Kritisk diskussion

Här diskuteras studiens metoder och genomförande från ett kritiskt perspektiv. Vad var relevant, vad kunde gjorts bättre och hur är studien pålitlig?

6.1 Teoridiskussion

De teorier som användes i studien är relevanta för ämnet och har använts i arbetet. Källorna är mestadels av akademisk grund och är aktuella. Vissa av teorierna är skrivna för ett antal år sedan men berättande och bildberättandes grunder har sett ut på samma sätt i urminnes tider vilket därför inte påverkar källans trovärdighet. Däremot hade triangulering kunnat användas för att understryka teoriernas trovärdighet .

6.2 Metoddiskussion

Metoden för studien har påverkats i stor grad av Covid-19 och har gjort det svårt att genomföra tester på plats. Respondenterna och även författarna har enbart kunnat ses i begränsad utsträckning och därav är metoden utformad helt digitalt för att undvika fysiska möten. Detta skapar svårigheter då författarna inte lyckades hitta källor för hur studier kan genomföras helt online och därför har principer som vanligtvis genomförs fysiskt använts för de digitala testerna. Under idégenerering samt genomförandet har det varit både till en fördel och nackdel att arbeta på distans. Idégeneringen som vanligtvis görs på plats skedde individuellt, detta bidrog till att författarna utforskade fler idéer. Slututvärderingens metod hade i efterhand krävt tydligare instruktioner för att ge respondenterna och studien en så bra utgångspunkt som möjligt. Respondenterna utförde enkäterna på en och samma gång, vilket kan ha påverkat slutresultatet kring om medvetenheten hos barnen ökade eller inte. Med tydligare instruktioner kring att utföra enkäterna mer utspritt under flera dagar kan studiens resultat blivit annorlunda. Att lära sig någonting kräver upprepning och i och med en tydligare metod kring slututvärderingen hade studien haft bättre förutsättningar för ett trovärdigare resultat. Metoden har skett utifrån beprövade metoder och även om de applicerades digitalt har de varit relevanta och användbara.

6.2.1 Förstudie

Förstudien genomfördes utefter de befintliga restriktionerna som löd i Sverige under perioden då studien skrevs. Detta innebar att alternativet att intervjua personer fysiskt på plats inte var möjligt. Hur det har påverkat förstudien är något som författarna ej kan verifiera . Troligen hade fler tolkningar av svaren kunnat göras då även observationer hade varit möjligt att utföra. Detta hade gett författarna bättre förståelse och en djupare analys. Något som hade kunnat förbättras är hur frågorna i enkäten ställdes. Det skulle även ha erbjudits en guide för föräldern hur och i vilket sammanhang den skulle intervjua barnet för att alla svaren ska vara likvärdiga. Vissa respondenter kanske blev distraherade av andra stimuli vilket kan ha påverkat resultatet. Vissa frågor var även formulerade på ett sätt som gjorde att det inte gick att dra några större slutsatser ifrån dem, då barnen egentligen svarade på olika saker. Detta hade behövts kollas över en gång extra för att få

6.2.2 Designprocess

Designprocessen genomfördes steg för steg för att uppnå det önskade resultatet, men de olika stegen under studiens gång fick varierande tid och fokus till förfogande. Tidsplaneringen ledde till att illustrationsarbetet inte fick det engagemang som författarna först önskade. Detta resulterade i en HIFI-prototyp som i majoriteten av bilderna saknade stilen av de utvalda penslarna. Författarnas vision var en mer handritad känsla i boken då detta var en stil som var genomgående i de böcker barnen i förstudien angav som favoritböcker (se 4.1.1). Prototypens avsaknad av penslar ledde även till avsaknad av detaljer då mycket detaljer var planerat att adderas under denna del av

illustrationsarbetet. Författarna lade ned mer av den bifogade tiden till studien på storyboarden. Detta för att försäkra berättelsens validitet i studiens slutskede.

