I detta avsnitt kommer en kritisk analys av uppsatsen utifrån kvalitetsmåtten att göras.
Vidare kommer förslag ges på fortsatta forskningsområden.
6.1 Kritisk analys
Vi vill med hjälp av kvalitetsmåtten trovärdig och äkthet – vilka Guba & Lincoln i Bryman & Bell (2005) anser vara viktiga inom kvalitativ forskning när det kommer till att bedöma och etablera kvalité – kritiskt analysera vårt examensarbete.
6.1.1 Trovärdighet
Med tanke på att den studerade företeelsen handlar om ett specifikt företag är det en unik social verklighet som har studerats. Trots att vi har studerat ett specifikt fall så finns det andra verksamheter som står inför liknande problem och därför kan dra nytta av vårt examensarbete. Vi har inte givit förslag på konkreta handlingar som företaget i fråga ska anta, utan vi har syftat till att presentera en ny potentiell arena att agera på, vilket också skulle passa in på andra sociala verkligheter. Något som möjligen är be-gränsande i vår studie är vad Guba & Lincoln i Bryman & Bell (2005) kallar fylliga re-dogörelser och tät beskrivning av detaljer av den sociala verkligheten. Vi forskare har på grund av anonymitet inte kunnat skildra samtliga ingående detaljer av den sociala verk-ligheten och därför inte alltid uppnått de mest absoluta fylligaste redogörelserna.
Redogörelserna eller skildringarna av intervjurespondenternas uppfattningar bekräftades under den problemlösande rapporten genom att vi gjorde så kallad respondentvalide-ring. Vår handledare tillika kontaktperson på bulkföretaget, kunde efter granskning av rapporten ge synpunkter på vad som behövde bearbetas för att vår förklaring skulle överensstämma med deras verklighet. Vi fick efter små justeringar bekräftelse på att be-skrivningen vi hade förmedlat var riktig. Med tanke på att vi till den akademiska upp-satsen inte har införskaffat ytterligare empiri, kan vi med säkerhet säga att trovärdighe-ten vad beträffar denna del är säker.
I och med att det är granskarens uppgift att slå fast till vilken grad resultaten går att styrka är detta inte upp till oss att bedöma. Vad vi kan säga är att vi har handlat i god tro och är införstådda med att fullständig objektivitet inte går att uppnå i samhällelig forsk-ning. Samtliga faser av forskningsprocessen, såsom problemformulering, val av inter-vjupersoner, beslut angående diskussion och så vidare, ska vara säkerställda och följa
uppsatta riktlinjer. Vi har följt de riktlinjer som innan examensarbetets start sattes upp och vi kan med säkerhet intyga att våra egna personliga värderingar angående slutsatser i undersökningen inte medvetet har yttrats.
6.1.2 Äkthet
Vi har under examensarbetets gång utfört direkta intervjuer och hållit indirekta samtal med relevanta personer på företaget. Som vi förklarade innan, kan vi utifrån respons från handledaren, tillika kontaktpersonen på företaget, bekräfta att åsikter, uttalanden och citat är förenliga med personerna vi har studerat. Intervjuerna har syftat till att få så uttömmande svar som möjligt och vår förhoppning är att bilden av hur intervjurespon-denterna uppfattar situationen, har blivit tydligare för andra personer inom företaget.
Vetskapen angående problemet, vilket vi ställde frågor omkring, är välkänd inom före-taget och troligen är det därför inga nya, uppseendeväckande sanningar som har fram-kommit till övriga personer utifrån den data vi har samlat in.
Examensarbetet syftar till att företaget, utifrån de tankegångar vi har lyft fram, ska kun-na förändra sin situation. Vår mening är att hjälpa företaget och dess medlemmar med att vidga synen och tänka utanför de ramar som man i dagsläget är verksamma inom. Då vi har kartlagt nya vägar att utforska för företaget och i stora drag givit förslag på hur de ska fortsätta på dessa vägar, kan vi utan att sticka ut hakan säga att möjligheten för att vidta åtgärder är nu större än innan detta examensarbete påbörjades. Det är mycket ar-bete och en lång process som företaget står inför, men med den inneboende kraften och potentialen som företaget besitter är det utan tvekan fullt möjligt.
6.2 Vidare forskning
Examensarbetet har syftat till att ge förslag på hur ett företag kan differentiera sitt er-bjudande till kund, då kärnprodukten är nästintill omöjlig att differentiera och priset är givet. Från företagets introverta synsätt har vi givit förslag på att differentieringen ska ske genom ett extrovert synsätt med kundperspektiv i fokus. Att utveckla partnerskap, leva i symbios och beakta kundens kund för att skapa värdeskapande processer och läm-na det introverta kostläm-nadsbaserade synsättet, har varit de centrala delarläm-na i vår slutsats.
