Berätta för att lära : Tell to Learn

Full text

(1)LiU-ITN-TEK-G--21/034--SE. Berätta för att lära Ebba Danckwardt-Lillieström Steffanie Johansson 2021-06-04. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(2) LiU-ITN-TEK-G--21/034--SE. Berätta för att lära Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Ebba Danckwardt-Lillieström Steffanie Johansson Norrköping 2021-06-04. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(3) Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/. © Ebba Danckwardt-Lillieström, Steffanie Johansson.

(4) Berätta för att lära - Att genom visuell storytelling öka medvetenhet hos barn i åldern 2-6 år -. Ebba Danckwardt-Lillieström Steffanie Johansson. Handledare: Anna Elgebrant Rekstad Examinator: Camilla Forsell. 2021-02-19 Linköpings Universitet Grafisk Design och Kommunikation Examensarbete VT21.

(5) Sammanfattning Berättelser har funnits i urminnes tider där de använts för underhållning samt ett sätt att förmedla lärdomar. Alla berättelser bygger på någon typ av storytelling som innefattar en rad olika principer för att lyckas fånga mottagaren på olika sätt. Genom att fånga mottagarens intresse via text, ljud eller bild kan skaparen formulera ett budskap på ett fängslande sätt. Berättelser vill i många fall förklara verkligheten, stärka den moraliska kompassen eller väcka känslor inom oss. Att väva in lärdomar i berättelser kan leda till väckt empati och med stor sannolikhet nya beteenden om berättelsen lyckas fånga mottagarens uppmärksamhet. Syftet med denna studie var att utforma en visuell berättelse om en tomats livscykel anpassad till barn i åldern 2-6 år, för att på ett underhållande sätt öka medvetenhet kring livsmedlets resa till tallriken. Studien grundades i en enkät för föräldrar med barn mellan 2-6 år, för att ta reda på deras uppfattning och intresse kring grönsaker och matsvinn. Utifrån teorier och förstudiens resultat och kunde en storyboard och visuell berättelse utformas. Den framtagna storyboarden värderades av yrkesverksamma inom visuellt berättande och justerades utifrån deras kommentarer. Efter justering av storyboarden utvecklades en färdig berättelse med illustrationer. Resultatet blev en HIFI-bilderbok som sedan utvärderades av målgruppen. Resultatet av studien blev en fysisk bilderbok som upplevdes positiv av både föräldrar och barn. Bilderboken handlar om en tomat som lever i en matbutik med andra grönsaker. Tomaten blir aldrig köpt utan rensas bort från butiken och får vara med om en oväntad resa. Bilderboken ska genom att kombinera visuellt berättande och starka karaktärer med realistiska händelser skapa intresse hos målgruppen och öka medvetenheten för hur grönsaker växer, omplanteras eller förädlas. Studiens respondenter upplevde att bilderboken var rolig att använda tillsammans med barnen. Studien visade att det går att utforma en visuell berättelse om en tomats livscykel på ett engagerande och förståeligt sätt med hjälp av storytelling principer, men detta påverkade inte medvetenheten på ett tillräckligt mätbart sätt hos barn mellan åldern 2-6 år.. 2.

(6) Abstract Stories have existed since historical times where they have been used as entertainment and a way to convey lessons. All stories are based on some type of storytelling that includes a number of different principles to succeed in capturing the recipient in different ways. By capturing the recipient's interest via text, sound or image, the creator can use this means to formulate a message in a captivating way. Stories in many cases want to explain reality, strengthen the moral compass or arouse emotions within us. Weaving lessons into stories, can lead to aroused empathy and, in all probability, new behaviors if the story manages to capture the recipient's attention. The purpose of this study was to design a visual story about a tomato's life cycle adapted to children aged 2-6 years, in an entertaining way to increase awareness about the food's journey to the plate. The study was founded in a survey for parents with children between 2-6 years old, to find out their perception and interest in vegetables and food waste. Based on theories and the results of the pre study, a storyboard and visual story could be designed. The developed storyboard was evaluated by visual storytelling professionals and the story got adjusted based on the comments. After adjusting the storyboard, a finished story with illustrations was developed. The result was a HIFI picture book which was then evaluated by the target group. The result of the study was a physical picture book that was experienced positively by both parents and children. The picture book is about a tomato that lives in a grocery store with other vegetables. The tomato is never bought and gets cleaned away from the store and allowed to take part in an unexpected journey. By combining visual storytelling and strong characters with realistic events, the picture book will create interest in the target group and increase awareness of how vegetables grow, are transplanted or refined. The study's respondents felt that the picture book was fun to use with the children. The study showed that it is possible to design a visual story about a tomato's life cycle in an engaging and understandable way by using storytelling principles, but this did not affect the awareness in a sufficiently measurable way in children between the ages of 2-6 years.. 3.

(7) 1. Inledning 1.1 Syfte 1.1.2 Forskningsfråga 1.2 Avgränsningar 2. Teoretisk ram 2.1 Tidigare forskning 2.2 Tomater och matsvinn 2.3 Definition av medvetenhet 2.4 Bilderbokens definition 2.5 Barns inlärning 2.6 Storytelling 2.6.1 Den dramaturgiska kurvan 2.6.2 Karaktärsbyggande 2.7 Bildens funktion 2.8 Bildkomposition. 3. Metod 3.1 Förstudie 3.2 Designarbete 3.2.1 Kravlista 3.2.2 Idégenerering 3.2.3 Att välja koncept 3.2.4 Utveckling av berättelse 3.2.5 Storyboardutvärdering 3.2.6 Resultat och analys av storyboardutvärdering 3.2.7 Utformning av HIFI-bilderbok 3.3 Värdering av HIFI-bilderbok 3.3.1 Resultat och analys av utvärderingen på HIFI-bilderbok 4. Genomförande och analys 4.1 Förstudie 4.1.1 Resultat och analys 4.2 Designarbete 4.2.1 Kravlistan 4.2.2 Idégenerering 4.2.3 Att välja koncept 4.2.4 Storyboardutformning 4.2.5 Storyboardutvärdering 4.2.6 Resultat och analys av storyboardutvärdering 4.2.7 Utformning av HIFI-bilderbok 4.3 Värdering av HIFI-bilderbok. 8 8 8 9 10 10 10 11 11 11 11 12 13 13 13. 15 15 15 15 16 16 16 16 17 17 18 19 20 20 20 21 21 22 23 24 25 25 27 32. 4.

(8) 5. Resultat och analys. 33. 5.1 Hur kan informationen om tomatens livscykel med syfte att förstås av målgruppen översättas till en visuell berättelse med hjälp av den dramaturgiska kurvan? 33 5.2 Kan information som är visualiserad med hjälp av den dramaturgiska kurvan skapa medvetenhet hos målgruppen? 36 5.3 Felkälla - digital prototyp 37. 6. Kritisk diskussion. 38. 6.1 Teoridiskussion 6.2 Metoddiskussion 6.2.1 Förstudie 6.2.2 Designprocess 6.2.3 Konceptutvärdering 6.2.4 Respondenter 6.3 Validitet 6.4 Reliabilitet. 38 38 38 39 39 39 40 40. 7. Slutsats. 41. 7.1 Hur kan informationen om tomatens livscykel med syfte att förstås av målgruppen översättas till en visuell berättelse med hjälp av den dramaturgiska kurvan? 41 7.2 Kan information som är visualiserad med hjälp av den dramaturgiska kurvan skapa medvetenhet hos målgruppen? 41 7.3 Sammanfattande slutsats 41 7.4 Förslag på vidare studier 41. Referenser Tryckta referenser Digitala referenser Bilaga 1 - Förstudie resultat och tematisering Bilaga 2 - Storyboard Bilaga 3 - Instruktioner till värdering av storyboard Bilaga 4 - Respondent A Bilaga 5 - Respondent B Bilaga 6 - Respondent C Bilaga 7 - Koder Bilaga 8 - Enkätsvar före och efter prototypanvändning Bilaga 9 - Informationssökning Bilaga 10 - Intervju sammanställning Bilaga 11 - Information inför slutvärdering. 43 43 44 45 53 56 57 58 59 60 64 67 69 71. 5.

(9) Figurförteckning Fig. 1 - The story model Fig. 2 - Värdering av prototyp Fig. 3 - Brainwriting anteckningar Fig. 4.1 - Exempel på individuell storyboard Fig. 4.2 - Exempel på individuell storyboard Fig. 5 - Analys av storyboardvärderingens kvalitativa data i grundad teori Fig. 6 - Exempel på individuella moodboards Fig. 7.1 - Huvudkaraktären Fig. 7.2 - Skurken och medhjälparen Fig. 8 - Flatplan Fig. 9.1 - Utdrag ur prototyp Fig. 9.2 - Utdrag ur prototyp Fig. 9.3 - Utdrag ur prototyp Fig. 9.4 - Utdrag ur prototyp Fig. 10 - Sammansättning av illustrationer Fig. 11.1 - Pappersprototyp Fig. 11.2 - Pappersprototyp Fig. 11.3 - Pappersprototyp Fig. 11.4 - Pappersprototyp. 11 18 22 23 24 25 27 28 28 28 29 29 29 29 30 30 30 30 30. Tabellförteckning Tabell 1.1 - Demografiska variabler hos respondenterna Tabell 1.2 - Information om prototyp användningen Tabell 2.1 - Barnets intresse Tabell 2.2 - Redovisning av prototypens innehåll Tabell 2.3 - Informationssökning Tabell 2.4 - Åsikter kring innehåll Tabell 2.5 - Upplevd skillnad mellan före och efter enkäten. 31 31 32 33 33 34 36. 6.

(10) 1. Inledning Regeringen satte 2020 upp etappmål kring matsvinn, och det målet innebar att livsmedelsavfallet från hela livsmedelskedjan sammanlagt skulle minska med 20 % mellan år 2020 till 2025 (Sveriges Miljömål, 2020). För att matsvinnet ska minskas och matavfallet hanteras på ett korrekt sätt gäller det att utbilda befolkningen kring ämnet. Det behövs kunskap om matens värde och process för att människor ska ta hand om maten på ett bättre sätt. För att uppnå målet måste alla utbildas och informeras. Barnen idag är samhällets framtid så en förstudie beslutades att utföras för att få en uppfattning kring vad barn i åldern 2-6 år vet och kan om grönsaker och deras ursprung. Resultatet av förstudien visade att 44% inte svarade att grönsaker har jorden som ursprung. Förstudien visade således att det finns en bristande kunskap hos barn i åldrarna 3-6 år om matens ursprung och dess livscykel (se. 4.1). Viljan hos barn att lära sig och veta mer är grunden för att öka medvetenhet kring olika ämnen. För att uppnå detta måste intresset och motivationen kring ämnet öka (Boaler, 2011). Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att arbeta med storytelling som ett verktyg i föräldrars vardag. Detta kan hjälpa barnen bemöta ämnet på ett underhållande sätt. Barnböcker som bygger på konceptet storytelling hjälper barn att bland annat förklara verkligheten och förstå sammanhang (Svenska Barnboksakademin, 2017). Berättande kan hjälpa att befästa det kommunikativa budskapet i läsaren eller användarens fantasi samt bjuda in till nya handlingar och beteenden (Lupton, 2017). Desto mer läsaren är uppslukade i berättelsen desto mer influerar berättelsen läsarens beteende (Gottschall, 2012). Grönsaker valdes som fokusområde då detta är något som i jämförelse med frukt används mer i matlagning till lunch, middag och mellanmål. För att göra det så begripligt för barnen som möjligt valdes en grönsak som fokus för studien. Valet av grönsak baserades på vad flest barn kände igen, vilket i förstudien visade sig vara tomat. Tomat valdes också då denna grönsak lätt blir matsvinn på grund av dess ömtålighet (se 2.2). Denna studie syftar till att undersöka hur visuell storytelling kan användas för att skapa medvetenhet kring tomatens ursprung och livscykel för barn i åldrarna 2-6 år. Detta undersöks genom att skapa en visuell berättelse utifrån storytelling-principer. Genom att öka barnens medvetenheten kring den tid, energi och process som ligger bakom allt vi äter kan medvetenhet spridas till den yngre generationen. En historia kan sprida kunskap på ett underhållande sätt så att dagens barn lär sig om vad maten på tallriken gått igenom innan den hamnat där och vad den kan tänkas gå igenom efter.. 1.1 Syfte Syftet med studien är att utforma en visuell berättelse om en tomats livscykel utifrån storytelling principer för att skapa medvetenhet kring matens ursprung för barn i åldern 2-6 år.. 1.1.2 Forskningsfrågor Hur kan informationen om tomatens livscykel med syfte att förstås av målgruppen översättas till en visuell berättelse med hjälp av den dramaturgiska kurvan? Kan information som är visualiserad med hjälp av den dramaturgiska kurvan skapa medvetenhet hos målgruppen?. 7.

(11) 1.2 Avgränsningar För att under den avlagda tiden för studien också kunna nå ett resultat kommer studien att behöva anpassas till olika avgränsningar. Den valda målgruppen för denna studie är baserad på vilken ålder som en bilderbok passar för, vilket enligt Edwards (2008) är mellan 2-6 år. Förstudien är baserad på resultat från 3-6 åringar vilket också är studiens primära målgrupp. Omfånget av berättelsen kommer anpassas utifrån tidsaspekten av studien. Pandemin är något som påverkar studien då det inte till lika stor omfattning är möjligt att göra intervjuer och observationer på plats. Detta har lösts bland annat genom att testa och intervjua barn i författarnas umgängeskrets vilket kan påverka resultatet. Detta kompletteras dock med enkätsvar från familjer författarna inte har en anknytning till.. 8.

(12) 2. Teoretisk ram 2.1 Tidigare forskning En studie av Yannis Hadzigeorgiou och Gillian Judson (2017) diskuterar hur berättelser kan användas för bildande av medvetenhet kring miljöfrågor bland unga. Artikeln syftar på att ett emotionellt band med naturen är vad som startar medvetenheten kring miljöfrågor hos unga. Idag växer fler barn upp i en teknologisk värld samt bor i städer där närheten till naturen inte är en självklarhet och det gör enligt Yannis Hadzigeorgiou och Gillian Judson (2017) att den indirekta inlärningen blir viktig. Vidare i artikeln anser Hadzigeorgiou och Judson att berättelser som emotionellt berör mottagaren för dem närmare verkligheten. Detta emotionella band tros inte räcka för att skapa medvetenhet kring miljöfrågor och detta förklaras som att det är att tro att ett barn ska förstå fotosyntes genom att titta på ett träd. Det är därför viktigt att implementera det ömsesidiga förhållandet mellan den naturliga miljön och människor i berättelser (ibid). Idén kring det ömsesidiga förhållandet måste vara explicit. Det beskrivs att känslan av förundran, om den innehåller en del överraskningar och medvetenhet kan väcka miljömedvetenhet i form av kunskap om relationen mellan problem och det mänskliga livet. De anser att detta kan förklaras med hjälp av en handling som explicit förklarar relationen och skapar en känsla av förundran (ibid). Genom att ta vardagliga händelser och föremål och förvandla dem från vanliga till extraordinära saker skapas en känsla av förundran. Yannis Hadzigeorgiou och Gillian Judson (2017) förklarar att det finns empiriska data på att detta kan få unga barn att se på vardagliga saker, som ett träd, i ett nytt ljus vilket på ett sätt skapar medvetenhet. Yannis Hadzigeorgiou och Gillian Judsons (2017) slutsats är således att det är historier som är fyllda med förundran som kan bidra till att skapa medvetenhet genom emotionellt engagemang och användning av fantasi. De poängterar även att det är viktigt att berättelser och material som skapas för utbildning inom ämnet behöver ha den naturliga miljön som fokus (ibid).. 2.2 Tomater och matsvinn Tomater bidrar till en balanserad diet och är berikade med mineraler, vitaminer, viktiga aminosyror, socker och fibrer. Tomater innehåller mycket vitamin B och C, järn och fosfor. Tomater kan konsumeras på olika sätt bland annat i sallader och soppor men det kan även processas till juice eller puré (Naika et al., 2005).Tomater är på grund av sin höga vattenhalt känsliga, detta resulterar ofta i att de förloras kort efter skörd. Vid vilken tidpunkt som tomaten skördas har stor betydelse för mängden förluster. Tomater som ska till en butik kan plockas när de är gröna för att de inte är lika ömtåliga då medan tomater som ska användas till ketchup eller liknande plockas när de är röda och mogna (Naika et al., 2005). Tomatens skörhet gör att det är en grönsak som lätt kan bli matsvinn om den inte hanteras rätt. Livsmedelsavfall består dels av matsvinn som naturvårdsverket definierar som livsmedel som hade kunnat ätas men som slängs på grund av olika anledningar men också av oundvikligt matavfall så som ben och kaffesump (Naturvårdsverket, u å). I Sverige slängs det ungefär 1,3 ton matavfall varje år och majoriteten av det är från hushållen, hela 95 kg per person och år. Man ser en minskning sedan 2016 men det är dock en otrolig mängd mat (Naturvårdsverket, 2021). I januari genomfördes en SIFO-undersökning på uppdrag av Willys med syfte att ta reda på vilka matvaror som hushåll slänger mest. 4 % svarade att tomater var något som de slängde innan det var slut (Willys, u,å).. 9.

(13) 2.3 Definition av medvetenhet Medvetenhet är enligt Nationalencyklopedin (Nationalencyklopedin, u,å) ett ord som förknippas med kunskap. Det kan vara att det finns en medvetenhet om något som exempelvis “Jag var medveten om att du ville ha köttbullar till middag”. Men det kan även innebära en uppfattning eller åsikt och därför inte betyda att det finns en kunskap eller ett medvetande om ämnet. Nationalencyklopedin hävdar även skillnaden på någons medvetande och att den benämningen betyder att man syftar till en uppmärksamhetsinriktning. Exemplet som de nämner är att en person som är miljömedveten behöver ha kunskaper om miljöfrågor men att benämningen främst syftar till att personen i fråga är uppmärksam på miljöfrågor (Nationalencyklopedin, u,å). Således definieras medvetenhet i denna studie som en övergripande uppfattning om det berörda ämnet.. 2.4 Bilderbokens definition Det finns flertalet definitioner av begreppet bilderbok, i denna studie kommer Agneta Edwards allmänna definition följas “en skönlitterär berättelse, alltså inte till exempel faktaböcker eller rim och ramsor, som framställs genom en kombination av bild och text.”(Edwards, 2008). Då studien har ett fokus på visuell storytelling och enbart kommer innefatta illustrationer stämmer definitionen inte helt in på studien. Därav presenteras även begreppet pantomimiska bilderböcker. Pantomimiska bilderböcker är historier som vävs samman med enbart bilder. Dessa historier kräver högre krav på illustrationens innehåll då de utöver förloppet av historien även behöver spegla känslor (Edwards, 2008).. 2.5 Barns inlärning Grunden för att barn ska lära sig om olika ämnen är att det finns en vilja att lära sig. Denna vilja kan uppnås genom att skapa intresse och motivation hos barnet (Boaler, 2011). Caroline Liberg skriver i boken ”Hur barn lär sig läsa och skriva” (2006) att bilderböcker så väl som böcker med dominerande mängd text är viktiga verktyg vid barns skriv- och läsinlärning. Vidare uttrycker författaren att se och samtala kring bilder och bilderböcker är väsentligt för inlärningen (Liberg and Englund, 2006). Detta understryks av Svenska barnboksakademin som gjort en sammanställning av 17 skäl för barnböcker. Det nämns bland annat att boken hjälper barnen att utveckla sitt språk och ordförråd, att de hjälper dem att öva på att skapa inre bilder, att de ger kunskap om natur, teknik och historia, om andra länder och andra sätt att leva, att boken kan förklara verkligheten och hjälpa barnen förstå sammanhang samt att bilderboken låter barn möta olika konstformer (Svenska Barnboksakademin, 2017). Ytterligare en positiv sak med bilderböcker och lärande är att alla barn även de som är analfabeter har en möjlighet att läsa med hjälp av bilder (Edwards, 2008).. 2.6 Storytelling Det finns 4 element i storytelling och dessa är budskapet, konflikten, karaktärerna och handlingen. Budskapet är det författaren vill förmedla till läsaren. Det är anledningen till att historien berättas. Det är önskvärt att ha ett budskap och inte fler i en historia för att den annars riskerar att bli rörig (Fog, 2010). Enligt Fog, författaren av “Storytelling: Branding in practice” (2010), har varje historia en konflikt som ska lösas. Konflikten behövs för att skapa intresse men lösningen existerar för att det ligger i människans natur att återställa vår harmoni. 10.

(14) 2.6.1 Den dramaturgiska kurvan För uppbyggnad av handlingen diskuterar Fog (2010) hur den dramaturgiska kurvan fungerar. I modellen (se Fig. 1) återfinns en öppning, en introduktion till konflikten, the point of no return, konfliktupptrappning, klimax och avtrappning.. Fig. 1, The story model (Fog, 2010). Introduktion En berättelse startar ofta med en introduktion av platsen och karaktärerna. Det är under detta avsnitt läsaren får träffa huvudpersonen och var berättelsen kommer utspela sig samt bakgrund till huvudkaraktärens syfte i hela berättelsen. Introduktionen ökar dramatiken genom att en händelse startar hela berättelseförloppet och på så sätt introducerar en konflikt, som i Askungen när hon blir bjuden på prinsens bal (Lupton, 2017).. The point of no return Berättelsen fortsätter och huvudkaraktären hamnar sedan i the point of no return. Karaktären måste ta ett beslut eller genomgå någonting som inte kan göras ogjort. Detta kommer snart att leda till huvudkaraktärens mardröm eller värsta tänkbara utfall som med stor sannolikhet redan introducerats på något sätt under berättelsens introduktion (Lupton, 2017).. Konfliktupptrappning Denna fas i berättelsen jobbar med att bygga upp mer dramatik. I berättelsen Tre små grisar är konfliktupptrappningen när det inte bara är en gris som utsätts för den elaka vargen utan tre. Det händer den första lilla grisen, den andra lilla grisen och till sist även den tredje lilla grisen. Konflikten trappas upp steg för steg innan nästa fas (Lupton, 2017).. Klimax Nu uppnås berättelsens dramatiska höjdpunkt, det så kallade klimaxet. Det är nu berättelsen är som mest spännande. Det är nu vargen i Tre små grisar inte kan blåsa ned tegelhuset, utan att han klättrar nedför skorstenen. Det som hände i konfliktupptrappningen visade sig kunna bli ännu värre. Det är nu berättelsens slut ska avgöras (Lupton, 2017).. 11.

