I uppdraget att redovisa en uppföljning av de åtgärder som vidtagits under 2003 ingick att Krisberedskapsmyndigheten skulle presentera en analys med slutsatser över vilka områden och på vilka sätt fortsatta åtgärder bedöms vara nödvändiga.
Den årliga uppföljningen har visat på flera allvarliga brister avseende samhällets för-måga. Förutom inom de områden som prioriterades i Planeringsinriktning för det civila försvaret 2003 (elförsörjning, telekommunikationer, IT samt beredskap mot massförstö-relsevapen) visar den årliga uppföljningen att grundförmågan är icke godtagbar inom bland annat dricksvattenförsörjningen, de samhällsviktiga transfereringssystemen, förmågan att hantera de NBC-relaterade hot som inte utgörs av massförstörelsevapen samt förmågan att hantera kriser som kräver stora polis- eller sjukvårdsinsatser.
Krisberedskapsmyndigheten anser att den bedömning av samhällets förmåga som görs i den årliga uppföljningen av 2003 understryker vikten av flera av de åtgärder och förmå-gor som lyfts fram i planeringsinriktningen för 2005. Krisberedskapsmyndigheten anser därför att de områden som utpekats som prioriterade i Samhällets krisberedskap 2005:
Planeringsinriktning generellt är områden inom vilka fortsatta åtgärder är nödvändiga.
Krisberedskapsmyndigheten kommenterar här de åtgärder inom anslag 6:5 som myndig-heten bedömer kunna nedprioriteras.
Från att ha varit inriktad mot förberedelser inför ett väpnat angrepp har samhällets krisberedskap riktats mot förberedelser inför den nya hotbild som vuxit fram. Det har varit en långsam process att ändra inriktningen på samhällets beredskapsarbete. År 2003 har dock den ändrade inriktningen av samhällets beredskap givit utslag i den verk-samhet som genomförts. Ett antal av de större utgiftsposter som är förknippade med den gamla hotbilden antingen avvecklades inför 2003, har avvecklats under året eller är på väg att avvecklas. Det finns även ett antal verksamheter kvar som Krisberedskaps-myndigheten bedömer ger effekt framför allt vid höjd beredskap och som Krisberedskaps-myndigheten anser bör nedprioriteras.
En av de poster som är starkast förknippad med kriget som hotbild är nybyggnationen av skyddsrum. År 2002 var det sista året då skyddsrumsbeståndet utökades. Från och med 2003 skall det befintliga skyddsrumsbeståndet enbart vidmakthållas, liksom syste-men för besiktning och planering av skyddsrum.
Ett annat arv av totalförsvarstänkandet är civilplikten. Krisberedskapsmyndigheten anser inte att civilplikt går att motivera då planeringshorisonten är mer än tio år.
Krisberedskapsmyndigheten bedömer att det däremot finns behov av vissa förstärk-ningsresurser för fredstida kriser. Dessa resurser bör även kunna utgöra grunden för en förstärkning i en krigssituation. Förstärkningsresurser av de slag som här nämnts bör inte baseras på plikt utan på frivillighet och avtal.
Särskilda beredskapspolisen är en resurs skapad för höjd beredskap men som, efter regeringsbeslut, är möjlig att använda även vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
Krisberedskapsmyndigheten har i den årliga uppföljningen identifierat polisens numerär som en av de brister som vid ett antal kriser bedöms påverka samhällets förmåga nega-tivt. Samtidigt är det inte utifrån här anförda skäl motiverat att höja polisens numerär i vardagssituationer. Krisberedskapsmyndigheten bedömer att det främst behövs perso-nalförstärkning till polisen som kan sättas in vid olika typer av fredstida kriser. Kris-beredskapsmyndigheten anser därför att lagstiftningen kring användande av särskilda beredskapspolisen bör ses över och att utbildningen bör inriktas tydligare mot fredstida uppgifter. Krisberedskapsmyndigheten bedömer att det är viktigt att bygga framtida verksamhet kring avtal och inte kring plikt. Krisberedskapsmyndigheten bedömer att organisationen successivt bör reformeras för att bli en mer generell förstärkning för polisen vid svåra händelser.
En annan åtgärd som vidtagits med det väpnade angreppet som hotbild är Luftfarts-verkets utbildning av civilpliktiga flygplatsbrandmän. År 2003 var det sista året som civilpliktiga ryckte in för utbildning till flygplatsbrandmän i Luftfartsverkets regi.
Utbildningen av den sista kullen kommer att sträcka sig in på 2004. Därefter avvecklas verksamheten.
Bland de åtgärder som Krisberedskapsmyndigheten anser vidtas främst för höjd bered-skap märks Vägverkets investeringar i reservbroar. Under 2003 har Vägverket vidtagit ett antal åtgärder rörande reservbroar inom åtgärdskategorierna Investeringar samt Utveckling och utredning. I avvaktan på att Försvarsmakten lämnar inriktning om dess dimensionerande behov av ersättningsförbindelser anser Krisberedskapsmyndigheten att ambitionsnivån avseende reservförbindelser bör sänkas. Krisberedskapsmyndighe-ten bedömer att nyttan av reservbroar främst kan hänföras till verksamhetsområde Det civila försvaret. Vägverket delar inte denna uppfattning.
Driftvärnet är ytterligare en verksamhet som Krisberedskapsmyndigheten bedömer bedrivs med det väpnade angreppet som hotbild. Driftvärn finns inom Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Vägverket samt Affärsverket svenska kraftnät. Delar av denna verksamhet finansieras via anslag 6:5. Krisberedskapsmyndigheten bedömer att driftvärnet har mycket begränsad användning vid en fredstida kris. Driftvärnet är en totalförsvarsresurs som med gällande regelverk kan användas om hemvärnsberedskap råder.
I dagsläget omfattar driftvärnet 1 896 personer. Antalet driftvärnsmän har sedan 1987, då antalet uppgick till 22 381 personer, minskat dramatiskt. En starkt bidragande orsak till personalminskningarna har varit att det inte finns lämpliga personalkategorier hos dagens myndigheter och företag för att lösa de traditionella driftvärnsuppgifterna.
Krisberedskapsmyndighetens uppfattning är att civila myndigheters och företags perso-nal är specialiserade och behövs för att den ordinarie verksamheten skall fungera. Det finns för närvarande inga tecken på att den negativa personalförsörjningstrenden skulle ändras.
Samhällets krisberedskap inriktas idag på att utveckla samhällets förmåga att hantera en svår påfrestning på samhället i fred. I detta sammanhang är det bland annat vik-tigt att utveckla möjligheterna till skydd och bevakning under fredstida förhållanden.
Krisberedskapsmyndigheten anser att detta i första hand bör ske genom en utveckling av möjligheten att använda särskilda beredskapspolisen som förstärkningspoliser samt hemvärnsförband redan under fredstida påfrestningar.
Krisberedskapsmyndigheten anser därför att driftvärnet hos civila myndigheter och företag bör avskaffas från och med 2006. Medel för denna verksamhet kan därefter inte rimligen avsättas från anslag 6:5 Civilt försvar. Om det i framtiden uppstår en situation där samhället skall anpassas mot ett växande militärt hot mot Sverige bör bevaknings-frågorna lösas med utgångspunkt i de fredstida lösningarna.