Vår enkät visar att pedagoger tycker det är viktigt att de efter en kris bemöter barnen, deras tankar och funderingar på ett naturligt sätt och att man samtalar lugnade och sakligt om situationen som har uppstått. Genom att pedagoger sätter ord på det barnen fått uppleva menar Gottberg (2017) att bearbetningsprocessen påbörjas för barnen och att deras känslor klingas av.
En av pedagogerna som svarat på vår enkät berättade att det finns ett barn på en förskola som är svårt sjuk. Där har personalen satt upp ett foto på barnet, för att underlätta för dem andra i barngruppen när de pratar om hen. Personalen skickar även teckningar och kort som barnen har gjort till det sjuka barnet, som en del av bearbetning av barnens känslor. Vi tolkas det som att för kamrater till barn, som är svårt sjuka, kan det upplevas som en krissituation.
Kamraterna oroar sig för sin svårt sjuka kompis och kanske undrar om hen kommer att dö. Därav tolkar vi pedagogens sätt att arbeta med barnen på förskolan som en del av
krisbearbetning där barnen får bearbeta känslor och oro för deras kamrat som är svårt sjuk. Halldén (2007) påpekar att det är genom samspel som barn lär sig hur de ska uttrycka sig, att
36
känslor både ser och känns annorlunda och att relationerna som barnet har i sin närhet kan se olika ut. Andras känslouttryck kan smittas av och enligt Brodin och Hylander (1998) sker detta i form av en omedveten härmning, så om en person är ledsen kan vi själva börja känna oss ledsna. Gottberg (2017) påpekar att det är spegelneuronerna som gör att människor
speglar olika skeenden i hjärnan när vi eller andra utför en handling. Pedagoger som svarat på vår enkät, berättade att de tar böcker till hjälp vid bearbetning av känslor som uppstått av olika situationer. Många pedagoger tycker det är bra att prata och ”förstå” barns känslor. Sen finns det barn som enligt Öhman (2009) kan vara svåra att läsa och det kan bland annat bero på att barnet inte berättar, varken med ord eller kroppsspråk. En annan anledning kan också vara att barnet i tidig ålder lärt sig att hålla upp en känslomässig mask, så att omvärlden inte ska se hur barnet egentligen mår.
En pedagog uttrycker vikten av att påpeka för barnen att ”alla känslor är välkomna”. Pedagoger tycker det är viktigt att man ”fångar upp och samtalar om det barnen kommer
med”. Vi tolkar pedagogers uttryck ”alla känslor är välkomna” som att oavsett om barnet
känner sig ledsen, arg, besviken, glad, rädd så är det okej att känna så och att det är viktigt att pedagoger finns där för barnen och förmedlar budskapet ”alla känslor är välkomna” men att man inte får agera ut känslorna hur som helst. Som exempelvis om man är arg på sin kompis får man inte slå på hen, utan det är okej att vara arg men man slåss inte. Vi tolkar även att de pedagoger som deltog i vår studie finns där för barnen när de befinner sig i en kris, genom att de fångar upp barns känslor, frågor och funderingar kring krisen och att de tillsammans med barnen samtalar om krissituationen. Att uttrycka känslor som ångest och rädsla ska vi enligt Evenshaug och Hallen (2001) se som normala eftersom det är en del av livet. Genom att pedagoger jobbar med barns impulskontroll och känslor menar Gottberg (2017) är viktiga redskap för att stärka motståndskraften mot stress hos barnen.
5.5 Sammanfattning
Vi tolkar att de pedagoger som deltog i vår enkätundersökning arbetar med resiliens även om de inte är medvetna om det själv. Pedagoger resonerar i enkäten att de bemöter barn som är i kris och stöttar barns krishantering genom att vara en trygg vuxen och lyssna på barns tankar i den kris som uppstår. Pedagoger stöttar och bemöter barn i kris genom att stärka dem i deras positiva situationer. Pedagoger nämner i enkäten att de bistår barn genom att gå igenom rutiner vid till exempel en brand, för om barn vet hur de ska agera vid en brand kan detta
37
skapa en trygghet för barnen. En del av pedagoger som svarat på enkäten använder sig inte av en krisplan, men de önskar att de hade haft tillgång till en för att veta hur de ska agera vid en kris och inte bara förlita sig på att “alla vet hur de ska agera vid kris”. De pedagoger som använder sig av krisplan i förskoleverksamheten beskriver att den innehåller uppgifter om hur pedagoger ska agera vid olika kriser, dock ej vid pandemier. Pedagoger beskriver att de hade önskat sig en krisplan om pandemier. I vår analys kan man utläsa att efter en kris ska krisen utvärderas och att förskoleverksamhet kan dra lärdom av krisen för att pedagoger ska kunna vet hur de ska behandla krisen om den uppstår igen. Pedagoger resonerar att de är förberedda på en kris då de får utbildning för krissituationer. De beskriver även att personalen i
verksamheten är mer förberedda på en kris än ledningen. Men under den pågående COVID- 19 pandemin har pedagoger hanterat krisen genom att förlita sig på instruktioner från ledningen och kommunen. Pedagoger som besvarat vår enkät har hanterat den pågående krisen som uppstått på grund av pandemin, genom att ändra rutiner efter dessa restriktioner, bland annat handhygien och rutiner för att minska smittspridningen. Vi kommer i nästa kapitel analysera vår analys och diskutera vårt resultat med hjälp av tidigare forskning och teorier.
