Vi tycker att vi skulle ha varit ute i mer god tid, när det gäller att få tag i en skola som skulle vilja ställa upp i vår undersökning. När vi kontaktade olika skolor så var det svårt att få någon att ställa upp och vi undrar om det kan vara på grund av att det kanske är ett känsligt ämne? Många skolor svarade även att de inte hade tid vare sig lärare eller elever. Vi tycker att det är konstigt att man inte vill ställa upp på detta eftersom undersökningen bara kan leda till att idrottsundervisningen blir bättre och att man får större förståelse för hur flickor ser på idrottsundervisningen i högstadiet. Eftersom vi hade problem med att få någon skola att ställa upp, så tog det mycket av vår tid, vi hade tänkt gå två gånger annars. Första gången så
intervjuar vi och andra gången för att följa upp vissa frågor och eventuella oklarheter.
När vi lyssnade igenom våra intervjuer så insåg att vi skulle ha ställt fler följdfrågor, för att få mer utförliga svar. På grund av detta så hade vårt arbete kunnat ge mer material att arbete med och vårt arbete hade kunnat bli ännu lite bättre. När det gäller vår litteratur så har vi funnit många äldre undersökningar, det hade varit intressant med lite färskare forskning. Vi har däremot hittat många bra artiklar som vi har använt oss av.
Eftersom de elever som vi intervjuade har samundervisning för det mesta så tycker de att det är det bästa. Om vi hade intervjuat flickor som bara haft särundervisning så hade kanske vårt resultat varit annorlunda. Det kan vara så att det man själv har tycker man är bäst. Det hade varit intressant att undersöka vad flickor som bara haft särundervisning hade ansett om samundervisning istället. Hade de fortfarande ansett att särundervisning är det bästa alternativet?
Våra intervjuer ägde rum i ett relativt lugnt område. Eleverna som vi intervjuade var alla mer eller mindre positivt inställda till idrottsundervisningen. Om vi hade intervjuat flickor i ett annat område så kanske vi inte hade fått samma positiva respons på idrottsundervisningen. Vi hade kanske även kunnat hitta skillnader mellan olika kommuner eller samhällen.
Vi hade tyckt att det hade varit intressant att även intervjua pojkar, för att se hur de ser på idrottsundervisningen och om de har relativt lika åsikter som flickorna. Det hade varit intressant att jämföra dessa resultat med varandra. Vi funderade även över vad det är som gör att många flickor enligt tidigare forskning inte vill delta på idrottsundervisningen? På vår skola tyckte alla flickorna som vi intervjuade att undervisningen var bra. De verkade nöjda med sina lärare och många av dem nämnde att lärarna lyssnade på dem, därför hade det varit roligt att jämföra våra resultat med några andra skolor för att se var problemet ligger?
Om man hade haft arbetet i ett halvår så hade vi kunnat vara med på lektionerna för att observera hur eleverna samspelar med varandra och man hade kunnat ha
mer underlag till en intervju sedan. Vi hade även kunnat ha ett antal lektioner både gemensamt och var för sig och sedan utvärderat arbetet för att se vad eleverna föredragit.
Referenslista
Annerstedt, Claes (1995). Idrottsdidaktisk reflektion. Varberg. Multicare.
Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger, Rönholt, Helle (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare.
Carli, Barbro (1990). Idrott tillsammans på samma villkor, flickors situation i skolans idrottsundervisning. Örebro; Örebro Högskola.
Engström, Lars-Magnus & Redelius, Karin (2002). Pedagogiska perspektiv på idrotten. Stockholm: HLS förlag Edita.
Hussain, Salah (1989). Samundervisning i idrott på grundskolan Högstadium. Mölndal: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
Lärarförbundet (2001). Lärarens handbok, skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Stockholm. Lärarförbundet.
Norstedts ordbok. (2004). Svensk skolordlista. Stockholm: Norstedts ordbok, 2004 (Danmark)
Patriksson, Göran (2002). Svebis årsbok: aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. Lund Svebi.
Patriksson, Göran (1995). Svebis årsbok: aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. Lund: Reprocentralen, Lunds universitet.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund. Studentlitteratur.
Skolverket (2005). Idrott och hälsa. Ämnesrapport till rapport 253. Nationella
utvärderingen av grundskolan (2003) Stockholm: Skolverket: Fritzes (distributör), 2005 (Stockholm: Elanders Gotab
Vetenskapsrådet (1991). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Humanistisk-samhällsvetenskapliga
Internet
Asker, Anna (2003). Grabbig idrott får tjejers betyg att sjunka.
http://www.btj.se/sb/FrontServlet?jump=asok. 051130 Kl: 12.56.
Björklund, Jan (2005). Lagstifta om förbud för obehöriga lärare.
http://www.btj.se/sb/FrontServlet?jump=asok. 051221 Kl: 10.47.
Carlsson, Pernilla.(2002). Tjejer och skolidrott. Kul- Trist?
http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_liu_diva-1337- 1__fulltext.pdf. 051027 Kl: 12.45.
Hälsa+Kunskap. (2005). Bunkeflomodellen.
http://www.bunkeflomodellen.com/bunke_model_long.aspx. 051220 Kl: 14.35.
Jällhage, Lenita (2004). Flickors betyg i idrott har sjunkit.
http://www.btj.se/sb/FrontServlet?jump=asok 051207 Kl: 14.10.
Lager, Hanna (2001). Ung idrott. Debatt: Låt flickor och pojkar idrotta tillsammans.
http://www.btj.se/sb/FrontServlet?jump=asok 051207 Kl: 14.20.
Lönnö, Madeleine (2003). Idrottslärarna måste våga se möjligheter.
http://www.btj.se/sb/FrontServlet?jump=asok 051121 Kl: 15.00
Westerberg, Bengt (2002). Larmrapport om ungdomar i hälsomässig riskzon : "Skolflickor nobbar gymnastiken.
Bilaga intervjufrågor
1. Beskriv med ord vad idrott betyder för dig
2. Känner du att idrottsundervisningen ger dig något? Om ja vad? Om nej varför? På vilket sätt?
3. Tycker du att idrotten inspirerar dig till ett hälsosammare liv? Hur? Varför inte?
4. Pratar ni på idrotten om: Er utveckling och hälsa? Vad pratar ni om? Vad har du lärt dig?
5. Hur påverkas du mest av idrotten? Både fysiskt och psykiskt? 6. Är du med i någon idrottsförening på din fritid? Vilken? Vilka?
7. Är du intresserad av någon sport, spel, gren mm? Vilken? Vilka? Varför är det roligt?
8. Får ni elever vara med och påverka idrottens innehåll? Hur?
9. Beskriv det som är negativt respektive positivt med idrotten i skolan? 10. Har ni gemensam idrott pojkar/flickor?
11. Hade ni velat ha idrott var för sig? Om ja varför? Om nej varför inte? 12. Vad gör ni när ni är tillsammans respektive var för sig?
13. Vilka tycker ni påverkar idrottens innehåll mest? Är det lärare, elever, föräldrar eller massmedier, eller någon annan?