(15) Avtrappning Klimaxet är avklarat. Huvudkaraktären vann eller förlorade på ett eller annat sätt över det som hotade berättelsen. All dramatik som byggts upp under berättelsens gång förklaras och går mot sitt slut, lyckligt eller inte (Lupton, 2017).. 2.6.2 Karaktärsbyggande Fog (2010) berättar om The fairytale model, vilket är en modell som används vid uppbyggandet av karaktärer i en saga. Modellen innefattar en hjälte (the hero), en medhjälpare (the supporter), en skurk (the adversary), en välgörare (the benefactor) och en förmånstagare (the beneficiary). Den här kategoriseringen av karaktärer sker för att det ska gå att avgöra om man har “verktygen” för att bygga ihop historien. Hjältesagan där huvudkaraktären hamnar i ett äventyr och klarar av hindren på vägen är även det vanligaste berättarmönstret i barnböcker (Edwards, 2008). Det är enligt Fog (2010) inte bara viktigt att ha en uppsättning av karaktärer utan även att de är relaterbara för målgruppen. Detta sker när läsaren kan se sig själv i karaktären och då utmaningen är igenkännlig. Ikoniska gestalter likt seriefigurer, vilka inte har ett definierat ansikte, bidrar till att läsaren kan identifiera sig med karaktären. Barn är extra mottagliga för detta och även allmänheten, enkelheten och de mer barnsliga dragen hos seriefigurer (McCloud, 1995). Även föremål kan besitta identiteter och på således sätt fungera som karaktärer. För att det ska fungera behöver föremålet simplifieras i sin visuella utformning. Dessa ses alltså som fiktiva karaktärer medan användandet av realism i tecknandet kan göra så att ett objektet ses som ett verkligt föremål (McCloud, 1995).. 2.7 Bildens funktion Bildens främsta funktion är att bidra med miljö, känslor och stämning. Mimik hos karaktärer eller storleken och kontrasten i bildkompositionen är saker som exempelvis kan skapa en sinnesstämning hos läsaren. Utöver detta används färg och ljussättning som ett verktyg för att visa känslor (Edwards, 2008). Likt filmvärlden kan bilderbokens historia berättas genom olika bildperspektiv som till exempel att visa karaktären genom en dörrspringa för att berätta att huvudpersonen blir hemligt förföljd (Edwards, 2008).. 2.8 Bildkomposition Bilden jobbar främst med två krav, att vara attraherande och orienterande. Attraktion i bilden står för det som fångar uppmärksamhet från betraktaren. Orienteringen är sedan nästa steg. Attraktionen fångar betraktarens öga, men orienteringen i bilden hjälper betraktaren att läsa och se bildens element i rätt ordning (Bergström, 2017).. 2.8.1 Attrahera och förmedla känslor Det finns olika metoder för att skapa olika känslor med hjälp av bildkomposition. Valet av symmetri utstrålar lugn och harmoni medan asymmetri skapar dynamik och rörelse (Bergström, 2017)). Tredjedelsindelnining är en välkänd metod som används vid asymmetrisk bildkomposition. Där bildens viktigaste element ska vara placerat i någon av de tre rutorna. För att skapa fler möjligheter kan niondelsindelning användas, där de fyra kryssen utgör en given placering av motivet vid kompositionsarbetet. Bildernas viktigaste del placeras i ett av dessa kryss (ibid). Det mänskliga ögat. 12.

(16) attraheras dessutom av kontraster. Detta används för att skapa dynamiska och intresseväckande bilder där stort möter smått, ljus möter mörker, rakt mot böjt, tung mot lätt och så vidare. Ett dominant eller kraftfullt element kan avse bildens startpunkt och sedan låta kontrasterna orientera betraktaren vidare i bilden (ibid). En bild delas in i tre delar; förgrund, mellanplan och bakgrund. Dessa delar används för att skapa djup i bilden och möjlighet för betraktaren att vandra in i bilden. Detta djup skapas med bildelementen och deras relationer i perspektiv och ljus (ibid). Bildorientering skapar en rörelse som finns i bilden och detta kan göras på olika sätt; horisontalt, vertikalt, diagonalt, cirkulärt och triangulärt (ibid). Närhet och vinkeln på elementet i bilden kan justeras med närbild, halvbild och helbild. Detta beroende på vad som ska berättas. Närbild används vid viktiga detaljer, halvbild för att t.ex. uppfatta personliga relationer och helbild ger utrymme för miljö och atmosfär. Sedan kan elementen även placeras i olika vinklar och perspektiv. Elementen kan även framställas i grodperspektiv eller fågelperspektiv beroende på vad och hur något ska berättas (ibid).. 13.

(17) 3. Metod Här presenteras studiens metoder från förstudie, designarbete till slutvärdering. Metoderna förklaras och motiveras.. 3.1 Förstudie Förstudien syftade till att skapa insikt kring 5 områden: kunskapen om grönsakers process hos barn, använding av böcker i hemmet, vanor kopplade till matavfall/matsvinn, attityder till idén samt inspiration. En enkät utformades för att samla in denna kunskapsgrund. Enkäten planerades med både enkät- och intervjufrågor till vårdnadshavare respektive barn. Intervjufrågorna till barnen handlade om deras förståelse och intresse av grönsaker medan enkätfrågorna riktade till vårdnadshavare undersökte den generella användningen av böcker och attityder i hemmet (se bilaga 1). Familjer i författarnas kontaktnät kontaktades i första hand för att delta i studien. Enkäten delades även på Facebook för att samla in svar från fler familjer. Kravet för att delta i förstudien var att vårdnadshavaren har minst ett barn mellan 2-6 års ålder. I enkäten kunde respondenterna välja att lämna kontaktuppgifter och intresse för att medverka i värdering av det senare färdiga och framtagna konceptet.. 3.2 Designarbete Designarbetet utfördes med inspiration från Arvola (2014) som beskriver att designprocessen har 3 faser, en konceptfas, en bearbetningsfas och en detaljeringsfas. Där 3.2.1- 3.2.3 tillhör konceptfasen, 3.2.4- 3.2.6 blir en del av bearbetningsfasen och 3.2.7 blir studiens detaljeringsfas. Studiens faser stämmer inte helt överens med innehållet i Arvolas designprocess då det är en UX/design process som presenteras där. Metoden anses trots skillnader på studier ändå vara rimlig att använda då studien inkluderar konceptarbete och prototyparbete. Den framtagna kravlistan, det teoretiska ramverket och författarnas kunskaper ligger till grund för designbesluten.. 3.2.1 Kravlista Baserat på resultatet från förstudien och kunskapen från det teoretiska ramverket togs en kravlista fram. En kravlista innehåller olika mål och krav med designen. Den utformas för att hjälpa till vid beslutsfattande, utvärdering och fungerar även som en avgränsning (van Boeijen, Daalhuizen, Zijlstra, 2020). Kravlistan utformades i början av studien för att ge stöd från start. Kravlistan ska avgöra om historien följer det klassiska mönstret för en historia och därav används den dramaturgiska kurvan som en bas för utformandet (se 2.6.1). Då den tidigare forskningen (se 2.1) hävdade att känslan av förundran var det som avgjorde om berättelsen skulle skapa medvetenhet adderades även teorier om bildkomposition för att skapa känslor (se 2.8.1) till kravlistan. Då även intresset för historien är viktigt för att barnen ska vilja lära sig (se 2.5) ansågs det vara viktigt att det fanns en konflikt i historien. Således adderades punkter utefter teorin om konflikt ( se 2.6) vilket skapar intresse. Då en berättelse inte är värd att berättas utan ett budskap ( se 2.6) togs detta även med i kravlistan. Det framgår även i 2.6 att en berättelse har karaktärer och därför fick teorier om karaktärsbyggande (se 2.6.2) läggas till. Större delen av denna metod ansågs vara applicerbar på denna studie och användes på ett sätt som underlättade arbetet och fastställandet av målet.. 14.

(18) 3.2.2 Idégenerering För att sätta fart på arbetet genomfördes en intern idégenereringsfas. För att ta fram olika förslag på berättelser utgick idégenereringen ifrån de lärdomar som drogs utifrån förstudiens resultat samt det teoretiska ramverket. Brainstorming och brainwriting fungerade som metod för detta. Brainwritingen skedde individuellt och syftet var att rita upp olika sorters idéer på berättelser. Detta genomfördes på detta sätt att för att författarna inte skulle influera varandras idéer och därmed breddades utbudet av perspektiv. Brainwritingen lade grunden för en verbal diskussion och brainstorming där författarna tillsammans spann vidare på idéerna som togs fram. Tanken med idéegenereringen var att generera ett flertal konkreta förslag på berättelser som skulle kunna besvara syftet.. 3.2.3 Att välja koncept Bland de koncept som togs fram under idégenereringen valdes det slutgiltiga konceptet utefter den tidigare framtagna kravlistan. Innan ett koncept valdes togs aspekter som ansågs positiva ut från alla koncept för att sedan kunna användas som en kombination med det slutliga valda konceptet. Det koncept som uppfyllde kravlistan samt ansågs vara lämplig för användning av teori blev det konceptet som vidareutvecklas i studien. Det konceptet utvecklades utifrån de tidigare nämnda aspekterna och är således en kombination av flera idéer.. 3.2.4 Utveckling av berättelse När konceptet och berättelsen hade valts utvecklades en storyboard. En storyboard är en bildserie i planerad ordning som kompletteras med en kort förklarande text. Syftet med en storyboard är att förklara en handling med kortfattade bildserier. För att konstruera en storyboard planeras bilderna utefter den dramaturgiska kurvan och bestämmer hur berättelsen ska sammanställas med ett begränsat antal bilder (Lupton, 2017). Två storyboards togs fram i denna studie, en från respektive författare. Detta för att utforska olika sätt att visuellt förklara handlingen. De individuella förslagen analyserades och slogs ihop till en storyboard. Detta skapade en fullständig berättelse med val som baserades på att uppfylla kravlistan. Detta för att sätta bilder på den valda berättelsen och bearbeta konceptet helt i bild och känslor.. 3.2.5 Storyboardutvärdering Efter berättelsen var visualiserad i en storyboard sändes denna ut till tre personer som arbetar med storyboards eller berättande i sin dagliga verksamhet. Detta för att utvärdera punkterna utifrån kravlistan (se 4.2.1) som berör berättelsens dramaturgi och karaktärer. Denna typ av konceptutvärdering genomfördes för att validera att berättelsen håller måttet och är förståelig. Genom att få åsikter från personer som är insatta i detta område professionellt minskade risken att behöva korrigera detta i ett senare skede i studien.. 15.