6 Resultatdiskussion
Efter att vi har gått igenom våra enkäter och tagit del av pedagogers svar samt läst tidigare forskning och teorier, kan vi mot bakgrund av analysen dra slutsatsen att alla förskolor bör använda sig av en krishandlingsplan, då många av de pedagoger som deltog i vår
enkätundersökning uttryckte att det råder en stor osäkerhet hur de som personal ska agera. De vet inte hur de ska ta emot barn med sjuka vårdnadshavare, när ett barn uppvisar symtom på förkylning råder en del tvivel när personalen ska skicka hem barnet och personal som kommer till jobbet fast de fortfarande är sjuka. En handlingsplan kan motverka effekten av en
krissituation. Då vi inte har haft någon möjlighet att utforska krishandlingsplaner på förskolor har vi i vår analys beskrivit krishandlingsplan med krispedagogik från vår teori. I analysen kan man utläsa att om krishandlingsplanen är strukturerad och välorganiserad, blir det enklare för pedagoger att agera i en kris. Med kris menar vi pandemi, olycka, brand och plötsligt dödsfall av en närstående, då pedagoger i vår enkätundersökning kopplat dessa situationer som kris. Resultat pekar på att har pedagoger även olika uppdelade ansvarsområden utifrån deras lämplighet i krishandlingsplanen kan en krissituation hanteras mer effektivt , för är
38
pedagoger väl förberedda vid en kris kan en oväntad händelse hanteras på det mest optimala sättet och verksamheten kan på så sätt bibehålla goda resultat även under kris. Det ger pedagoger en mental förberedelse inför en kris och på så sätt har pedagoger möjlighet att ge stöd och trygghet åt barn i krisen. Är pedagoger även utbildade inom olika krissituationer som kan uppstå i förskolan, kan denna kunskap bemöta vårdnadshavare och barn på ett pedagogisk och professionellt perspektiv. Vår analys visar att desto mer utbildning och mental
förberedelse ger pedagoger en god förutsättning att gå igenom en krissituation och förebygga traumatiska minnen för barnen.
Resultatet vi kommit fram till, från vår analys och kopplingen vi gjort till vår teori om anknytning, visar att det blir en trygg miljö för barn på förskolan om pedagoger ser barns behov. Om pedagoger lyssnar på barns egna tankar och ord kan de ta tillvara på den
information som barn förmedlar, då detta även bidrar till en bättre miljö. Som pedagog är man en anknytningsperson som genom skydd och tröst bidrar till en trygghet i speciellt utsatta situationer. Med en trygg anknytning kan pedagoger skydda barn mot oro och rädslor, därav minska stress hos barn som lätt kan uppstå i krissituationer. Som vi har visat är detta i krisarbetet ett sätt att främja och stötta barn i den kris situation de går igenom. Mot bakgrunden i vår analys framgår det att barns upplevelser i barndomen kan påverka deras framtid, en traumatisk upplevelse kan skapa framtida psykiska problem. Vår teori om resiliens visar att om pedagoger arbetar med att stärka barns resiliens kan dessa psykiska problem motarbetas.
