Nedan presenteras de tre mest förekommande kriterierna för bedömning av företagsekonomisk forskning samt den betydelse de har för trovärdigheten av forskningen.
3.5.1 Reliabilitet
En uppsats kräver datainsamling vilken bör vara tillförlitlig samt giltig för ämnet för att resultatet av forskningen ska vara av nytta för andra intressenter inom ämnet. En bedömning av forskningen görs genom att bryta ner dess beståndsdelar och undersöka dem. Data undersöks utifrån hur den är insamlad, analyserad och förstådd, samt hur den är presenterad (Merriam 1998). Tillförlitligheten kallas reliabilitet och mäter till vilken grad en studie ger samma resultat vid spridda tillfällen men under i övrigt samma omständigheter (Bell 2005). Enligt Patel och Davidsson (2003) kan bristande reliabilitet kallas felvärde och är faktorer som forskaren inte kan styra över. Målet bör vara att göra felvärdet så minimalt som möjligt för att studien ska bli tillförlitlig. Svårigheten med detta är enligt Merriam (1998) att det förutsätter att det mänskliga beteendet är statiskt vilket inte är fallet i verkligheten. Enligt Yin (1998) innehåller en studie med hög reliabilitet få fel och processen för utförandet är väl beskrivet för att samma studie ska kunna utföras igen. För att hålla reliabiliteten hög kan forskaren utföra sin studie på så sätt att nödvändiga steg noga kan bli beskrivna. Då fallstudien i uppsatsen har utförts har målet varit att hålla en hög reliabilitet. För att möjliggöra det har vi varit i kontakt med respondenter som besitter kunskap om det ämne som vår uppsats berör. Innan en intervju genomfördes lät vi vår handledare granska och kommentera intervjufrågorna för att försäkra oss om att det vi frågade var i linje med vårt syfte så att oväsentliga svar skulle undvikas. Intervjun skedde på respondentens arbetsplats vilket försäkrade oss om att det var rätt person som svarade på intervjufrågorna. Vidare utfördes intervjuer genom personliga möten vilket vi anser leder till att respondentens engagemang i svaren blir högre och därmed bedömer vi att studiens reliabilitet ökar.
3.5.2 Validitet
Giltigheten av insamlad information kallas validitet och mäter om en fråga verkligen beskriver vad den avser att beskriva (Bell 2005). Enligt Ejvegård (2003) är det av vikt att se till vad ett mätinstrument står för, att använda sig av klara mätinstrument och metoder och därtill även använda dem konsekvent. Det finns både begrepps-, extern och intern validitet. Begreppsvaliditet behandlar graden av till vilken en studie stämmer överens med vad den
ämnar beskriva. Begreppsvaliditeten kan ökas genom att data samlas in från ett flertal respondenter samt att respondenten granskar fallstudierapporten innan den trycks (Yin 2007).
Enligt Bryman och Bell (2005) beskriver den externa validiteten hur generaliserbar en undersökning är och vilka individer samt företag som involveras i studien. Ett representativt urval är av vikt vid en kvalitativ studie för att validiteten ska hållas hög. Den interna validiteten behandlar kausalitet som ser till hur olika variabler står i förhållande till varandra. En slutsats om hur variabler beror av varandra kan testas i sin hållbarhet för att exkludera eventuella faktorer som kan ha påverkat resultatet och det kan bestämma graden av den interna validiteten. Merriam (1998) menar att den interna validiteten behandlar till vilken grad resultatet av en studie stämmer överens med verkligheten. Vad verkligheten är beror dock av forskarens, samt den person som ska avgöra studiens validitet, subjektiva världsuppfattning. Dessutom är samhället i ständig förändring vilket kan vara avgörande för den interna validiteten då en gällande faktor vid studiens utförande kan ha förlorat sin signifikans då datainsamlingen granskas. Det blir en aktuell aspekt vid kvalitativ studie då vi som forskare är det främst instrumentet vid datainsamlingen. För att öka validiteten spelades varje intervju in med en diktafon för att undvika att felaktiga uppgifter spreds och gav också möjligheten att efter intervjutillfället kontrollera hur frågor ställdes för att undvika att dokumentera de svar som baserades på ledande frågor. Det anser vi vara av stor vikt då en semistrukturerade intervjuer utfördes, vilket innebär att det finns risk för egna subjektiva frågor då intervjumallen inte följs strikt. Ännu en anledning till att diktafon användes var för att vi lättare skulle kunna fokusera på vad respondenten svarade och få möjligheten att ställa följdfrågor för att kunna erhålla mer djupgående svar. Respondenterna fick även innan intervjun började godkänna inspelningen. Intervjuerna genomfördes inte under tidspress vilken gjorde att svaren som erhölls var väl utvecklade men vi försäkrade oss ändå om att det fanns en möjlighet att återkomma med kompletterade frågor om så behövdes och då via mail. När empiri kapitlet var klart granskade respondenterna texten för att kontrollera så att inte några missförstånd hade uppstått.
