Kritik

De avgränsningar som görs i en undersökning leder till att vissa perspektiv blir åsidosatta, så blev utfallet i vår studie då vi enbart tittar på lärarhandledning, arbetsbok och de nivåbaserade läseböckerna. Vårt val att inte intervjua klassläraren i klassen vi observerade berodde på lärarens tidsbrist, nu i efterhand ser vi att detta hade tillförts ytterligare en dimension i vår undersökning. Vi är medvetna om att vår studie hade fått ett större omfång genom inkludering av fler deltagare och observationer, detta var dock inte rimligt inom tidsramen för vårt examensarbete. Valet att använda olika kvalitativa metoder gav oss en vidgad syn på arbetsmaterialet även om vi slumpmässigt kan ha fått röster som tycker likvärdigt kring arbetsmaterialet. Då det är svårt att föreställa sig hur intervjuerna fortlöpte i förväg, vill vi rannsaka oss själva och fråga huruvida vi faktiskt fått svar på̊ de frågor vi ställt och om vi ställt rätt frågor. Då varje intervju är unik blev det en utmaning att styra intervjuerna i likvärdig riktning. Bakgrund och intresse bestämmer i viss utsträckning vad man fokuserar på och hur man tolkar det man ser (Dysthe, 2003). Då vi gick in i arbetet något skeptiska bör vi kritisera vår förmåga att fokusera och tolka informationen i vår empiri. Resultatet kan vara påverkat av våra föreställningar kring arbetsmaterialet och det kan ha färgats av våra åsikter. Vi har under arbetets gång försökt neutralisera dessa åsikter och lyssnat på empirins röster för att på så vis få ett rättvist resultat.

10.2 Vidare forskning

Vår studie väcker tankar kring vidare forskning, i synnerhet då ingen forskning gjorts på ABC- klubben. Det hade varit intressant att undersöka elevernas progression och motivation kring arbetsmaterialet ABC-klubben i ett F-3-perspektiv, då vår studie begränsades till årskurs 1. Att följa en eller flera klasser från F-3 hade varit en intressant fortsättning på vår studie om än tidskrävande. Vår upplevelse är att eleverna tröttnar på materialet när de har kommit till åk 3, något som även några lärare i enkätintervjun berättade. Det hade dessutom varit intressant och forska vidare på hur andraspråkselever uppfattar materialet. Att göra en jämförande studie hade

varit möjligt inom kort då läromedelsföretaget Natur & Kultur utarbetar ett nytt material för elever med svenska som andraspråk som är knutet till ABC-Klubben9_{. Kan man se någon} skillnad på materialen och kan man använda dessa i ett och samma klassrum? En forskning kring nivåbaserade läseböcker ur elevers perspektiv är ytterligare en intressant och viktig vidare forskning menar vi, hur påverkas elevernas syn på sig själva som läsande och skrivande individer?

11.Slutkommentar

Vår slutliga fundering kring läromedlet ABC-klubben är huruvida alla elever känner sig som medlemmar i den läsande och skrivande klubben med läromedlet. Är ABC-klubben en klubb för alla? Våra funderingar är om läromedlet mer har blivit en klubb för de verksamma lärarna. Då läromedlet profileras via sociala medier skapas en kommersiell konkurrens. Varumärket ABC-klubben har fått stor genomslagskraft och detta menar vi riskerar att själva undervisningen ur ett elevperspektiv inte ifrågasätts av lärarna utan sammanhållning för lärarna får den avgörande rollen för ABC-klubben. Dysthe (2003) menar att populära influenser periodvis påverkar pedagogiken och dessa anammas av verksamma lärare utan större eftertanke eller hänsyn till olika elevers förutsättningar. Är detta fallet med ABC-klubbens framgång? Slutligen är det värt att tänka på att läromedel i sig inte är pedagogiskt. Vi menar att det är läraren som gör material pedagogiskt när det används i undervisningen. Det krävs kritiskt reflekterande lärare som vågar, vill och kan ifrågasätta, bearbeta och omarbeta läromedel utifrån de elever de arbetar med.

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Ammert, Niklas (2011). Om läroböcker och studiet av dem. I: Ammert, Niklas (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Barton, David (2007). Literacy: an introduktion to the ecology of written language. Malden, MA: Blackwell

Bergöö, Kerstin (2005). Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett

lärarutbildningsperspektiv. Avhandling Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur

Dysthe, Olga (2003). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande (I. Lindelöf, övers.). I: Dysthe (red.), Dialog, samspel och lärande (s. 7–27). Lund: Studentlitteratur.