(19) 3.2.6 Resultat och analys av storyboardutvärdering Resultatet från storyboardutvärderingen tematiserades, sammanställdes och analyserades utifrån metoden grundad teori (Denscombe, 2016). Denna metod används för att utveckla begrepp och förstå innehållets mening. Där hela meningar och stycken analyseras för att sedan hantera datan genom kodning, kategorisering, begrepp, hypoteser och teorier. På detta vis kunde texten analyseras och därmed tolkas (ibid). Analysen av resultatet från storyboardutvärderingen gav en inblick i var svagheterna fanns i den visuella berättelsen och korrigerades utefter resultatet och analysen.. 3.2.7 Utformning av HIFI-bilderbok Utformningen av HIFI bilderboken genomfördes i 4 olika steg för att skapa en stark gemensam grund för illustratörerna, detta inkluderade bland anant valet av färger, karaktärer, stil samt ett beslut om format.. Moodboard För att starta den visuella processen i denna studie skapades en moodboard för att strukturera bokens visuella stil och även för att koppla samman tankar och idéer till varandra. Återigen utformades 2 individuella moodboards och sedan redovisades idéerna för varandra. Detta på grund av samma skäl som tidigare, att inte påverka varandras föreställningar av hur slutresultatet skulle kunna se ut. Syftet med utformandet av moodboarden var även att utforska hur den visuella berättelsen kunde se ut och därför sattes inga gränser för författarna, inspirationen från förstudien (se 4.1) var det enda som fungerade som riktlinje.. Format, färger, penslar och karaktärer För att komma vidare i designarbetet sattes specifika designelement upp. Formatet bestämdes utifrån vad som ansågs vara en lämplig storlek för målgruppen att interagera med. Prototypen behöver vara lätt att ta med och tillräckligt stor för detaljerade illustrationer samt lämplig storlek för barn att hålla i. Färger valdes utifrån realismen i historien, med anpassning i mättnad för att passa användandet. Penslar valdes utifrån stilen som sattes i moodboarden (se. 4.2.8 Moodboard). För att skapa karaktärerna genomförde båda författarna individuella skissiterationer. Det innebar att författarna ritade en och samma karaktär i olika utformanden för att experimentera fram olika karaktärsdrag. Dessa iterationer presenterades sedan för varandra och element som ansågs vara passande valdes ut och sattes ihop till en karaktär. Detta för att författarna inte var eniga om en redan utformad karaktär.. Flatplan När den visuella stilens grunder var satta skapades en flatplan. En flatplan bidrar till designarbete bland annat genom att snabbt och smidigt kunna se ordningen på sidorna, sidnummer och vart innehållet ska placeras (Caldwell and Zappaterra, 2014). Flatplanen uppdaterades under designarbetets gång när ändringar skedde. Flatplanen var användbar i denna studie för att kartlägga hur historien skulle illustreras visuellt, men även genom att rent praktiskt ge en överblick över hur sidorna ska placeras i publikationen och hur många sidor publikationen innehöll.. 16.

(20) Illustration Bilderna som illustrerades delades upp mellan författarna. De skapades och gick därefter igenom en koll för att se så att det fanns en röd tråd i alla illustrerade bilder. För att uppnå en så tydlig röd tråd som möjligt trots två illustratörer användes de färger, penslar och karaktärer som tidigare tagits fram. De lades in i ett adobe-bibliotek som båda författarna hade tillgång till. Där kunde även visuella element delas mellan de kreativa programmen. Illustrationerna utformades i Adobe Illustrator som vektorgrafik och lades därefter in i Adobe Photoshop för att addera detaljer med penslar för att skapa ett djup i bilderna. Författarna valde att göra på detta sätt då de besitter mer erfarenhet av att illustrera i Adobe Illustrator samt att det finns en ovana i att använda penslar och ritplattor.. 3.3 Värdering av HIFI-bilderbok För att se om kraven var nådda utvärderades HIFI-bilderboken av en testgrupp. Detta genomfördes med tre enkäter och en uppföljande intervju med vårdnadshavaren till barnet via videosamtal. Innan intervjun blev testpersonerna tilldelade en pappers eller digital kopia av HIFI-bilderboken. Distributionen av boken gjordes om möjligt genom en fysisk överlämning då valet att posta materialet skulle ta för lång tid. På grund av detta fick en respondent ta emot en digital, kopia då författarna inte hade möjlighet att lämna över den pappersprototypen fysiskt. För att utvärdera om medvetenheten ökat instruerades föräldern att ställa inledande frågor till barnet innan använding av bilderboken samt avslutande frågor efter användandet av bilderboken ( se fig. 2). Svaren antecknades i enkäterna. Detta möjliggjorde en jämförelse mellan före och efter svaren vilket kunde indikera förändring eller inte. För att undersöka om prototypens utformning var förståelig genomförde även respondenterna en informationssökning där frågor ställdes i en enkät och de fick tillsammans söka efter svaren i HIFI-bilderboken (se fig. 2). Prototypen kunde användas när helst respondenten och barnet ville för att fånga det naturliga sammanhanget. Efter att enkäterna besvarats av respondenterna bokades det in uppföljande intervjuer som skedde över videosamtal. Intervjufrågorna formulerades som öppna frågor då det bidrar till att respondenten får en möjlighet att berätta och förklara sina tankar (Arvola, 2014). Intervjuerna bidrog till studien med djupare förståelse för barnets medvetenhet kring matens ursprung och livscykel samt hur bilderboken hade bidragit till detta.. 17.

(21) Fig. 2 Värdering av prototyp. 3.3.1 Resultat och analys av utvärderingen på HIFI-bilderbok Resultatet från enkäterna analyserades med hjälp av tematisering som även användes i analysen av förstudien (se 3.1). Intervjuerna analyserades med inspiration av Arvolas affinitetsdiagram (Arvola, 2014). Där det första steget är att läsa igenom anteckningarna och sedan markera viktiga ord eller meningar. Då Arvolas metod, som är vanligt förekommande vid behandling av kvalitativ data (Arvola, 2014), är utformad för UX tester var den inte helt tillämpningsbar i denna studiens fall. Därför valde författarna att efter markeringen av viktiga ord att sortera data i tabeller utifrån intervjufråga och respondent för att lätt kunna jämföra svaren respondenterna emellan. Resultatet och analysen av utvärderingen av HIFI-bilderboken bidrog till slutsatsen och diskussionen av studien.. 18.

(22) 4. Genomförande och analys 4.1 Förstudie Vårdnadshavare med barn 2-6 år har blivit kontaktade att genomföra en enkät med underlag för att själv intervjua barnet samt frågor till vårdnadshavaren. För att få en heltäckande bild kring kunskap och attityder gällande grönsaker och dess livscykel genomförs enkäten med fokus på både barn och vårdnadshavare. Resultaten granskades och sammanställdes för att bli använda som underlag för den fortsatta studien. Enkäten delades sedan på författarnas privata sociala medier för att få spridning på enkäten. Detta resulterade i att 9 familjer deltog i undersökningen. Förstudiens två delar var anpassade efter barnet och vårdnadshavaren. Del 1 som var intervjufrågor till barnet ställdes som öppna frågor där språket anpassades för ett barn. Frågorna handlade om vad barnet kan om grönsaker, vad barnet har för favoritbok och om barnet tycker om grönsaker (se bilaga 1). Del 2 som var riktad mot vårdnadshavaren handlade om barnets vanor kring grönsaker, läsvanor och familjens inställning till miljö, matavfall och matsvinn. Detta på grund av att 5 olika områden skulle täckas in av förstudien (se 3.1). Förstudien valdes att genomföras via enkät och att föräldern intervjuar barnet främst med anledning av Covid-19 men även för att forskningssammanhanget ska göras så behagligt och roligt som möjligt för barnen att delta i (Källström, Andersson Bruck, 2017). Detta gjordes i förstudien genom att barnen fick svara på frågorna i sin trygga hemmiljö och där frågorna ställdes av en vuxen de redan har en relation till och kan vara sig själva med.. 4.1.1 Resultat och analys För att analysera resultatet av förstudien genomfördes en tematisering av svaren. Varje fråga fick egna kategorier som svaren delades in i för att se vilka svar som var mer förekommande än andra. En sammanfattning av tematiseringen presenteras nedan och tematiseringen i sin helhet återfinns under bilaga 1 där de frågor markerade med orange är riktade till barnet och frågor markerade med blå är riktade till vårdnadshavare.. Kunskap om grönsakers process Tabell 1.0-1.3 (bilaga 1)berör frågorna som svarar på hur barnens kunskap om grönsaker ser ut. Utifrån detta går det att se majoriteten av barnen kunde nämna tre grönsaker även om några nämnde frukter och bär (se bilaga 1 tabell 1.0). Det framgår även att majoriteten av barnen har en förståelse för att grönsaker måste odlas, men att kunskapen om hur lång tid det tar är varierande(se bilaga 1 tabell 1.1 och 1.2). Det kan utläsas från bilaga 1 tabell 1.3 att barnen vet att grönsaker kan konsumeras genom att ätas av människor och djur.. Generell användning av böcker Utifrån bilaga 1 tabell 1.15 går det att utläsa att alla familjer som deltog i undersökningen antingen läser tillsammans eller både självständigt och tillsammans. De föredrar att läsa ur fysiska böcker (se bilaga 1 tabell 1.16) och de läser oftast kvällstid innan läggdags (se bilaga 1 tabell 1.17).. 19.

(23) Vanor kopplade till matavfall och matsvinn De flesta respondenterna försöker minska på matsvinnet genom att inte slänga mat och äta rester. Användandet av avfallspåse och kompost är även förekommande (se bilaga 1 tabell 1.11). Hur respondenterna diskuterar mat och miljö i hemmet varierar men det förekommer diskussion kring mängden mat som används samt källsortering. 2 respondenter svarade även att det inte talades om det ämnet eller inte talades om det så mycket i hemmet (se bilaga 1 tabell 1.12). 4 av 9 respondenter ansåg att det var varken viktigt eller inte viktigt att diskutera detta ämne med barn, medan 3 av 9 ansåg det vara ganska viktigt och en respondent såg det som viktigt( se bilaga 1 tabell 1.13). Majoriteten anser därav att ämnet är värt att diskuteras för att barnen i framtiden ska kunna göra medvetna val.. Attityder till studiens idé Utifrån bilaga 1 tabell 1.14 ses, attityden till studiens idé om en berättelse som stöd för att lära barnen om matens process, som positiv. En klar majoritet uttryckte att en berättelse av detta slag kan vara ett lärorikt och roligt inslag i vardagen.. Inspiration Inspiration till illustrationernas stil hämtas ur de böcker som barnen benämnde som sina favoriter. Det var mycket som var handmålat (se bilaga 1 tabell 1.5). Det går även att dra inspiration från tiden då böcker ofta används, kvällstid (se bilaga 1 tabell 1.17). Detta kan exempelvis vara något att hålla i åtanke vid färgval.. 4.2 Designarbete Besluten i designarbetet utgår ifrån tekniker och principer som återfinns i det teoretiska ramverket (se 2.6-.2.8) samt författarnas egna omdöme.. 4.2.1 Kravlistan Kravlistan är utformad efter vedertagna teorier om hur en historia byggs upp och hur bilder komponeras. Kravlistan utformades främst utifrån teorier om storytelling (se 2.6). Punkt 1 är baserad på den dramaturgiska kurvan (se 2.6.1) och valdes för att säkerställa att historien skulle innehålla alla delar för att bli en komplett hjältesaga. Teorier om karaktärsuppbyggnad (se 2.6.2) lades in i punkt 5 då karaktärers utformning enligt Fog (2010) är viktiga element för att skapa igenkänning (se 2.6.2). Utöver detta adderades punkt 2 och 4 , dessa beskriver budskap och konflikt då detta uttrycks som anledningen till att en berättelse berättas samt att intresset i berättelsen skapas (se 2.6). För att skapa ett krav gällande den visuella utformningen av berättelsen lades punkt 6 till som kravställer att känslor ska förmedlas med färg, perspektiv och ljus som nämns som tekniker för att förmedla känslor under 2.8.1. Punkt 3 och 7 inkluderades då det ska vara en bilderbok med en handling som har ett syfte att lära läsaren något. För att detta skulle uppnås ansåg författarna att viss realism behövde inkluderas. Kravlistan lyder således:. 20.

(24) 1. Handlingen ska följa den dramaturgiska kurvan och därmed innehålla en öppning, konflikt introduktion, konfliktupptrappning, point of no return, klimax samt avtrappning 2. Ett budskap ska återfinnas i historien 3. Budskapet ska vara förståeligt utifrån enbart bilder 4. En eller flera konflikter ska återfinnas i historien 5. Karaktärerna ska få mänskliga attribut för att läsaren ska kunna identifiera sig med karaktärerna. 6. Förmedling av känslor och sinnesstämningar ska ske via färg, perspektiv och ljus. 7. Viss realism ska implementeras i handlingen.. 4.2.2 Idégenerering Idégenereringen utfördes på distans och således även enskilt, vilket bidrar till att mer unika idéer kom fram.. Research om tomatens livscykel Då kravlistan innehåller punkten “ Realism ska implementeras i handlingen” (se 4.2.1) var det naturligt att påbörja research om hur en tomats livscykel går till. Då författarna redan erhöll kunskaper om hur en tomat konsumeras, hur den transporteras samt vad som sker med tomatavfall sammanställdes denna information utifrån deras kunnande. Researchen fokuserade därför på hur tomater odlas samt livsmedelsfakta. Resultatet av denna research återfinns i det teoretiska ramverket (se 2.2). Brainwriting session Då kunskapen införskaffats kring hur en tomats livscykel ser ut påbörjades en brainstorming/ brainwriting session. Då arbetet skedde på distans på grund av den rådande pandemin gjordes arbetet enskilt under en längre period såsom en halvtimme. En sammanstrålning skedde sedan och de nyfunna idéerna sammanställdes med utgångspunkt i de fyra elementen av storytelling (se 2.6). Resultatet blev fyra olika berättelser som presenteras under 4.2.4 och alla berättelser hade samma budskap, att förstå tomatens liv.. 21.

(25) Fig.3 Brainwriting anteckningar. 4.2.3 Att välja koncept För att bestämma vilken utav berättelserna som var mest lämplig utgick författarna från kravlistan(se 4.2.1). Innan någon av berättelserna blev vald granskade författarna vilka aspekter av de olika historierna som uppfattades som positiva och som eventuellt kunde kombineras med andra idéer. Med detta i åtanke valdes berättelse nummer 4, då den passade bäst in i den dramaturgiska kurvan samt att det fanns potential att bygga karaktärer och konflikter. Berättelsen kombinerades med element från berättelse 1 där utforskandet av allt som en tomat kan vara adderades . Det lades även in element från berättelse 2 där den äldre tomaten berättar om sitt liv. Detta implementerades på sådant vis att den äldre tomaten berättar om tomaters olika öden.. Berättelse 1: Vad ska vi välja? Den första berättelsen är en utforskande berättelse där en familj som råkat handla för många tomater undrar vad de kan göra med dem som blev över. Idén var att tomaterna skulle inhandlas, tillagas och några skulle bli över och att man sedan från både familjen och tomaternas perspektiv skulle utforska vad som kan göras med överbliven mat.. Berättelse 2: Vad är meningen med livet? Den andra idén som uppstod var en berättelse i formen av en tillbakablick från en äldre vis tomat som skulle berätta för de yngre tomaterna om sitt spännande liv och hur han hamnade där han var nu. Då kunde händelser såsom transport, besprutning samt odling tas upp.. Berättelse 3: Vad ska hända med mig? I denna berättelsen lever tomaten med en ständig fråga, vad ska hända med mig härnäst? Det är en berättelse om en tomat odlad i ett annat land där vi får följa dess resa mot affären och vidare. Idén involverade att tomaten skulle bli övermogen i affären men bli köpt ändå för att odlas i en kruka hos en snäll dam.. 22.

(26) Berättelse 4: Kommer jag finna min plats i världen? Den sista idén är en sammanslagning av två väldigt lika idéer, den ena där tomaten rymmer och den andra där tomaten tappas bort. I denna berättelsen får vi se två olika öden för en tomat, en där den blir slängd i soporna och en när den får växa och frodas om och om igen. Berättelsen startar i affären där tomaten blir övermogen och därför blir kastad i soporna. Men när tomaten slängs går påsen sönder och tomaten trillar ut på gatan och blir liggande där tills en igelkott kommer och äter upp tomaten. Igelkotten bajsar sedan och ut kommer tomatens frön som tar fäste i marken och börjar gro. Tomaten blir sedan upptäckt av människor och blir omhändertagen.. 4.2.4 Storyboardutformning När konceptet var bestämt återstod den grundläggande visuella utformningen. I detta skede skapades två storyboards för att utforska hur berättelsen kunde visas på olika sätt. Båda författarna skapade en storyboard var. Dessa storyboards presenterades och slogs sedan samman till en gemensam storyboard. Bilderna från respektive storyboard valdes utefter vilka vinklar och utformanden som bidrog till den tänkta storylinen. Nedan presenteras delar av de individuellt skapade storyboards (se fig.4.1- 4.2). De första 4 rutorna i storyboarden (se bilaga 2) är tänkta att fungera som öppningen som presenteras i den dramaturgiska kurvan (se 2.6.1). Därefter introduceras konflikten genom att den äldre tomaten försvinner och huvudkaraktären tycks få samma öde (se bilaga 2). Konflikten byggs på mellan ruta 6-9 (se bilaga 2). Därefter nås point of no return, när det känns som att ingenting kan gå sämre för igelkotten (se 2.6.1) vid ruta 10-11 (se bilaga 2). Efter detta kommer konfliktupptrappningen (se 2.6.1) som i detta fall innefattar att det visst blir sämre och tomaten blir uppäten och borttransporterad och utbajsad av en igelkott. Klimax nås när tomaten växer upp igen ur jorden och segrar över sina tidigare hinder mellan ruta 18-20 (se bilaga 2). Detta följs sedan av en längre avtrappning (se 2.6.1) i ruta 21-23 (se bilaga 2) där läsaren får följa hur tomaten blir tillagad, återplanterad och avnjuten i en härlig trädgård.. Fig.4.1 Exempel på individuell storyboard. 23.

(27) Fig.4.2 Exempel på individuell storyboard. 4.2.5 Storyboardutvärdering Värderingen utfördes av 4 människor som på ett eller annat sätt är involverade i berättande. Storyboarden (se bilaga 2) skickades till personerna via mejl eller via chat med ett informationsdokument som innehöll kravlistan och information om budskap och hur värderingen skulle gå till (se bilaga 3). Personerna ombads att skriva ner sin analys som gjordes utifrån kravlistan (se 4.2.1) i ett dokument och skicka in detta via mejl. Denna värdering genomfördes för att utvärdera om den visuella berättelsen följde kravlistan (se 4.2.1), vilket är en förutsättning för att skapa en intressant berättelse. Inför värderingen av storyboarden gjordes ett urval kring vilka kvalifikationer de tillfrågade personerna skulle ha och hur många av de tillfrågade som hade tid att delta med sin expertis. Kravet för att bli tillfrågad var att jobba med visuellt berättande på ett eller annat sätt, genom film, illustration eller manuskript. Detta för att få tränade ögons perspektiv på det arbete som utförts och säkerställa en hållbar berättelse från början till slutet . Målet var att ha minst tre personer för validering av storyboarden med tidigare expertis inom visuellt berättande. Detta för att triangulera den feedback som gavs och se på vilka sätt de individuella analyserna skildes åt men även överensstämde.. 4.2.6 Resultat och analys av storyboardutvärdering Svaren från storyboard utvärderingen kan ses i bilaga 4 från respondent A, bilaga 5 respondent B och bilaga 6 respondent C. Denna data lästes igenom innan analysen sattes igång för att få en översikt kring vad de olika respondenterna hade att säga om storyboarden. Analysen utfördes utifrån tillvägagångssättet grundad teori (Denscombe, 2016). Analysen startades med att koda data som finns i texten. Detta gjordes utefter uppdelningen - förbättringspunkter, konkreta nya idéer, osäkra förbättringspunkter, osäker bekräftande åsikt, bekräftande åsikt, ej uppfyllt och underförstådd betydelse (se bilaga 7).. 24.

(28) Fig. 5 Analys av storyboardvärderingens kvalitativa data i grundad teori. Efter kodningen identifierades hur koderna kunde grupperas till kategorier. Den kodade datan delades in i kategorierna förändra, förtydliga och uppfyllt. Detta gjordes för att dela upp datan i högre och lägre nivåer för att kunna identifiera nyckelbegrepp vilket underlättade att förstå data med nya ögon (se fig. 5) (ibid). Utifrån kategorierna kunde slutsatser av resultatet dras med hjälp av kravlistan, det teoretiska ramverket och eget omdöme. Nedan presenteras kategorierna och de slutsatser som drogs utifrån dessa.. Förändra Då det framgick ur bilaga 7 punkt 1.0 och 2.0 samt 4.1 och 4.3 att bildberättandet behövde och kunde förstärkas med ytterligare bildelement så stärktes bilderna med ljus, färg samt att att ljudeffekter adderades i bilderna som ett till berättarelement. Utifrån kravlistan (se bilaga 7 punkt 4.2.1) där det står att känslor ska förmedlas med färg, ljus och perspektiv var detta även ett krav. Det var även svårt att analysera utifrån en storyboard med avsaknad av färg enligt bilaga 7 punkt 6.1. Det uttrycks ur bilaga 7 punkt 1.1-1.2 att de mänskliga attributen inte är frekvent förekommande då vissa tomater har ansikten och andra inte samt att de borde få ta mer plats. En hint om att de mänskliga tankarna och känslorna mestadels syntes i storyboardens tillhörande text kunde utläsas ur bilaga 7 punkt 4.2. För att förändra detta och göra så att de mänskliga attributen syns utan text fick karaktärernas ansiktsuttryck ta mer plats i bilden samt förstärktes de med ett närmare perspektiv. . Under bilaga 7 punkt 6.2 understryks det att den dramaturgiska kurvan bryts på grund av att tomaten/tomatens själ inte är synlig under hela berättelsen. En osäkerhet kring hur berättelsen följer den dramaturgiska kurvan uttrycks även i bilaga 7 punkt 4.0. Detta korrigerades genom att huvudkaraktären kan följas under berättelsens gång även inne i magen på igelkotten enligt den konkreta idén utifrån bilaga 7 punkt 2.1. Denna justering skapade inte bara en mer följsam dramaturgisk kurvan utan även mer spänning och en starkare relation till huvudkaraktären. Då klimax och point of no return ansågs vara otydliga enligt bilaga 7 punkt 6.0 valde författarna att ta idén från bilaga 7 punkt 1.3 om att addera en motivator till berättelsen. Detta utfördes med inspiration från bilaga 7 punkt 2.5. Den äldre tomaten kommer att berätta om tomaternas olika öden för att ge tomaterna en strävan efter att bli köpta, istället för att bli slängda i soptunnan. Både punkt 2.6 och 2.2 i bilaga 7 efterfrågar mer spänning i scenerna där tomaten ligger på marken och sedan blir uppäten. Författarna valde att inte ändra båda scenerna då det kändes som att det blev för dramatiskt, de ändrade därför bilden där tomaten blir uppäten. Perspektivet korrigerades till att vara närmre och framifrån där man kan se hur tomaten försöker dra sig ut från situationen. Igelkotten. 25.

(29) framställdes som en riktigt läskig figur och det går att se in i den stora munnen på besten likt förslaget i bilaga 7 punkt 2.3.. Förtydliga Ytterligare ett förslag i bilaga 7 punkt 2.3 var att förtydliga igelkottens roll som både skurk och medhjälpare. Detta kommer att göras genom att igelkottens utseende förändras från olika perspektiv men även att igelkotten förekommer i fler scener av berättelsen. Detta för att förtydliga hur igelkotten går från skurk till medhjälpare. Vilket även förstärker igelkottens roll som efterfrågas i bilaga 7 punkt 1.4. Punkt 2.4 och 1.5 ur bilaga 7 önskar se bilder med färre element för att förstärka det tydliga. Detta var något som författarna ansåg viktigt då bilderna enligt kravlistan (se 4.2.1) ska gå att förstå utan förklarande text. Författarna valde dock att inte åtgärda detta då de detaljerna ansågs viktiga för utforskandet av bilderna, men således också för att författarna planerade att leda ögonen hos läsaren med hjälp av ljus, placering och perspektiv som alternativ. Punkt 2.5 ur bilaga 7 eftersträvade ett mer cirkulärt berättande. Detta justerades med motivationen och strävan genom berättelsen som nämndes tidigare och det gör att bilaga 7 punkt 3.0 inte ansågs relevanta att justera. Punkt 6.3 ur bilaga 7 som påpekade att bild 21-23 inte hade någon påverkan på historien; författarna valde att inte korrigera berättlsen utifrån den kommentaren då de ansåg att bilderna var viktiga för sammanhanget hos läsaren då det är där de oftast kommer i kontakt med tomater. Likväl med kommentaren i bilaga 7 punkt 7.0 - 7.1 om att den dramatiska effekten av att tomaten ligger under en längre tid på marken inte var nödvändig med tanke på att läsaren redan skulle vara ledsen över tomatens öde. Detta valdes också att inte åtgärdas då författarna ansåg att tidsaspekten och dess dramatiska inverkan i dessa bilder var värda att behålla.. Uppfyllt Utefter bilaga 7 punkterna 5.0-5.7 ansågs berättelsen innehålla konflikter, realism, tydligt budskap, karaktärer samt avtrappning och introduktion. Budskapet ansågs tydligt då bilaga 7 punkt 5.5. uttrycker att budskapet är tydligt och punkt 6.4 beskriver att de gissar att det är budskapet, vilket går att se i bilaga 6 att de tolkat budskapet rätt.. 4.2.7 Utformning av HIFI-bilderbok Utformningen av HIFI-bilderboken tar grund i de teorier nämnda i det teoretiska ramverket under 2.6-2.8. Arbetet tar också stor hänsyn till resultatet av storyboardutvärderingen samt den framtagna kravlistan. (se 4.2.7).. Format Beslutet gällande format gjordes utifrån en utforskning av befintliga böcker. Kravet för formatet var att storleken skulle vara lämplig för barn att hålla i, att det var lagom stort för detaljerade illustrationer samt vara lätt att ta med. Utifrån detta valdes ett fyrkantigt format där varje sida är 15 gånger 15 centimeter och ett uppslag således blir 15 gånger 30 centimeter.. 26.

(30) Moodboard För att påbörja processen av utformningen gjorde författarna var sin moodboard som innehöll allt ifrån stilar till karaktärer och färger. Författarna hade som grund att skapa en bilderbok med realism, färgglada färger och en handritad känsla över illustrationerna. Detta för att förstudien visade att barnens nuvarande favoritböcker hade dessa stilelelement(se 4.1). Författarna sammanstrålade senare och drog element från de individuella moodboardsen till en gemensam. Moodboarden skulle fungera som ett direktiv under illustreringsarbetet.. Fig. 6 Exempel Individuella moodboard. Färg, penslar och karaktärer Författarna tog fram en färgpalett för karaktärerna men valde att inte göra det för omgivningen då illustrationerna kommer föreställa miljöer med olika behov. Att karaktärerna hade samma färg var däremot viktigare då färgerna är en stor del i vad som urskiljer karaktärerna. Färgerna som valdes till karaktärerna var realistiska och något omättade. Färgerna som valdes till igelkotten var:. Färgerna som valdes till tomaten var:. För att planera karaktärerna så genomfördes individuella skissiterationer på igelkotten, tomaten och även den äldre tomaten. Dessa presenteras sedan där element plockades ut och sattes samman till en färdig karaktär. Tomaten fick attribut så som att den var liten med stora ögon med en stor hatt för att förstärka känslan av att tomaten är liten när den inte står i relation till andra objekt. Ögonen blev gröna vilket valdes då det är ovanligt och ger karaktären en mer magisk känsla. Författarna valde även att ge huvudkaraktären armar och ben för att hen skulle kunna förmedla ett kroppsspråk (se fig.7.1). Igelkotten fick andra attribut som även ändras beroende på vilken situation och vem det är som ser igelkotten. I exemplet i fig.7.2 ritades igelkotten utan sina taggar för att dessa sedan adderades med pensel i Adobe Photoshop. Igelkotten är betydligt mindre detaljerad och intetsägande, med prickar som ögon och streck som mun, för att särskilja huvudkaraktären från 27.

(31) igelkotten. För att smidigast hitta och applicera penslar till detaljerna granskade författarna Adobes egna penslar. Av dessa valdes gouache penslar som erbjöd en variation av texturer.. Fig. 7.1 Huvudkaraktären. Fig.7.2 Skurken och medhjälparen. Flatplan En flatplan gjordes för att underlätta arbetet med illustrationerna. Det var främst för att illustratörerna skulle kunna se vilka av bilderna som hade helsidor respektive uppslag, men även för att se i vilken ordning de ska läggas senare vid sammanställningen. Den visade även de bilder som kombinerats, ändrats och lagts till.. Fig.8 Flatplan. Illustrationsarbete Illustrationsarbetet utfördes på distans och delades därför upp lika mellan båda illustratörerna, med hänsyn till komplexitet, antalet sidor och likhet av bilderna. Därför fick en illustratör göra bilderna som hörde till samma scen eller serie för att de skulle likna varandra så mycket som möjligt. Detta arbete fördröjdes något och därav hann inte illustratörerna göra bilderna så detaljerade och noggranna som först var tänkt och därför har enbart en del av bilderna i HIFI-prototypen detaljer. 28.

(32) målade med pensel. I detta skede så användes teorier om bildkomposition för att utforma bilderna. I Fig.9.1 där känslorna spelar stor roll, användes en närbild som Bergström (2017) argumenterar är ett bra verktyg att applicera vid scener med viktiga känslouttryck och detaljer hos karaktären eller karaktärerna (se 2.7). I denna scen är det viktigt att läsaren förstår att tomaten kommer bli uppäten samt att läsaren identifierar tomatens rädsla. Bilden använder sig även av kontrasten mellan stort och smått samt ljust mot mörkt för att väcka intresse (se 2.7). I denna bild vägleds läsaren med att först se igelkotten som är så stor att den inte får plats i bild till att sedan se kontrasten mot tomaten. Att använda sig av tyngre kraftfulla element är ett sätt att orientera läsaren (Bergström, 2017) (se 2.7). I Fig 9.3 används ett grodperspektiv för att berätta hur liten tomaten är samt bidra till känslan av underläge. Grodperspektivet förstärks även med hjälp av den triangulära riktningen uppåt vilket skapar en slags rörelse i bilden (se 2.7). Fig. 9.2 och fig. 9.4 arbetar med ett diagonalt perspektiv för att bygga upp ett djup och välkomna betraktaren att titta in i bilden. (se 2.7) Detta ger utrymme till att bygga en miljö och förstå var karaktären befinner sig och är på väg.. Fig.9.1 Utdrag ur prototypen.. Fig.9.2 Utdrag ur prototypen.. Fig. 9.3 Utdrag ur prototypen.. Fig.9.4 Utdrag ur prototypen.. 29.

No results found