Bryman och Bell (2005) menar att även om reliabilitet och validitet har olikartade innebörder, att de analytiskt går att skilja åt, är de relaterade till varandra eftersom validitet förutsätter att reliabilitet existerar. För att en mätning ska uppnå validitet är det följaktligen en förutsättning att den är reliabel. Dock betyder inte en högt reliabel fråga att även validiteten är hög (Bell
2005). Slutligen är det väsentligt att betona att reliabilitet och validitet i verkligheten ofta mäts med enklast möjliga metoder som inte innefattar ovanstående villkor (Bryman och Bell 2005).
3.5.3 Replikation
Enligt Bryman och Bell (2005) kan resultatet från en viss undersökning endast upprepas i viss omfattning. Då försök görs att uppnå en sådan upprepning benämns det replikation. Metoden används bland annat för att utreda tvivel angående en undersöknings resultat eller då syftet är att styrka ett resultat. Alla slags undersökningar går inte att upprepa med ett trovärdigt resultat, till exempel om inte tillräcklig information är tillgänglig om hur en undersökning utförts av den orsaken att en replikation kräver att en undersökning upprepas i detalj. Replikation används frekvent inom naturvetenskapliga undersökningar då det inom ämnet är essentiellt att bevisa resultat riktiga respektive felaktiga. Även inom samhällsvetenskapliga undersökningar förekommer försök till replikation och då med det huvudsakliga syftet att kontrollera att forskarens egna värderingar inte har inverkan på studiens resultat. Vikten av att detaljerat och noggrant beskriva processen av studien blir ännu viktigare om en upprepning ska vara möjlig eftersom risken generellt är högre för inblandning av forskarens intresse inom
samhällsvetenskapliga ämnen. På grund av det mindre strukturerade upplägget på en
kvalitativ undersökning och att den till stor del bygger på författarens intresse inom ämnet förekommer svårigheter att utföra replikation. Senare undersökningar inom samma ämne kan således ledas av andra intressen och därför påvisa ett annat resultat. Vi anser att medvetenheten om att en studie bör kunna replikeras gör att det egna intresset kan undvikas till viss del genom att inte styra studiens inriktning utan låta saker bero och ha ögonen öppna för information som kan vara väsentligt bidragande för studien. För att öka replikerbarheten ytterligare beskrivs intervjuer ingående med motivering varför företagen valts, samt att det en presentation görs av respondenterna och deras arbetsuppgifter.
3.5.4 Generalisering
Att använda sig av ett fåtal fall för att beskriva ett samhällsfenomen begränsas möjligheten till generalisering av verkligheten. Vid kvantitativ forskning används ett större urval och om de som ingår i urvalet väljs slumpmässigt och representerar rätt åldersomfång etcetera, kan de möjligen anses representera en större population (Patel och Davidsson 2003). Den kvalitativa forsningsansatsen innebär dock större svårigheter då endast ett eller ett fåtal fall ska representera en större grupp. Enligt Bryman (1997) kan ett fall omöjligt vara representativt för alla andra typer av möjliga fall. Därför är generaliserbarheten lägre om endast ett fall studerats
än om två eller flera fall inkluderas i studien. En forskares ändamål är att bidra till den teoretiska utveckling genom ett resultat som kan användas av andra inom samma ämnesområde. Generalisering inom kvalitativ forskning kräver då en kritisk ansats vilken det är viktigt att vi som forskare är medvetna om för att till högsta grad göra studien generaliserbar genom en noga beskrivning av hur fallstudien utförts och även genom att studera fler än ett fall.