Vi har uppmärksammat att de olika verksamheterna vi besökt gör stor skillnad mellan pedagogstyrd språkutvecklande situationer och spontana språkstunder. Vi har också noterat att även om samlingsstunderna är planerade och genomtänkta av pedagogen så finns det stora skillnader i möjlighet till engagemang och påverkan från barnen.
5.5.1 Förskola A
På förskola A upplever pedagogen att den viktigaste stunden för språkutveckling är under samlingen, då de aktivt arbetar med läslapparna. De betonar att de sedan under dagen inte finns någon bestämd stund utan att språkutvecklingen sker spontant och genomsyrar verksamheten. Så fort barnen lär sig skriva på egen hand är det fritt fram att skriva sina egna lappar och lägga i sin språklåda. ”Sen så efterhand kommer barnen på
att de kan skriva själva och då sätter de sig ner precis när de vill och skriver på de här lapparna vi har” (Förskollärare A).
Under förskola A:s samlingsstund fanns inte mycket plats för påverkan från barnen då samlingen är noggrant planerad och ser likadan ut från dag till dag. Däremot var barnen aktiva med att genomföra uppgifter givna av pedagogen under hela samlingen.
5.5.2 Förskola B
Förskolläraren vi intervjuade på förskola B nämner först och främst matsituationer som den bästa situationen för språkutveckling. Hon nämner också teman, rytmik och samlingar och lägger till att det är skillnad eftersom dessa stunder är styrda av pedagogerna. Förskolläraren nämner också det sociala samspelet mellan barnen i leken som givande.
Vi upplevde samlingen på förskola B som pedagogstyrd men med möjlighet för barnen att ta stor plats genom inbjudande frågeställningar från den ansvarige förskolläraren. Aktiviteten och vakenheten hos barnen var påtaglig.
5.5.3 Förskola C
Förmiddagarna med grupparbeten är det viktigaste stunderna för språkutveckling på förskola C. Man ser detta som en tid för diskussioner och möten. Att även arbeta aktivt med språket i den övriga verksamheten är självklart och pedagogerna tar varje chans, exempelvis vid stunder för skapande.
Samlingen på förskola C var likt den på förskola A det vill säga pedagogstyrd utan särskilt stor möjlighet till inflytande från barnen. Däremot upplevde vi att innehållet var varierande och kunde passa alla i den åldersblandade gruppen.
5.5.4 Förskola D
Även på förskola D upplevs förmiddagen som en bra tid för språkutveckling. Dels för att barnen under denna tid är mest utvilade men också för att man då har den mest aktiva verksamheten som samlingar och dylikt. Även stunder som måltider tas väl omhand. Förskolläraren berättar att de just nu har en grupp som gärna pratar oavbrutet hela tiden och därför genomsyrar språket allt.
Under musiksamlingen vi närvarade vid såg vi stort inflytande från barnen då de fick bidra med många önskesånger vilket också resulterade i stort engagemang. Vi upplevde också en bra balans mellan de av pedagogen inplanerade momenten och de valbara delarna.
5.6 ”Ha roligt” och vara aktiv – Viktigt för barnen
I vår enkätstudie fick vi en chans att lyssna till barnens åsikter om samlingen. Detta tycker vi är viktigt eftersom det är dem som verksamheten är till för.
5.6.1 Förskola A
På förskola A var alla överens om att samlingen var rolig. Däremot fanns det olika toppar och dalar för olika barn. Överlag så var det dock de moment där den egna personen eller intellektet utmanades på ett eller annat vis som uppskattades mest, som att få gå fram och läsa namn på lappar och kategorisera in dem i systemet eller på annat sätt utmärka sig (bilaga 1).
Det som några av barnen på förskola A tog upp som ett tråkigt moment i samlingen var de stunder då väntan eller pauser uppstod. De flesta av barnen hade dock svårt att svara på frågan om vad de uppfattade som tråkigt. Barnen hade också svårt att svara på vår sista fråga om vad de skulle vilja göra mer på samlingen om de fick bestämma. Svaren på detta uteblev för de flesta även om en flicka skulle tycka att det var roligt att arbeta mer med datorer.
5.6.2 Förskola B
Även på förskola B tyckte barnen att samlingen var rolig och alla var överens om att dansen som förekom var det allra bästa. Många av barnen nämnde också ett särskilt ”soloparti” i dansen som går ut på att varje barn får vistas en liten stund inne i den stora ringen som den största höjdpunkten (bilaga 2).
Likt barnen på förskola A var de flesta av barnen på förskola B också överens om att moment av väntan eller instruktioner och ”prat” från förskolläraren var tråkigast, men till skillnad från barnen på förskola A hade dessa barn en mängd förslag på vad man skulle kunna göra mer på samlingarna. Mer lekar och utevistelser stod på förslag men en pojke tyckte även att det skulle vara roligt att på en samling få stöka ner så mycket som möjligt.
5.6.3 Förskola C
Att samlingen var rolig tyckte även barnen på förskola C och höjdpunkten här var sångerna och en flicka nämnde också att hon tyckte att det var roligt med rörelser. Några av barnen betonade en eller ett par av sångerna exempelvis blinka lilla stjärna, bä bä vita lamm och herr Olsson som särskilda favoriter (bilaga 3).
Svar på frågan om vad som var tråkigt uteblev hos hälften av barnen och resterande nämnde enstaka sånger. Statistiken såg likadan ut på vår sista fråga men de förslag som framkom var att få rita och leka mer under samlingen.
5.6.4 Förskola D
Även barnen på förskola D var nöjda med sin samling men uppfattningarna om vad som var bäst såg olika ut. Några av barnen tyckte att det var roligas att få sjunga, men de allra flesta uppskattade de moment där önskesånger och eget inflytande påverkade samlingssituationen (bilaga 4).
Det som barnen på förskola D uppfattade som tråkigast var vitt skilda saker som t ex sjunga en specifik sång, dansa eller läsa en särskild ramsa. Förslagen på vad man skulle kunna göra mer på samlingen var många och några av dessa var äta godis och glass, mer musik och sång och vara ute på en rolig lekplats.
5.7 Sammanfattning
• Hur ser språkstimuleringsarbetet ut vid fyra förskolor med fokus på samlingen? • Vilka kopplingar kan vi göra mellan musik och språkutveckling?
• Hur upplever barnen samlingen?
Vi har nu redovisat svaren på våra frågeställningar och kommit fram till följande: Förskolorna D, C och B arbetar med musik som metod för språkutveckling medan A använder helordsmetoden. Vi kan alltså utifrån detta dra kopplingar mellan musik och språk då vi i våra intervjuer med förskollärarna noterat att tre av fyra upplever att det finns vinster för språkutvecklingen i exempel sång. Alla barnen i undersökningen
upplevde samlingarna som roliga oavsett förskola. De mest populära momenten var de aktiva situationerna och de passiva upplevdes som tråkiga.
6 Diskussion
I diskussionskapitlet sätter vi in våra resultat i ett större sammanhang och jämför dem med teorier vi redovisat i vår kunskapsbakgrund. För att få flyt i texten och göra den så intressant som möjligt har vi valt att sammanföra vissa kategorier som vi tycker hör ihop från vårt resultatkapitel. I slutet av diskussionskapitlet finns våra slutsatser följda av en kritisk granskning av vår undersökning.