Valet av fokusgruppintervju som metod anser vi har fungerat mycket väl för genomförandet av vår undersökning och har gett oss ett gott underlag för att besvara våra frågeställningar. Metoden har även svarat mot vår fenomenologiska forskningsansats, då vi erbjudits rika möjligheter att ta del av arbetslagens beskrivningar av sina upplevelser.
Under ett fokusgruppssamtal är det av stor vikt att vi som undersökningsledare skapar ett tillåtande samtalsklimat i gruppen och kvaliteten på undersökningen är till stor del beroende av vi lyckas med detta. Det finns många faktorer som kan påverka detta och som vi tidigare nämnt i metoddelen. Det allra viktigaste i mötet med våra informanter var dock vårt förhållningssätt som undersökningsledare och den ödmjukhet och respekt som vi förhoppningsvis visade. Efter avslutade samtal har flera informanter uttryckt uppskattning över den stund för reflektion som samtalen inneburit. Detta tolkar vi som ett tecken på att vi i någon mån lyckats skapa ett gott samtalsklimat.
Under studiens gång har vi reflekterat över hur vi som samtalsledare har utvecklats i denna roll både vad gäller vårt sätt att förhålla oss till intervjusituationen och vårt sätt att använda den i förväg konstruerade intervjuguiden. Här ser vi att det kan finnas en
55
diskrepans när det gäller de förutsättningar vi har gett arbetslagen som samtalsledare. Detta hade vi i viss mån kunnat undvika genom att genomföra en pilotstudie.
Vi valde att genomföra totalt sex fokusgruppintervjuer, tre arbetslag med låg andel barn i behov av särskilt stöd och tre arbetslag med hög andel barn i behov av särskilt stöd. Det är möjligt att det genomförda antalet intervjuer kunde varit fler men med hänsyn till Wibecks (2000) slutsats att tre intervjuer är ett minimum för att uppnå mättnad, d v s att ingen mer information kommer fram som är relevant för det undersökta ämnet. Vi anser dock att de totalt sex genomförda intervjuerna gett oss ett rikt material att arbeta med som vi bedömer varit tillräckligt.
När det gäller antalet deltagare i fokusgrupperna så har vid några tillfällen inte hela arbetslaget kunnat delta på grund av sjukdom eller andra omständigheter. Detta kan ha påverkat resultatet på så sätt att vi inte kan vara helt säkra på att den bild vi fått är representativ för hela arbetslaget.
Slutligen vill vi påpeka att i vår studie, som har en fenomenologisk ansats, har vi varit tvungna att göra vissa tolkningar för att kunna sammanställa våra resultat. Det är främst här som vi ser att det kan finnas utrymme för andra tolkningar än de vi gjort. Vi har i kategoriseringsprocessen och analys av ramfaktorerna och dess underfaktorer grupperat avdelningarnas uttalade uppfattningar för att kunna få ett hanterbart material. Andra forskare hade kanske grupperat och tolkat annorlunda. Kategorisering och gruppering enligt bilaga 3 och 4.
56
Referenser
Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd. Att leda förändrings- och
utvecklingsarbete i företag och organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi
och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Atterström, Hans & Persson, Roland S. (2000). Brister eller olikheter?
Specialpedagogik på alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur.
Enö, Mariann (2005). Att våga flyga. Ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential och förskolepersonals konstruktion av det professionella subjektet. (Malmö Studies in Educational Sciences, no 19) Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen. Gjems, Liv, (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur
Gotvassli, Kjell-Åge (2002). En kompetent förskolepersonal. Lund: Studentlitteratur. Gustavsson, Christina (1994). Antalet utvärderingsmöjligheter är oändligt… I
Gustavsson, Christina & Selander, Staffan (Red.), Ramfaktorteoretiskt tänkande:
Pedagogiska perspektiv: En vänbok till Urban Dahllöf (s.13 ). Uppsala: Pedagogiska
institutionen.
Gustavsson, Christina & Selander, Staffan (1994). Inledning. I Gustavsson, Christina & Selander, Staffan (Red.), Ramfaktorteoretiskt tänkande: Pedagogiska perspektiv: En
vänbok till Urban Dahllöf (s.1). Uppsala: Pedagogiska institutionen.
Gustavsson, Christina (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete.
Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 43-57.
Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp.
57
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma. Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Haug, Peder (2000). Bryt etablerade föreställningar. Pedagogiska magasinet, 2/2000
(s 29-34)
Haug, Peder (2003). Om kvalitet i förskolan: Forskning om och utvärdering av
förskolan 1998-2001. Stockholm: Statens skolverk.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lutz, Kristian (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. (Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertation Series, 2). Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen
Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern - styrning och
administrativa processer. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(2), 124–138.
Ottosson, Lisbeth (2009). Samverkan mellan föräldrar, lärare och andra professionella. I Sandberg, Anette (Red.), Med sikte på förskolan – barn i behov av särskilt stöd (s.259). Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, Anette & Norling, Marita (2009). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Sandberg, Anette (Red.), Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd (s.37). Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, Jörgen & Targama, Axel (1998). Ledning och förståelse. Ett
kompetensperspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Selander, Staffan (1994). Pedagogiska texter och konsultering av mening eller Pedagogikens kinesiska askar. I Gustavsson, Christina & Selander, Staffan (Red.),
58
Ramfaktorteoretiskt tänkande: Pedagogiska perspektiv: En vänbok till Urban Dahllöf
(s.63). Uppsala: Universitetet i Uppsala, Pedagogiska institutionen.
Skolverket (2001). Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola
– en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan. (Rapport 318). Stockholm: Skolverket.
Svedberg, Lars (2007). Gruppsykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet (1996). Salamancadeklarationen. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Sverige. Socialstyrelsen (1995). Barnomsorgen i socialtjänstlagen. Stockholm: Fritze. Tornberg, Gunbritt (2006). "Bara man ser till barnens bästa”. En studie av lärares
yrkesetiska överväganden i en skola för alla. Karlstad: Pedagogiskt arbete, Estetisk-
filosofiska fakulteten, Karlstads universitet.
Utbildningsdepartementet. (2006 a). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet. (2006 b). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som
59
Ylvén, Regina & Wilder, Jenny (2009). Samverkan med barn och familjer. I Sandberg, Anette (Red.), Med sikte på förskolan – barn i behov av särskilt stöd (s.239). Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
HSFR Etikregler för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (u.å./ 99). Hämtat 21
60
Bilagor
Gruppintervjuer (Fokusgrupper) i förskolan, Bilaga 1
Information inför den inbokade intervjun på er avdelning.Som blivande specialpedagoger vill vi i vår undersökning ta reda på vilka möjligheter och hinder som arbetslag i förskolan upplever i den dagliga verksamheten när det gäller att möta barns olikheter. Vi vill också ta reda på vad arbetslagen anser behöver tillföras verksamheten för att man ska kunna arbeta utifrån barns varierade förutsättningar. För att få syn på hur ni i arbetslagen på förskolorna upplever detta har vi formulerat frågor som utgör grunden för de samtal som kommer att föras i arbetslagen.
Samtalen kommer att genomföras i gruppintervjuform, Fokusgrupper, där befintliga arbetslag gemensamt får tala om de faktorer och villkor som gäller i just deras verksamhet. För att underlätta vårt arbete, dels under själva samtalen men också i vår bearbetning av era tankar och åsikter, kommer vi att spela in gruppintervjuerna med hjälp av en digital diktafon.
För att kunna genomföra intervjun behöver vi tillgång till en lokal där vi alla kan få plats att sitta runt ett gemensamt bord. Vi vore tacksamma om ni kunde undersöka om det finns tillgång till detta. Om inte, är det bra om någon av er vill ta kontakt med oss så får vi se om vi kan hitta en annan lösning.
Vi är mycket tacksamma för att ni är villiga att ta av er dyrbara tid för att hjälpa oss i vår studie och svarar gärna på eventuella frågor kring det praktiska eller kring syftet med arbetet.
Vänliga hälsningar
Camilla Knutsson och Eva Mellberg Sphah7, Malmö Högskola
61
Intervjuguide, Bilaga 2
Tema 1: Presentation av deltagarna
Syfte: Öppningsfrågor. Öka graden av gruppkohesion och få deltagarna att känna sig avslappnade i situationen. Få fram viktig data om arbetslagets sammansättning.
Klargörande frågor:
Namn, utbildning, år i yrket, arbetsbeskrivning
Tema 2: Definition av begreppet barn i behov av särskilt stöd
Syfte: Introduktionsfrågor. Börja fokusera på diskussionsämnet.
