad 2009-04-07 Notisum, rättsnätet
Lag (2007:1091) om offentlig upphandling:
Notisum a, http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/20071091.htm hämtad 2009-03-26 Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Notisum b, http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19150218.htm hämtad 2009-03-26
6 R ef er ens er
48
Rådgivningsenheten för offentlig upphandlinghttp://www.kommunerna.net/k_peruslistasivu.asp?path=255;80796;120427;120429;121596 hämtad 2009-06-22
Sveriges kommuner och landsting
http://www.skl.se/artikel.asp?A=58847&C=611 hämtad 2009-05-30 Svevia – historia och fakta
Svevia a, http://www.svevia.se/Det-har-ar-vi/Historik/ hämtad 2009-04-03 Svevia b, http://www.svevia.se/Det-har-ar-vi/Fakta/ hämtad 2009-04-03 Vägverket – väg- och trafikhistoria
Vägverket a, http://www.vv.se/Om-Vagverket/Historia-och-museum/Historia/Vaghistoria/ hämtad 2009-04-02
Vägverket b, http://www22.vv.se/templates/page3____7543.aspx hämtad 2009-04-02 Vägverket c, http://publikationswebbutik.vv.se/upload/4364/2008_123_resultat_av_enkater_om_upphandlingar_gru ndpaket_drift_2007.pdf hämtad 2009-04-02 Vägverket d, http://bilregistret.se/Startsida-foretag/vagar/Drift--underhall/Om-drift-och-underhall/ hämtad2009-04-02 Vägverket e, http://www.vv.se/PageFiles/2185/kravspecifikation_kvalitet_061001.pdf?epslanguage=sv hämtad 2009-04-25
Vägverket f, http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____3602.aspx hämtad 2009-05-19 Vägverket g,
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/2062/2006_105_miljokrav_vid_upphandling_av_entreprena der_och_tjanster_reviderad.pdf hämtad 2009-04-25
7 B
il
agor
49
7 Bilagor
Bilaga 1 egen enkät Bilaga 2 intervjufrågor