Att kritiskt granska ett arbete man själv har gjort är mycket svårt då det kräver en objektiv syn på saken. Vi kan dock se vissa utomliggande faktorer som kan ha påverkat vårt resultat och gjort undersökningen till en annan än den vi planerat göra när vi började.
Vår enkätundersökning, eller strukturerade intervju var från början tänkt att redovisas i tabellform då vi utgick ifrån att få möjligheten att tala med tio barn på varje förskola. På grund av sjukdom och övertalighet av yngre barn i gruppen var detta dock omöjligt och vi fick göra en snabb omstrukturering. På några av förskolorna tillät vi också en förskollärare att sitta med vid utförandet av enkäten. Detta gjorde vi på grund av att några barn var osäkra och blyga inför oss. Så här i efterhand kan vi dock se att det finns en möjlighet att förskollärarnas närvaro kan ha påverkat resultatet av enkäten.
Vi kan också se brister i analysen av vårt videomaterial. Vi hade kunnat lägga ner mer tid på att studera reaktioner och beteenden vid de olika samlingarna och på så sätt kunna beskriva dess genomförande bättre i resultatet. Det kunde till exempel ha fungerat som ett komplement till barnenkäterna.
Trots att vi anser oss ha haft en vettig tidsplanering under arbetets gång har vi ändå emellanåt känt oss stressade. Vi känner att detta kanske skulle kunna undvikas genom ett annat upplägg. Vi har dock inga konkreta förslag på förändringar.
Under arbetets gång har vi också fått upp ögonen för nya och intressanta delar närliggande vårt ursprungsämne. Vi tror att det skulle vara möjligt att göra en bra uppsats genom att undersöka likheter och skillnader mellan pedagogstyrda och spontana språkutvecklingssituationer. Detta har vi berört även i vår uppsats men att ha det som en huvudpunkt tror vi skulle kunna bli intressant. Vi tror också att det finns många intressanta perspektiv att undersöka i samlingssituationer på förskolor, exempelvis vilka ämnen som berörs.
Källförteckning
Tryckta källor
Arnqvist Anders (1993) Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Björkvold Jon-Roar (1985) Den spontane Barnesamlingen – vårt musikaliske morsmål. Oslo.
Björkvold Jon-Roar (1991) Den musiska människan – Barnet sången och lekfullheten
genom livets faser. Hässelby: Runar Förlag AB.
Dewey John (1991) Individ, Skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.
Doverborg Elisabeth& Pramling-Samuelsson Ingrid (2000) Att fånga barns tankar –
Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB.
Emilsson Annette (2003) Sätta barnet i centrum. I Johansson Eva, Pramling-Samuelsson Ingrid, Förskolan barns första skola. Lund: Studentlitteratur.
Engelstad Fredrik (1985) Finns det en kvantitativ og en kvalitativ forskningsmetode? I Dale B, mfl red Metode på tvers. Trondheim Tapir.
Evenshaug Oddbjörn& Hallen Dag (2001) Barn – och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Havnesköld Leif (1992) Daniel Sterns teorier om självutveckling - en introduktion. Stockholm: Liber AB.
Jaques-Dalcroze Emile (1920) Rytm, musik och utbildning. Stockholm: KMH Förlaget.
Jederlud Ulf (2002) Musik och språk- ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: Runa förlag
Johansson Bo& Svedner Per-Olov (2001) Examensarbete i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala
AB.
Lärarförbundet (2001) Lärarnas handbok. Stockholm: Lärarförbundet.
Patel Runar& Davidsson Bo (1991) Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Repstad Pål (1999) Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap.
Lund: Studentlitteratur.
Stern Daniel (1991) Spädbarnets interpersionella värld – Ur psykoanalytiskt och
Stensmo Christer (1994) Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Svensson Ann-Katrin (1998) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Uddén Berit (2001) Musisk pedagogik med kunskapande barn – Vad Fröbel visste om
visan som tolkande medel i barndomens studiedialog. Stockholm: KMH Förlaget.
Uddén Berit (2004) Tanke – Visa –Språk Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur.
Wehner Godée Christina (1981) Leka i grupp – Lekmetodik för barn i förskola, skola
och fritidshem. Stockholm: Natur och Kultur.
Wehner-Godée Christina (2000) Att fånga lärandet – Pedagogisk dokumentation med
hjälp av olika medier. Stockholm: Liber AB.
Otryckta källor
Fyra intervjuer med förskollärarna vid förskolorna A, B, C och D. 28 barnenkäter
Videofilm
Bilaga 1
Samling förskola A
• Alla barnen sitter i en ring på golvet
• Den samlingsansvariga förskolläraren tar fram en liten låda och ur den tar hon upp en lapp i taget och alla barnen läser i kör. På lapparna står det sjuk, hemma, semester och förskola. Förskolläraren placerar ut lapparna på en rad framför sig. • Ur lådan tar hon sedan flera lappar men dessa har barnens namn skrivna på sig.