Klargörande frågor:
Hur skulle ni förklara begreppet barn i behov av särskilt stöd? - Vilka barn är det som är i behov av särskilt stöd? - Ge exempel
Vad är särskilt stöd här hos er?
- Hur skulle särskilt stöd kunna se ut här hos er? - Ge exempel
Tema 3: Faktorer som påverkar arbetslagets möjligheter att möta
barn i behov av särskilt stöd
Syfte: Nyckelfrågor. Att identifiera arbetslagens upplevelser om vilka faktorer som påverkar dem i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.
Klargörande frågor:
Här på er avdelning, vad är det som påverkar era möjligheter att tillgodose alla barns olika behov?
62 - I vilka situationer påverkar detta?
Vad skulle krävas för att för att öka era möjligheter att tillgodose alla barns olika behov?
- På vilket sätt menar du att detta skulle påverka era möjligheter?
Avslutning:
Summering: Tema 3
Avslutningsfråga:
63
Ramfaktorer, sammanställning, Hög andel, Bilaga 3
Personal
(innehåll, metodval, barnsyn, förhållningssätt, formell kompetens, erfarenhet)
Möjligheter Hinder
Bornholm och Trulle 1 Smågrupper 1
Vissa går ut andra kan vara inne 1 Vara närvarande 2 Anpassa miljön 2 RUS 2 Smågrupper 2 TPR 2 Synsätt 2 Bemötande 2 Kommunikation 2
Samarbete med föräldrar 2 Positivt förhållningssätt 3 Kärlek till barnen 3
Att se möjligheter i det omöjliga 3 Dialogpedagogik 3
Se och utgå ifrån barnens intresse 3
TPR 3
Daglig kommunikation med
föräldrarna 3
Hemspråkstränaren kör sitt eget race, skulle varit med i planeringen 1
Låg kompetens i personalgruppen
men man kan inte gå på
fortbildning för man får ingen vikarie 1
Brist på kompetens hos personalen 2
Bromsklossar bland personalen 2 Inte tillräckligt med kunskaper hos
personalen 3
Känsla av otillräcklighet hos personalen 3
64
Barngrupp
(kultur, bakgrund, språkvariation)
Möjligheter Hinder
Svensktalande barn som språkliga förebilder 3
Barn på olika språkutvecklnivåer 3 Barn från olika kulturer 3
Gruppen, dålig gruppkultur 2
Många barn med försenad
språkutveckling 3
Många barn som kommer från svåra familjeförhållanden 3
Barnet
(familj, specifika problem)
Möjligheter Hinder
Låg kompetens i föräldragruppen, ställer inga krav på förvaltningen 1 Förnekelse hos föräldrar som inte
vill se barnets problem 2 Hemmiljö 2
Föräldrar som inte vill se problemet 3
65
Centrala resurser
(resurser från centralt håll, specialpedagog, logoped mm)
Möjligheter Hinder Handledning av specialpedagog 1 Observationer gjorda av specialpedagog 1 Handledning av specialpedagog 2 Specialpedagogsamarbete 3
Specialpedagogen tar hänsyn till
pedagogernas intressen och
kompetens = frihet 3 Samarbete med Hab 3 Samarbete med logoped 3 Samarbete med psykolog 3 Samverkansvilja i stadsdelen 3
66
Organisation/ekonomi
(fysisk miljö, ekonomi, vikarier, ledningsdirektiv mm)
Möjligheter Hinder
Inte lönt att göra åtgärdsprogram för man har inte tid att följa dem 1 Kan inte individualisera för man har
för lite tid 1
För många uppgifter, personalens tid räcker inte till 1
Hemspråkstränaren kommer vid fel tidpunkt 1
För många olika modersmål i varje enskild barngrupp. (man kan inte
fira allas högtider och
uppmärksamma varje barns
specifika kultur och språk) 1 För stora barngrupper 1 Dålig ekonomi 1
Ingen mening att söka resurs för svaga barn, finns inga pengar 1 De med minst erfarenhet får de
svåraste uppdragen (assistenter, resurspersonal) 1
Svårt att hinna med att handleda assistenter, för lite tid
Direktiv att sänka ambitionsnivån 1 För många barn i behov av särskilt