Under COVID-19 pandemin har vår analys beskrivet att förskolor har fortsatt sin verksamhet i den mån det går under krisen. Pedagoger har stöttat barn genom att diskutera den samhälleliga krisen, samt hjälpt barn med att hålla en god handhygien. Pedagoger har lyssnat på råd från kommunen och ledningen och efter de olika restriktionerna har pedagoger agerat och ändrat på rutiner för att minska smittspridningen. Pedagoger har planerat om verksamheten ut efter närvaro av både barn och personal. Under rubriken tidigare pandemier, som vi skrev om i början av vår studie, har forskare uttryckt att man ska ta lärdom från tidigare pandemier för på bästa sätt skydda barnen som finns i vårt samhälle. Vår tidigare forskning har även påvisat att efter en kris är det en god idé att krisen utvärderas så krishandlingsplanen kan revideras, detta för att förskolan ska kunna agera snabbt när en kris uppstår igen. Då den tidigare forskning har visat att Sveriges samhälle har varit under pandemier förr, som exempelvis svininfluensa som inträffade 2009. En krisplan borde redan varit utförd för pandemier i krishandlingsplanen
39
på förskolor, dock fanns det ingen krisplan om pandemier. Pedagoger har beskrivit att de hade velat ha tillgång till en krisberedskap för pandemier, nu inför COVID-19. Detta för att veta om de fick ringa hem barn från förskolan samt klarare rutiner och regler hur de ska agera vid ett utbrott av en pandemi.
Vår analys visar att pedagoger är mer förberedda inför en brand eller vid olycka. Anledningen till detta är att pedagoger får utbildning och att de övar sig inför krissituationer som dessa. Det är viktigt för pedagoger att vara förberedda inför en kris så att förskolan kan bibehålla en säker inlärningsmiljö. Den tidigare forskning förespråkar att en väl utformad
krishandlingsplan och utbildningen i kris, kan förutse vilka åtgärder som måste vidtas. Genom att vara förberedd mentalt har man god grund till att hantera en kris, då kan krissituationer bearbetas och även upplevas mindre kaotisk.
Resultat från den tidigare forskning visar att vid en krissituation utmanas barns
motståndskraft. Vår analys beskriver hur pedagoger på förskolan stöttar barn genom att hantera svåra situationer, där barn får återberätta sina egna känslor så de tillsammans med pedagoger diskutera och bekräfta dessa känslor. Är en pedagog både observant och känslomässigt uppmärksam, kan hen upptäcka barn som behöver stöd genom sociala och emotionella förbindelser för att utveckla sin resiliens. Det är skillnad på hur barn kan hantera olika krissituationer, därför är förskolans miljö och pedagogers positiva bemötande en viktig aspekt för att bygga barns resiliens.
I nästa kapitel kommer vi att beskriva vår metod hur examensarbetet har gått tillväga för att uppnå och bidra med kunskap för krisarbetet i förskolan.
6.1 Metoddiskussion
Som vi tidigare har nämnt fick vi ändra om våra planer för examensarbetet och via enkäter har vi samlat in vårt material. Vi tror dock att analysen hade blivit mer berikad av pedagogers handlingar om vi fått tillfället att observera och intervjua pedagoger i förskoleverksamheten. Vi fick inte svar på alla följdfrågor via enkäten och har därför fått vända oss till tidigare forskning och våra teorier. Om vi skulle fått observerat på olika förskolor kunde vi även fått tillgång till att utforska deras krishandlingsplan och på så sätt skulle vi kunnat ställa frågor om deras uppbyggnad.
40
Våra förhoppningar med examensarbetet var att bidra med kunskap om förskolans och barns krishantering samt pedagogers bemötande med barn i kris. Detta för att ge pedagoger stöd i arbetet med kris i förskolans verksamhet. Som tidigare forskning visar är kunskapen om krishantering och barns påverkan av kris en betydelsefull kunskap för pedagogers arbete med att motverka barns psykiska problem efter kris. Men även att vi ska ta lärdom av tidigare krissituationer som bland annat pandemier för att på bästa sätt ge skydd åt barnen i samhället om en liknande krissituation skulle inträffa.
Genom vårt examensarbete har vi kommit fram till slutsatsen att ped agogers krisarbete som bygger upp barns resiliens och skapar en trygg anknytning är relevant för att stärka barns motståndskraft på förskolan. Om en kris sker i barndomen kan detta påverka barnet i
framtiden. Genom att bearbeta svåra krissituationer med bland annat lek, böcker och kreativa aktiviteter, kan pedagoger stimulera barns sociala-emotionella kompetens och på så sätt minska risken för att barn ska utveckla ett antisocialt beteende. När barns personliga och sociala färdigheter stärks bidrar detta till en skyddande åtgärd mot psykiska problem i framtiden.