(Originalarbete publicerat 2001)

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2007

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber

Fischer, Lena & Samuelsson, Charlotte (2006). Läromedlens roll i undervisningen

[Elektronisk resurs] grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Skolverket

Goodman, Kenneth S (1986). What's whole in whole language?. Portsmouth, N.H.: Heinemann

Hjälme, Anita (1999). Kan man bli klok på läsdebatten?: analys av en pedagogisk kontrovers = [Can you get any wiser from studying the reading debate?] : [analysis of a pedagogical controversy]. Diss. Uppsala: Universitet Solna

Härenstam, Kjell (2016). I enlighet med skolans värdegrund? [Elektronisk resurs]: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket

Jönsson, Karin (2016). Läsning och skrivning som sociala praktiker. I: Jönsson, Karin (red.) (2016). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. 2., uppdaterade uppl. Stockholm: Liber

Karlsson, Lars-Göran (2011). Läroboken och makten. I: Ammert, Niklas (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Kågerman Hansén, Malin & Whitling, David (2011). Sedan är det väl bara att trycka. I: Ammert, Niklas (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Leimar, Ulrika (1976). Läsning på talets grund: läsinlärning som bygger på barnets eget språk. 4. tr. Lund: Liber Läromedel

Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur Liberg, Caroline (2018). ”Olika läs- och skrivarter i olika ämnen”. Symposium (2018). Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitet. Muntlig kontakt (2019-03-17)

Lindh, Lena & Söderberg, Boel (2011). Lärotextens makt och magi. I: Ammert, Niklas (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Lindström, Jennica & Olsson, Matilda (2015). Samma historia med olika ord: En undersökning av ett nivåanpassat läsinlärningsläromedel för årskurs 1. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49656

Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning: språklekar i förskoleklass, 1.utg. Stockholm: Natur & Kultur

Lundberg, Ingvar (2011). ”Att knäcka språkets hemliga kod”. I: Felth Sjölund, Ingela & Hed Andersson, Pia (2011). Den magiska kulan 1 Lärarhandledning. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Lundgren, Ulf P (2014). En utbildning för alla - skolan expanderar. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & Kultur

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan, Lund: Studentlitteratur Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Myrberg, Mats (red.) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter [Elektronisk resurs]: rapport från "Konsensus-projektet" 5 september 2003. Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för individ, omvärld och lärande. Tillgänglig på Internet: http://www.skoldatatek.se/dmd/konsensus2003.pdf

Nilsson, Jan (2017). Böckerna som inte borde finnas. Pedagogiska magasinet: Lärarförbundets tidskrift för pedagogisk forskning och debatt. (1996-). Stockholm: Lärarförbundet. Hämtad 2019-01-08, Tillgänglig på

Internet:https://pedagogiskamagasinet.se/bockerna-som-inte-borde-finnas/

Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Elektronisk resurs]: reviderad 2018. Stockholm. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

SOU 1992:94. Huvudbetänkande. Stockholm: Allmänna förl. Läroplanskommittén. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-7264929

Säljö, Roger (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & Kultur

Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Widén, Pär (2015). Kvalitativ textanalys. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber

Wikman, Tom (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential. Diss. Åbo: Åbo akademi, 2004

Tillgänglig på Internet:

http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/4136/TMP.objres.44.pdf?sequence=2

Åtta av 10 lärare hinner inte granska läromedel (2014). Skolvärlden (2014-11-19). Hämtad 2019-02-07, Tillgänglig på internet: https://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner- inte-granska-laromedel

Läromedelstexter

Felth Sjölund, Ingela & Hed Andersson, Pia (2011). Den magiska kulan 1 Lärarhandledning. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Felth Sjölund, Ingela & Hed Andersson, Pia (2011). Den magiska kulan 1 Arbetsbok. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Wänblad, Mats (2011). Den magiska kulan A Läsebok / Mats Wänblad; teckningar: Catharina Nygård Holgersson. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Wänblad, Mats (2011). Den magiska kulan B Läsebok / Mats Wänblad; teckningar: Catharina Nygård Holgersson. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Wänblad, Mats (2011). Den magiska kulan C Läsebok / Mats Wänblad; teckningar: Catharina Nygård Holgersson. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Bilaga 1

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION

Datum 28/1 2019

Samtycke till elevers medverkan i studentprojekt

Vi heter Emma Håkansson och Katarina Elmberg Jonsson och läser vår sista termin på Grundlärarprogrammet med inriktning F- 3 vid Malmö Universitet, vilket innebär att vi ska skriva vårt examensarbete. Vi har valt att undersöka och skriva om läromedlet ABC- klubben, årskurs 1 materialet Magiska kulan.

Syftet med vår undersökning är att göra en analys av läromedlet samt undersöka vilken ämneskonception läromedlet i sin helhet ger. Vi har inhämtat skolans godkännande till att genomföra undersökningen.