stöd, placeringsproblematik 1 För stor åldersspridning
67
Hög omsättning på
resurspersoner/assistenter 1
Låg kompetens i personalgruppen men man kan inte gå på fortbildning för man får ingen vikarie 1
För mycket administrativa uppgifter 2
Dålig ekonomi
Ingen tillgång till modersmålsstöd 2 För stort antal barn i barngrupp i
förhållande till antal personal 2 Arbetet med barn i behov av stöd tar
för mycket tid från barngruppen 2 Vikariebrist 2
RUS, slöseri med tid 2
För lite gemensam planeringstid 3 Ekonomiska besparingar 3
För stora barngrupper 3 För lite resurstid 3
Sekretess gentemot mottagande skola försvårar kommunikationen för barnens bästa 3
Föräldrar som har behov av att prata med någon om konflikter mellan dem och barnet, finns inte tid 3
68
Ramfaktorer, sammanställning, Låg andel, Bilaga 4
Personal
(innehåll, metodval, barnsyn, förhållningssätt, formell kompetens, erfarenhet)
Möjligheter Hinder
Olika erfarenheter i arbetslaget 4
Erfarenhetsutbyte mellan
avdelningar 4
Trivsel i arbetslaget 4
Personalens förmåga att
argumentera för barnens behov 5 Mindre grupper 5
RUS 5
Positivt förhållningssätt 5 Demokratiskt arbetssätt 5 RUS 6
Samarbete i arbetslaget kring utvecklingssamtal 6
Lång erfarenhet i arbetslaget 6 Olika erfarenheter i arbetslaget Tvåspråkig kompetens i arbetslaget
6
Gott samarbete i arbetslaget Samspelt personal i arbetslaget 6
Låg personalomsättning i
arbetslaget 6
Låg frånvaro i arbetslaget 6
Hög frånvaro i arbetslaget 4
Personalens förmåga att
argumentera för barnens behov 5 Avsaknad av specialpedagogisk
69
Barngrupp
(kultur, bakgrund, språkvariation)
Möjligheter Hinder
Barngruppen som resurs och förebild 4
Barngruppen som resurs och förebild 5
Åldersblandad grupp 5 Åldersblandad grupp 6
Språkförbistring 6
Barnet
(familj, specifika problem)
Möjligheter Hinder
Föräldrar som inte vill samarbeta 5
Centrala resurser
(resurser från centralt håll, specialpedagog, logoped mm)
Möjligheter Hinder
Tillgång till stöd och handledning från specialpedagog 4
Tillgång till stöd och handledning från specialpedagog 5
Tillgång till handledning av psykologteam 5
70 Samarbete med hemspråkstränare 6 Tillgång till stöd och handledning
från specialpedagog 6
Blå hästen (central resurs för material) 6
Bokpåsar i samarbete med föräldrar 6
Tillgång till samarbete med psykolog 6
Tillgång till samarbete med habilitering 6
Tillgång till samarbete med logoped 6
Viktoriagården (föräldrastöd) 6
Organisation/ekonomi
(fysisk miljö, ekonomi, vikarier, ledningsdirektiv mm)
Möjligheter Hinder
Bra budget för inköp av material 4 Goda fortbildningsmöjligheter 4
Barngruppens storlek 4 För låg personaltäthet 4 Svårighet att få vikarier 4
Nedsatt kvalitet vid
vikariesituationer 4
Hög personalomsättning på den tjänst som har resurstimmarna 4 För lite specialpedagogiska
resurser 4
Svårt att få resurstimma p.g.a. ekonomi 5
71
För få resurstimmar i förhållande till behov hos barnet 5
Resurstimmar lagda vid fel tillfälle 5
Slimmad organisation, personal som skall vara resurs blir vikarie 5 Ifrågasättande av förskollärarens
kompetens att bedöma om ett barn är i behov av särskilt stöd 5
Resurspersoner har för låg eller ingen utbildning 5
För lite tid till möten vid initiering av stöd 5
Ekonomisk resurs för tolk för liten 6 För stor barngrupp 6 Utbildningsnivån på resurspersonal är låg 6 Ingen planeringstid för resurspersonal 6
Resurstimmarna läggs vid fel tidpunkt 6
Dåligt anpassade lokaler för en till en arbete 6