Det var inte enkelt att hitta forskning om barns resiliens med en förbindelse i anknytning. En vidare forskning skulle kunna fokusera på hur pedagoger i det dagliga arbetet stärker barns resiliens genom en god anknytning. Detta för att när en krissituation inträffar blir inte efter arbetet och rutinerna annorlunda för barn på förskolan. Då krisped agogik är relativt ny i utvecklingen, skulle även fortsatt forskning vara att utveckla krispedagogik mer för förskoleverksamheten och barn i förebyggande, pågående och efter kris.
41
Referenslista
Ableser, Judith. (2008). Authentic Literacy Experiences to Teach and Support Young
Children during Stressful Times. YC Young Children, 63(2), ss. 74-79.Tillgänlig: https://www- jstor-org.proxy.mau.se/stable/42730980 [2020-04-13]
Aksoy, Pinar. (2019) PREVENTION PROGRAMS FOR THE DEVELOPMENT OF SOCIAL-
EMOTIONAL LEARNING IN PRESCHOOL YEARS. Online Submission, European Journal of Education Studies, 6(6), ss. 1-14. doi:10.5281/zenodo.3406762. Tillgänglig på internet:
https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED599761.pdf [2020-05-12]
Alvehus, Johan. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Anthony, Elwyn James & Cohler, Bertram J. (red.) (1987). The invulnerable child. New York: Guilford Press
Berger, Ronen & Lahad, Mooli. (2010). A Safe Place: ways in which nature, play and creativity can help children cope with stress and crisis – establishing the kindergarten as a safe haven where children can develop resiliency. Early Child Development and Care, 180(7), ss. 889-900. Tillgänlig: https://www-tandfonline-
com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/03004430802525013 [2020-04-16]
Bettelheim, Bruno. (1978). Sagans förtrollande värld: folksagornas innebörd och betydelse. Stockholm: AWE/Geber
Borge, Anne Inger Helmen. (2011). Resiliens: risk och sund utveckling. 2., rev., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
Boréus, Kristina & Bergström, Göran. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade]
upplagan Lund: Studentlitteratur
Bouillet, Dejana., Pavin Ivanec, Tea. and Miljevic´-RiXicˇki, Renata. (2014). Preschool teachers’ resilience and their readiness for building children’s resilience. Faculty of Teacher Education, University of Zagreb, Zagreb, Croatia. Health Education, 114(6), ss. 435–450. doi:10.1108/HE-11-2013-0062 Tillgänglig: https://www-emerald-
com.proxy.mau.se/insight/content/doi/10.1108/HE-11-2013- 0062/full/pdf?fbclid=IwAR17MC5hFWC2jx6LzaQ1ERgYp- e6t28zU82tCwtuj8TFZ13v7a8ZP0NJnGY [2020-04-06]
Broberg, Malin., Hagström, Birthe. & Broberg, Anders. (2012). Anknytning i förskolan: vikten
av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid. (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans
vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber
Brunnberg, Elinor & Hart, Angie. (2016). En magisk box för resiliensskapande insatser: Strategiskt, kreativt och engagerat stöd i samverkan med barn i kris, på flykt eller i andra svåra livssituationer. Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd, Originator. Socialmedicinsk Tidskrift, 93(1), ss. 82-97. Tillgänglig:
42
Cullberg, Johan. (2014). Kris och utveckling [Elektronisk resurs]. Natur & Kultur
Doll, Carol. (2013). Why are resilient children important. Teacher Librarian, Bowie, 41(2), ss. 20-22.Tillgänglig:https://search-proquest-
com.proxy.mau.se/docview/1470786192/fulltext/311550ADFE1642D0PQ/1?accountid=1224 9 [2020-05-15]
Douglass, Anne. (2016). Resilience in change: Positive perspectives on the dynamics of change in early childhood systems. Journal of Early Childhood Research, 14(2), ss. 211-225. Tillgänglig på internet: https://journals-sagepub-
com.proxy.mau.se/doi/full/10.1177/1476718X14555704 [2020-06-03]
Dyregrov, Atle. (1993). Beredskapsplan för skolan: barn i kris. Stockholm: Rädda barnen Edwards, Agneta. (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter, 1. utg., Natur & Kultur, Stockholm
Erdis, Mare. (2012). Juridik för pedagoger. 5. uppl. [sic] Lund: Studentlitteratur
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Fast, Maria & Ingbert, Hans. (2017). Krishantering på fem nivåer: Kungliga Krigsvetenskaps
Akademiens Handlingar och Tidskrift, (1), ss. 56-64. Tillgänglig: https://web-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=c01e612e-7120-431f-a090- cc8d7e8f7a71%40sdc-v-sessmgr02 [2020-04-15]