Vi kommer att fördjupa oss i forskning och litteratur inom området, men har även för avsikt att genomföra elevintervjuer. Intervjuerna kommer att utföras i grupp med syfte att ta reda på elevernas egna upplevelser av läromaterialet, dessa kommer att genomföras i skolans lokaler. Inga personuppgifter såsom namn på̊ eleverna, lärarna och skolan kommer att finnas med i examensarbetet. Uppgifterna kommer att anonymiseras. Samtalet kommer att ske genom ljudupptagning. Vi vill dock understryka att inga privata mobiltelefoner kommer att användas under detta tillfälle. Uppgifterna som samlas in kommer enbart att användas av oss i vårt arbete och eventuellt examinatorn om denna så önskar. Ljudinspelningarna kommer att raderas när arbetet är godkänt. Samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö Universitet.

Vi utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer under vårt arbete

- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan närsomhelst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt at avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser

- De deltagande eleverna kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer.

Examensarbetet motsvarar 15

högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP

Undrar ni mer kring detta hänvisar vi till Vetenskapsrådets hemsida, tillgänglig på internet: https://www.vr.se

Malmö Universitet är personuppgiftsansvarig för behandlingen. Samtycket som lämnas i samband med denna blankett kan när som helst återkallas och uppgifterna kommer då inte längre att behandlas utan annan rättslig grund. Du kan ta del av det som har samlats in genom att kontakta [kontaktuppgift till den som är ansvarig för behandlingen] och har du frågor eller synpunkter som rör behandlingen av personuppgifter kan dessa ställas till universitetets dataskyddsombud (dataskyddsombud@mau.se). Klagomål som inte kan lösas tillsammans med universitetet kan lämnas till Datainspektionen

Vi är tacksamma för er hjälp!

Katarina Elmberg Jonsson Emma Håkansson

Ansvarig handledare på Malmö Universitet: Karin Jönsson

Kursansvarig på Malmö Universitet: Fredrik Hansson

Kontaktuppgifter Malmö Universitet: www.mau.se

040-665 70

Information om Malmö Universitets behandling av personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö Universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö Universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och

examinationssituationer i skolmiljö för studenter vid Malmö Universitets grundlärarutbildning.

Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i

utbildningssyfte inom ramen för Grundlärarprogrammet vid Malmö Universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö Universitet kommer spara dina personuppgifter så

länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd

kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö Universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö Universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö Universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i

dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina

uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö Universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö Universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö Universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö Universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

Samtycke

Härmed samtyckes till att nedanstående elev får medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt att vi som vårdnadshavare har tagit del av informationen om Malmö Universitets behandling av personuppgifter.

Elevens namn: ……….

Skola: ……….

Dagens datum: ………

……….

……….

Namn, vårdnadshavare 1 Namn, vårdnadshavare 2

Bilaga 2

Enkät - ABC-Klubben

Vi heter Emma Håkansson och Katarina Elmberg Jonsson och läser vår sista termin på Grundlärarprogrammet med inriktning F- 3 vid Malmö Universitet, vilket innebär att vi nu ska skriva vårt examensarbete. Vi har valt att undersöka och skriva om läromedlet ABC- klubben, årskurs 1 materialet Magiska kulan. Syftet med vår

undersökning är att göra en analys av läromedlet samt undersöka vilken ämneskonception läromedlet i sin helhet ger. Även om du inte använder arbetsmaterialet i dagsläget men har gjort tidigare är vi intresserade av dina tankar kring materialet. Svara gärna så utförligt ni kan, det finns utrymme för långa svar! Sista datum för inlämning den 15/2

Tack på förhand!

1. Arbetar du med läromedlet ABC-Klubben i ämnet svenska? * Markera endast en oval.

Ja
 Har gjort men inte i dagsläget.

2. Om ja, vilka faktorer ligger till grund för ditt val av läromedlet? 3. Om har gjort, vilka faktorer ligger till grund för detta?

4. Hur mottages läromedlet av eleverna?

5. Vilka delar av läromedlet använder/använde du? * Markera alla som gäller. 


Lärarhandledning, Arbetsbok, Magiska kulan, Bonusbok, Läxbok, Digitala tjänsten, Övrigt 


6. Tankar kring de olika delarna av läromedlet. 
 7. På vilket sätt arbetar/arbetade du med läromedlet?

8. Använder du dig av nivågrupperade läseböcker? * Markera endast en oval.

Ja Nej

9. Om ja, vilka fördelar/nackdelar kan det finnas med nivågrupperade läseböcker enligt dig?

10. Vad känner du saknas i läromedlet som du eventuellt får kompensera eller arbeta vid sidan om med i