Dessa vänder hon upp och ner på och sprider ut över golvet.
• En pojke som sitter på förskollärarens vänstra sida uppmanas att ta en lapp, läsa namnet och placera det under rätt rubrik.
• I tur och ordning får barnen vända lapparna och lägga dem på rätt plats
• Barnen får sedan läsa varje rubrik igen och man räknar tillsammans hur många namnlappar som ligger under varje kategori
• Förskolläraren uppmanar sedan ett barn i taget att ge henne en lapp med ett namn som börjar på en viss bokstav
• När lapparna är insamlade är samlingen slut
Samling förskola B
• Man börjar samlingen med att sjunga avdelningens Hej- sång, förskollärarna spelar gitarr till sången.
• Förskolläraren tar sedan fram en flano-tavla och frågar barnen vilken dag det är idag, alla får komma med förslag
• Förskolläraren börjar med att sätta upp en stor lapp med namnet på rätt veckodag på tavlan och berättar varför det heter just onsdag, odensdag.
• Förskolläraren sätter sedan upp lappar med alla veckodagarna på tavlan och berättar om dem. På varje lapp har hon också ritat något som barnen förknippar med just denna dag. Onsdag får en bild av två korpar, Hugin och Munin
• Barnen sjunger sedan en sång om veckodagarna till gitarrspel
• Sedan uppmanas barnen att ställa sig upp och dansa en ringdans till sången om veckodagarna. Varje barn får varsin lapp med ett veckodagsnamn. När man sjunger om just deras dag i sången får de gå in till mitten av ringen
• Efter dansen samlas lapparna in och tavlan ställs undan
• Till gitarr och flöjtspel får barnen sedan sjunga en sång om äpplen och päron • Samlingen avslutas
Samling förskola C
• Förskolläraren frågar barnen hur de vill svara när de blir uppropade och en flicka föreslår att de ska svara med sina efternamn
• Man sjunger en sång om kroppsdelar • ”Imse Vimse Spindel” med rörelser • ”Bä, bä vita lamm”
• De läser en ramsa om lilla sotarmurre
• Sången ”den cyklande elefanten” med tillhörande rörelser
• Barnen får krypa ihop och man sjunger och leker gumman och gubben i lådan • ”Jag hamrar och spikar”
• Förskolläraren tar fram små gris fingerdockor och man läser en ramsa om de små grisarna
• I en burk har förskollärarna en massa bondgårds djur, som hon tar upp efter hand som de sjunger om dem i sången om herr Olsons bondgård
• Ramsan ”Pelle plutt” • ”En liten båt”
• På önskan från barnen sjunger man om ”Krokodil bilen”
• Alla får ställa sig upp och man gör rörelser till sången ”Huvud, axlar knän och tår”
Bilaga 4
Samling förskola D
• Samlingen inleds med en hej sång
• Förskolläraren tar fram ett stort blått tyg med lappar i former av fiskar på. Med hjälp av ett fiskespö får barnen i tur och ordning fiska upp lappar med olika sångtitlar på.
• Den första sången handlar om olika saker man kan göra med sin kropp, barnen klappar, dansar och stampar
• En ramsa om ”häxan som kokar the”
• På nästa fisk står det ”önskesång”, en pojke önskar schlagern ”la dolce vita” • Nästa fisk har också texten ”önskesång”, en flicka önskar ”rockspindeln”
• Alla får sedan sätta sig i en mindre ring och massera personen framför med rörelser till ”Imse vimse spindel”
• En sång om spöken
• Skrammel instrumenten kommer fram och man sjunger ”en svängig sång” • Sång om veckodagarna
• Namn visa • ”Tvärtom visan”
• Samlingen avslutas med en hej då sång
Bilaga 5
Barnenkät 2005
1. Tycker du samlingen idag var rolig?
JA
NEJ
2. Vad var roligast? Nämn en sak…
3. Vad var tråkigast? Nämn en sak…
4. Vad skulle du vilja göra mer på
samlingen?
Bilaga 6
Intervjuguide till förskollärarna
• Tycker du det är viktigt att arbeta med språkutvecklingen? • Varför är det viktigt?
• Hur arbetar ni i arbetslaget med barnen på mikro och makronivå?
• Vilka situationer på dagen finner du mest lämpad för språkutvecklingen? • På vilket sätt?
• Vad ville du uppnå med dagens samling? • Vilket fokus hade du?