6.2.3 Konceptutvärdering

Värderingen av storyboarden skedde som en analys utifrån kravlistan. Detta gjorde att det var öppet för respondenterna att ge svar som berörde punkterna, men att även komma med övrig feedback. Detta ledde till att alla respondenter inte behandlade alla punkterna i kravlistan utan att de enbart kom med övrig feedback. Författarna fick därför tolka och värdera utifrån återkopplingen kring kravlistan ansågs vara uppfylld eller ej. De slutsatser som författarna drog ifrån resultatet kan därav vara påverkade av deras tyckande. Detta hade kunnat motverkas om det fanns ett protokoll för respondenten med frågor att besvara. De öppna svaren var även svåra att tolka i text eftersom det inte går att läsa av tonfall eller kroppsspråk. För att underlätta tolkningen hade detta med fördel kunnat genomföras i intervjuform. Eftersom att kravlistan var utformad efter existerande teorier så förklarades inte dessa för respondenterna då de arbetar med berättande professionellt. Detta kan dock betyda att det fanns olika uppfattning kring begrepps betydelser.

6.2.4 Respondenter

Då målgruppen var begränsad till 2-6 åringar var det svårt att hitta respondenter till studien men åldersspannet på det gjorda urvalet täcker nästan hela målgruppen då respondenterna hade en ålder mellan 2,5-5,5 år. Detta ledde till att flertalet av de som deltog hade en nära relation till författarna av studien och relationen kan således påverka resultatet. Eftersom att barnen inte har haft kontakt med författarna vid intervjutillfället är det dock svårt att tro att relationen skulle påverka testerna. Studien testar enbart barnens medvetenhet och inte deras tyckande, vilket även gör att resultatet är trovärdigt även om respondenterna har en relation med författarna. Enkäterna där respondenterna fick fylla i svar var även helt anonyma vilket medför att författarna inte kunde veta vilket svar som var från de som de ingick i en nära relation med. Urvalets storlek beror på bekvämlighetsurval samt tidsaspekten i studien. Det var fem respondenter vid enkäterna men enbart fyra hade möjligheten att följa upp enkäten med en intervju. Vilket medför att författarna inte hade möjlighet till djupare förståelse av alla enkätsvaren. Det smala urvalet gör att det är svårt att generalisera studien till en större del av den svenska befolkningen då studien bygger på data från endast en demografisk grupp. Studiens respondenter hade dessutom viss erfarenhet kring ämnet vilket gör studien svår att

Urvalet till storyboard utvärderingen gjordes också av ett bekvämlighetsurval, med personer som alla hade en koppling till Linköpings universitet. Flertalet personer med kunskaper om film och barnboks skrivande kontaktades men hade inte möjlighet att delta och därav blev urvalet smalare.

Respondenterna hade dock olika relation till berättande då vissa arbetar med illustration och andra med film.

6.3 Validitet

Studien har uppnått trovärdiga resultat i relation till studiens syfte och forskningsfrågor. Detta tack vare att de använda metoderna och teorierna anses vara trovärdiga och relevanta. Utvärderingarna har även grundats i undersökningsmetoder som är lämpliga för kvalitativ data. Detta gav studien ett resultat som kunde användas för analys. Att studiens grund- prototyp av berättelsen utvärderats av yrkesverksamma inom visuellt berättande bidrar till berättelsens höga validitet. Validiteten hade kunnat höjas om utvärderingen av prototypen hade genomförts på fler respondenter med en mer spridd demografisk bakgrund för att få ett säkrare resultat.

Enligt den tidigare forskningen (se 2.1) kom Hadzigeorgiou och Judson (2017) fram till att det emotionella bandet och fantasin skapar förundran. Vilket bidrar till att medvetenhet skapas. Resultatet av denna studie visade att prototypen skapade intresse och engagemang genom att framkalla känslor. Framförallt bidrog prototypen med känslor via karaktärerna och bildernas utformning. Studien kunde däremot inte se sambandet mellan känslor, intresse och medvetenhet som Hadzigeorgiou och Judson studie (se 2.1) visade. Detta kan bero på hur studien undersökte medvetenhet. Då definitionen av medvetenhet inte identifierades förens i slutskedet av studien är det möjligt att de utformade enkätfrågorna inte testade medvetenhet utan kunskap, vilket är två skilda saker. Dock kompletterades enkäten med en intervju där författarna fick en djupare förståelse för enkätsvaren och där gick det att uppfatta skillnader i svaren genom andra faktorer, vilket kan påvisa en slags övergripande uppfattning. Det hade därför eventuellt varit fördelaktigt att testa prototypen med en intervju med observation istället för en enkät och intervju. Detta var dock inte en möjlighet under pandemin, det hade även kunnat påverka resultatet på sådant vis att forskarnas närvaro hade gjort testsituationen obekväm för studiens respondenter.