Vi har inte givit konkreta förslag på hur detta partnerskap ska se ut, vilka aktioner som behöver göras eller hur företaget i fråga faktiskt ska gå tillväga för att uppnå detta än-damål. Vårt syfte har istället varit att öppna upp en ny arena för företaget och försöka få dem att lyfta och vidga synen. Nästa steg för forskningen blir därför att mer konkret gå
in på utförande, aktioner och detaljer för företagets räkning och hur de ska gå tillväga för att verkställa partnerskapet till kund med allt vad det innebär.
Något som vi ytterligare lämnar efter oss till andra forskare att studera handlar om vida-re utveckling av erbjudandet. Pine & Gilmovida-re (2011) menar att ett erbjudande kan delas in i fyra steg; bulkvara (commodity), produkt (good), tjänst (service) och upplevelse (experience). För att bättre förstå vad Pine & Gilmore (2011) menar är det lättast att använda ett exempel, där de beskriver utvecklingen för en så enkel bulkvara som kaffe-bönan. När kaffebönan skördas och säljs på den internationella marknaden är det en bulkvara och priset motsvarar inte mer än 20 öre per kaffekopp. Men vidare när exem-pelvis Zoégas köper kaffebönorna, rostar, maler, förpackar och sedan säljer dem i livs-medelsbutiker har erbjudandet utvecklas till en produkt där priset numera är tre kronor per kopp. Samma mängd i förpackningen som säljs i livsmedelsbutiker, kan sedan bryg-gas i ett litet kafé och erbjudandet blir numera en tjänst. Priset per kaffekopp har nu ökat till tio kronor. (Pine & Gilmore, 2011) Vi anser, med tanke på den traditionella indu-strins utseende och den konkurrenskraftiga marknaden, att utveckling till ett tjänsteer-bjudande är det första som måste beaktas.
Med detta sagt lämnar vi för vidare forskning att studera möjligheterna att utveckla er-bjudandet till en upplevelse. Pine & Gilmore (2011) menar att företag kan skapa en upp-levelse för kunden och på så vis öka tillfredsställelsen. Detta är något som Starbucks har bevisat och genom att i grunden använda en enkel bulkvara, har de utvecklat ett upple-velseerbjudande där kunden är villiga att betala 40 kronor för en kopp kaffe!
7. REFERENSER
7.1 Litteratur
Alvesson. Mats & Sköldberg. Kaj (2008) Tolkning och Reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Andra upplagan, Lund: Studentlitteratur
Bryman. Alan & Bell. Emma (2005) Företags ekonomiska forskningsmetoder, Malmö:
Liber
Grönroos. Christian (2008) Service Management och Marknadsföring: Kundorienterat ledarskap i servicekonkurrensen, Andra upplagan, Malmö: Liber AB
Hammer. Michael & Champy. James (1995) Reengingeering the Corporation: A mani-festo for business revolution, London: Nicholas Brealey Publishing Limited
Hedlund. Per (2008) När Kunden Bestämmer, Malmö: Liber AB
Merriam. B. Sharan (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Normann. Richard (2001) När Kartan Förändrar Affärslandskapet, Malmö: Liber Eko-nomi
Pine II. B. Joseph & Gilmore. H. James (2011) The Experience Economy, Uppdaterad upplaga, Boston, Massachusetts: Harvard Busniess Review Press
Sörqvist. Lars (2004) Ständiga förbättringar: En bok om resultatorienterat förbätt-ringsarbete, verksamhetsutveckling och Sex Sigma, Lund: Studentlitteratur
Thorborg. Steen (2011) Försäljning och Säljledning, Malmö: Liber AB
West. Douglas, Ford. John & Ibrahim. Essam (2010) Strategic Marketing: Creating competitive advantage, Andra upplagan, Oxford, New York: Oxford University Press Yin. K. Robert (2009) Case Study Research: Design and methods, Fjärde upplagan, Thousand Oaks, California: SAGE Publications, Inc
Zikmund. G. William, McLeod. Jr. Raymond & Gilbert. W. Fay (2003) Customer Rela-tionship Management: Integrating marketing strategy and information technology, Ho-boken, New Jersey: John Wiley & Sons, Inc
7.2 Vetenskapliga artiklar
Grönroos. Christian (2011) Value Co-Creation in Service Logic: A critical analysis, SAGE Publications, 11(3), sid. 279-301
Narayandas. Das (2005) Building Loyalty in Business Markets, Harvard Business Re-view, 83(9), sid. 131-139
7.3 Muntliga källor
Produktivitetsansvarig, Introduktion, 2012-02-06 Produktivitetsansvarig, Möte, 2012-02-08
Marknadsanalytiker, Intervju, 2012-02-10 Säljchef/VD, Intervju, 2012-02-13
Marknadsanalytiker, Intervju, 2012-02-13 Produktivitetsansvarig, Möte, 2012-02-21 Produktivitetsansvarig, Möte, 2012-03-02 Produktivitetsansvarig, Möte, 2012-03-08 Produktivitetsansvarig, Möte, 2012-03-16