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Gainey, Barbara S. (2010). Crisis management in public school Districts: Organization
Development journal; Chesterland, 28(1), ss. 89-95. Tillgänglig: https://search-proquest- com.proxy.mau.se/docview/198011330/fulltextPDF/4EC700B088FA46BBPQ/1?accountid=1 2249&fbclid=IwAR2acQFK_2w-dTh7V3n1SGIv8wrVKEse7hXorlOOS22cl8YiHi1HnhUhJ2A [2020-04-16]
Gottberg, Maria-Pia. (2017). Medkänslans pedagogik. Upplaga 1:1 Lund: Studentlitteratur Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson
Hsieh, Yu-Chia. (2006). Influenza Pandemics: Past, Present and Future. Journal of the
Formosan Medical Association, 105(1), ss. 1-6. doi:10.1016/S0929-6646(09)60102-9
https://doaj.org/article/7ed4c01557924aefaff2cc49508a23e4. [2020-04-17]
Hussain, Takasar., Ozair, Muhammad., Oare Okosun, Kazeem., Ishfaq, Muhammad., Ullah Awan, Aziz. & Aslam, Adnan. (2019). Dynamics of swine influenza model with optimal control. Advances in Difference Equations, (2019:508) https://doi.org/10.1186/s13662-019- 2434. Tillgänglig:
https://advancesindifferenceequations.springeropen.com/articles/10.1186/s13662-019-2434- 4. [2020-04-17]
Juul, Jesper & Jensen, Helle. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. 1. uppl. Stockholm: Runa
43
Larsen, Ann Kristin. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lindberg, Laila. (2006). Den läkande leken. I När det värsta händer: om krishantering i
förskola och skola. (2006). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, ss. 77-88
https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2006/nar-det-varsta-hander
Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). [Stockholm]: SkolverketTillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Olsson, Staffan. (2017). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Sjätte upplagan Lund: Studentlitteratur
Persson, Sven. (2017). Kvalitetens brännpunkt – de pedagogiska relationerna I
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Andra utgåvan Stockholm: Natur & kultur, ss. 305-331
Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007). Krispedagogik: hjälp till barn och unga i
kris. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sommer, Dion. (2011). Barndomspsykologi utveckling i en förändrad värld. Johanneshov: TPB
Sommer, Dion., Pramling Samuelsson, Ingrid. & Hundeide, Karsten. (2011). Barnperspektiv
och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Stevenson, Elizabeth., Barrios, Lisa., Cordell, Ralph., Delozier, David., Gorman, Susan., Koenig, Linda J., Odom, Erica., Polder, Jacquelyn., Randolph, Jean., Shimabukuro, Tom. & Singleton, Christa. (2009). Pandemic Influenza Planning: Addressing the Needs of Children.
American Journal of Public Health, 99(2), ss. 255-260. DOI: 10.2105/AJPH.2009.159970.
Tillgängligt: https://eds-b-ebscohost-
com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=8&sid=ba28b73d-a8ed-4cab-aef7- ac912f057959%40pdc-v-sessmgr01 [2020-04-13]
Strandberg, Leif. (2005). Vygotskijs kulturhistoriska psykologi: vad vi faktiskt kan göra. Stockholm: Reggio Emilia institutet
Sundberg, Bodil. (2016). Förskolans naturvetenskap i praktiken. 1. uppl. Malmö: Gleerup Taubenberger, Jeffery K. & Morens, David M. (2006). 1918 Influenza: the Mother of All Pandemics. Emerg Infect Dis, 12(1), ss. 15–22. doi:10.3201/eid1201.050979. Tillgänglig: https://wwwnc.cdc.gov/eid/article/12/1/05-0979_article. [2020-04-17]
Tozer, Laura., Stedmon, Jacqui. & Dallos, Rudi. (2019). 'It is that bad but it isn't that bad': Exploring children's experiences of their mother's non-terminal cancer with a focus on attachment, resilience and trauma. Clinical child psychology and psychiatry [Clin Child Psychol Psychiatry], 24(1), ss. 53-68. Date of Electronic Publication: 2018 Jul 30. doi: 10.1177/1359104518781922. Tillgänglig:https://journals-sagepub-
com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/1359104518781922
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
44
Vygotskij, Lev Semenovič. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos Öhman, Margareta. (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber
Elektronisk resurs
Bris. (2020). Lägesbild från bris under corona krisen. https://www.bris.se/om-bris/press-och- opinion/pressmeddelanden/lagesbild-fran-bris-under-coronakrisen/Press [2020-05-10]