6.4 Reliabilitet

Studiens reliabilitet anses låg då ett designarbete oavsett väl följd metod eller ej inte kommer komma fram till liknande berättelse eller illustrationer. Detta på grund av subjektiva beslut och kvalitativa data har stått till grund för arbetet. De individuella egenskaperna inom idégenerering och produktion av visuellt material bidrar även till att varje designarbete blir olika. Studien hade även fått ett annat resultat om andra människor deltagit i studien i allt från värderingen av storyboarden till slutvärdering av bilderboken. Dessa faktorer bidrar till att en upprepning av denna studie skulle ge ett annat slutresultat eftersom slutsatsen är baserad på värderingar som i sin tur är baserade på

7. Slutsats

Syftet med denna studie var att utforma en visuell berättelse om en tomats livscykel utifrån

storytellingprinciper för att skapa medvetenhet kring matens ursprung för barn i åldern 2-6 år. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Hur kan informationen om tomatens livscykel

med syfte att förstås av målgruppen översättas till en visuell berättelse med hjälp av den

dramaturgiska kurvan? Kan information som är visualiserad med hjälp av den dramaturgiska kurvan skapa medvetenhet hos målgruppen?

7.1 Hur kan informationen om tomatens livscykel med syfte att

förstås av målgruppen översättas till en visuell berättelse med hjälp

av den dramaturgiska kurvan?

Berättelsens utformning visade sig under värderingen vara illustrerad på ett sådant sätt att det väckte intresse hos barnen. Intresset är en stor grund till att lära sig någonting nytt (se 2.5). Utifrån de frågor som ställdes kunde all information hittas i prototypen. Detta bevisar att bilderna var utformade på ett sätt som förälder och barn kunde läsa av korrekt. Studien visar även att bilder tolkas olika eftersom flera olika svar angavs på samma fråga. Detta kan påverkas av respondenternas ålder som var i ett spann mellan 2,5-5,5 år. Detta kan dock inte utläsas från studiens enkät då ålder inte kan kopplas till svaren i enkäten. Det var däremot något som diskuterades under intervjuerna, där den yngsta respondenten hade fastnat i detaljer men upplevdes inte förstå helheten och en av

respondenterna som var 3 år upplevdes förstå helheten men inte detaljerna.

7.2 Kan information som är visualiserad med hjälp av den

dramaturgiska kurvan skapa medvetenhet hos målgruppen?

Sammanfattningsvis bidrog prototypen generellt inte till mer medvetenhet då det enbart kunde ses en skillnad i 2 utav 5 frågor. Utifrån intervjuerna går det däremot att se en förändring i hur utförliga svaren uppfattades, hur snabbt det gick att besvara frågorna samt mer eftertänksamhet. De inledande frågorna visade att alla barn som testade prototypen hade tidigare erfarenhet av plantering sedan innan och att alla barn bodde i en villa. Detta kan också ha påverkat resultatet då alla barnen har tillgång till trädgård och tidigare erfarenheter.

7.3 Sammanfattande slutsats

Slutsatsen är således att det går att utforma en visuell berättelse om en tomats livscykel på ett engagerande och förståeligt sätt med hjälp av storytelling principer, men detta påverkade inte medvetenheten på ett tillräckligt mätbart sätt hos barn mellan åldern 2-6 år.

7.4 Förslag på vidare studier

I denna studie går det se hur storytelling kan användas för att skapa medvetenhet. Det hade därav varit intressant att addera en jämförande studie där informationen presenteras med och utan

test på barn med en annan bakgrund, t.ex. barn som inte går i förskola eller barn som bor i lägenhet. Ett annat förslag på vidare studier är att testa informationen under en längre tid för att se hur uppfattningen kring storytelling förändras under mer användning detta hade t.ex. kunnat utföras på en förskola för att följa en varierad grupp av barns utveckling. Studien visade som tidigare nämnt i 5.1 att föräldrarna med pappersprototypen tyckte det var bra och roligt att få förstå och leta efter svar i boken tillsammans på grund av hur berättelsen startade en diskussion mellan barn och förälder samt hur berättelsen varierar beroende på vem som läser boken. Eftersom alla föräldrar i studien hade en positiv upplevelse tillsammans med barnen hade det varit intressant att forska mer om just visuell storytelling och fördelarna med att utveckla och berätta historier utan text.

Referenser