För att nå mitt syfte valde jag att använda mig av intervjuer. När det gäller eleverna, som samtliga har AS, framkom att de hade svårt för att besvara vissa av intervjufrågorna och inte riktigt kunde relatera till vad jag frågade efter. Elevernas begränsning att uttrycka sig gjorde att jag i efterhand insåg att observationer hade varit en bra metod, eller ett komplement till intervjuerna, för att komma åt den information som eleverna själva inte kunde förmedla. Observationer hade möjliggjort att jag med egna ögon skulle kunna se hur eleverna uppträder i klassrummet och hur de reagerar på olika pedagogiska metoder och arbetssätt. Jag hade också kunnat se hur och om deras klassrum är anpassat efter dem och hur läraren arbetar. Förutom att observera eleverna hade det även varit givande att närvara vid de intervjuade pedagogernas lektioner för att se hur de arbetar. Tidsbristen och det faktum att det hade varit känsligt för de inblandade om jag hade besökt deras klass är faktorer som gjorde att jag inte genomförde några observationer. Även om det finns en risk att de intervjuade eleverna har en begränsad förmåga att förmedla vad de tycker och tänker ser jag ändå deras svar som mycket värdefulla. Svaren kring hur eleverna vill bli bemötta ser jag som särskilt intressanta.
Jag intervjuade inga flickor bland eleverna och är medveten om att detta begränsar resultatets tillförlitlighet. Jag nämnde tidigare att genus inte var viktigt i min undersökning då jag vill ta reda på hur man skapar en god lärandemiljö, oavsett kön. Däremot är flickor med AS ett intressant och viktigt ämne att följa upp. Forskning har visat att det antagligen finns ett stort mörkertal bland flickor när det gäller förekomsten av AS. Under arbetets gång uppkom frågan om varför färre flickor får diagnosen. Vad detta kan bero på och hur AS tar sig uttryck hos flickor är således ett intressant uppslag till vidare forskning. Ett annat ämne är att ta reda på hur flickor med AS upplever sin skoltillvaro och vad man som pedagog kan göra för att den ska bli så bra som möjligt. Resultatet av min undersökning visar att den sociala träningen är en viktig men delvis försummad del i skolan. Frågor kring betydelsen av den sociala
kompetensen och vikten av att personer med AS lär sig detta är ett ytterligare uppslag för vidare forskning.
Bilaga 1
Diagnoskriterier för Aspergers syndrom (Gillberg & Gillberg enl Attwood 2000) För diagnos krävs minst nio symtom av tjugo möjliga.
1) Stora svårigheter ifråga om ömsesidig social kommunikation: (minst två av följande)
a) nedsatt förmåga till kontakt med jämnåriga b) likgiltighet ifråga om kontakt med jämnåriga
c) nedsatt förmåga att uppfatta sociala umgängessignaler d) socialt och emotionellt opassande beteende
2) Monomana snäva intressen: (minst ett av följande)
a) som utesluter andra sysselsättningar b) som stereotypt upprepas
c) med inlärda fakta utan djupare mening
3) Tvingande behov att införa rutiner och intressen: (minst ett av följande)
a) som påverkar hela den egna personens tillvaro b) som påtvingas andra människor
4) Tal- och språkproblem: (minst tre av följande) a) sen talutveckling
b) ytligt sett perfekt expressivt språk c) formellt pedantiskt språk
d) egendomlig röstmelodi: rösten entonig, gäll eller på annat sätt avvikande
e) bristande språkförståelse inkl missförstånd ifråga om ordens bokstavliga/underförstådda innebörd
5) Problem ifråga om icke-verbal kommunikation: (minst ett av följande)
b) klumpigt, tafatt kroppsspråk c) mimikfattigdom
d) avvikande ansiktsuttryck e) egendomlig, stel blick 6) Motorisk klumpighet:
Bilaga 2
Intervjufrågor till pedagogerna
1) Beskriv kort din utbildningsbakgrund och skolan du är verksam på. 2) Hur är fysiska miljön på din skola anpassad för personer med AS? 3) Hur ser klassen du arbetar i ut?
4) Hur ser en vanlig skoldag ut?
5) Vilka pedagogiska metoder/arbetssätt använder ni på skolan? 6) Vilka läromedel? Vilka hjälpmedel? Vilka ämnen?
7) Har ni någon social träning?
8) Hur tycker du att man ska bemöta elever med AS?
9) Vad är det viktigaste att tänka på när man undervisar elever med Aspergers syndrom?
10) Vilka eventuella pedagogiska svårigheter står man inför som pedagog?
11) Vilka är vinsterna och utmaningarna med att arbeta med elever med Aspergers syndrom?
Bilaga 3
Intervjufrågor till eleverna 1) Ålder, årskurs, vilken sorts klass 2) Hur ser en skoldag ut för dig?
3) Hur tycker du att det ska vara i skolan för att du ska trivas, få arbetsro och kunna lära dig saker?
4) Hur ser klassrummet och skolbyggnaden ut? Är de anpassade för dig? 5) Hur ska lektionerna vara? Hur ska instruktionerna vara? Hur ska en arbetsuppgift presenteras?
6) Hur tycker du att en lärare ska vara?
7) Vad ska personer som jobbar med elever med Aspergers syndrom tänka på? 8) Vilket/vilka sätt att arbeta på tycker du fungerar bäst för dig?
9) Finns det situationer/saker i skolan som du tycker är jobbiga? 10) Vad är bra på din skola?
Referenslista:
Tryckta källor:
Attwood, T. (2000). Om Aspergers syndrom. Stockholm: Natur och Kultur.
Beckman, V. Kärnevik, M. & Schaumann H. (1998). Gång på gång. Pedagogik vid autism
och autismliknande tillstånd. Stockholm: Natur & Kultur.
Gillberg, G. (1997). Barn, ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom. Normala, Geniala,
Nördar? Stockholm: Bokförlaget Cura.
Heimann, M. & Tjus, T. (1997). Datorer och barn med autism. Stockholm: Natur & Kultur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lansing, M., Reichler, R.J., & Schopler, E. (1993). Lära barn med autism. Stockholm: Natur & Kultur.
Steindal, K. Aspergers syndrom. Att förstå och hjälpa personer med Aspergers syndrom och
högfungerande autism. Stockholm: Riksföreningen Autism.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Thimon, A-C. (2000). Bråkiga ungar och snälla barn. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Widerlöv, M.(2003). Att handskas med skitungar del 1 och 2.Skoghall: Gravander förlag Östman, H. (2001). Hur skolan kan hjälpa elever med Aspergers syndrom. Stockholm:
Riksföreningen Autism Otryckta källor:
Lindqvist, B. (1999). Lindqvists nia – nio sätt att utveckla bemötandet. Statens offentliga utredningar (SOU), rapport 21 www.sou.gov.se tillgänglig 2008-01-04
Nationalencyklopedin www.ne.se ,sökord: funktionshinder, tillgänglig 2008-01-04
Vetenskapsrådet, forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning