Kritisk reflektion av studien och dess resultat

Våra metodval, det vill säga observationer och intervjuer, var två metoder vi tyckte kompletterade varandra bra. Något vi kan kritisera är intervjufrågorna. Några av intervjufrågorna med deras svar gav inget resultat som kunde användas i vår studie. Om de hade formulerats annorlunda och möjligtvis haft en annan vinkel hade vi troligtvis fått mer utförliga svar som hade resulterat i ett djup av empiriskt material att arbeta efter (se Bilaga 2.). Vi har också den uppfattningen att användning av laptop under intervjuerna var överflödig då vi inte hann skriva sammanhängande som hjälp till vår transkribering. Att dela upp transkriberingarna hälften var fungerade bra. Negativt var att det tog lång tid att transkribera men det var för att kunna använda citat. Att pedagogerna fick välja var intervjuerna skulle äga rum har enligt oss varit positivt, då de uppfattades avspända. Det enda negativa var i träslöjdsalarna, då oljud från närliggande slöjdsalar störde och ventilationen väsnades.

En av våra frågeställningar som vi hade inledningsvis handlade om Backaskolan hade en jämställdhetsplan att arbeta utefter. När vi utförde intervjuerna fick vi inga uttömmande svar om deras jämställdhetsplan samt att rektorn på skolan höll på med ett revideringsarbete och hade därför inte mycket att tillföra i nuläget. Detta medförde att vi valde att stryka denna frågeställning och undersökningsgruppens svar kring den.

Till en början hade vi svårigheter att med ”observationsglasögonen” studera rätt saker, vilket gjorde våra utgångspunkter vid observationerna till ett bra hjälpmedel. Vi anser vi hade tur som valde en klass med två manliga pedagoger. Det har för vår del varit intressant att studera årskurs 6, då forskning om ”mellanbarn” är mager. Om resultatet hade sett annorlunda ut om vi utfört undersökningen i en annan årskurs, kan vi inte resonera kring. Med vår undersökning hoppas vi att forskning om ”mellanbarnen” kommer att uppmärksammas och medföra ytterligare forskning om dem.

Vad gäller vår tidigare forskning och teoretiska förankring har de varit relevanta för vår undersökning. Däremot har vi under studiens gång fått radera en hel del, både av den tidigare forskningen och teoretiska begrepp, då vårt resultat i vissa fall har tagit andra vägar än vi förväntat oss.

40

Vilken inverkan hade pedagogernas utbildning och etnicitet på vår studie? Vi anser att formell lärarutbildning hade stor inverkan på vårt resultat då Mikaels intervjusvar inte var lika detaljrika i jämförelse med de andra tre pedagogerna med formell lärarutbildning. Ciya, den enda pedagogen med annan etnisk bakgrund, hade inte en ansenlig avvikande uppfattning i jämförelse med de andra tre pedagogerna och därmed hade inte etnicitet någon inverkan på vår studie. Vi anser inte resultatet hade skiljt sig avsevärt mycket om vi hade undersökt fyra andra kvinnliga och manliga pedagoger.

Vår uppfattning inför denna studie var att manliga och kvinnliga pedagoger bemötte flickor och pojkar olika ur ett genusperspektiv, vilket vi också kom fram till i vårt resultat. Vi såg alltså det vi förväntade oss att se. Däremot trodde vi att ämnet skulle ha en betydelse för hur pedagoger bemöter elever, vilket inte är en slutsats vi kan dra.

5.2.1 Framtida forskningsfrågor

När vi började leta efter tidigare gjorda undersökningar inför vår studie fann vi främst forskning som utgick från att komparera flickors och pojkars kunskap i skolan ur ett genusperspektiv. Det var dock svårare att finna forskning om pedagoger, deras inställning, uppträdande och föreställningar relaterat till genus och jämställdhet. Stämmer Ganneruds teori (2001) att manliga pedagoger har mer makt, förtroende och inflytande, och i så fall, hur ser både de kvinnliga och manliga pedagogerna på det? Det hade även varit intressant med en forskning som undersöker hur elever tänker kring begreppen genus och jämställdhet samt hur de ser på pedagogen utifrån deras kön/genus. Har pedagogens sociala kön en betydelse för hur elever bemöter dem? En tredje forskningsfråga hade kunnat inrikta sig på elevernas relationer och inställningar till varandra utifrån ett genusperspektiv. Anser flickor och pojkar i dagens skolor att de är jämställda? Förutom en forskning om ”mellanbarnen” hade vi även haft intresse för en studie som utspelade sig på förskolan, då det är där genusordningen lärs in.

41

Referenslista

Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur.

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.

Einarsson, Charlotta (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet – Betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap.

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Falkheimer, Jesper (2001). Medier och kommunikation – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, Ulla (2002). Är det någon ”könsordning” i skolan? – Analys av könsdiskurser i etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0-6. Umeå: Pedagogiska Institutionen.

Gannerud, Eva (2001). Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. Stockholm: Liber.

Harding, Sandra (1986). The Science Question in Feminism. Milton Keynes: Open University Press.

Hedlin, Maria (2004). Lilla genushäftet. Om genus och skolans jämställdhetsmål. Rapport från Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap. Kalmar: Högskolan i Kalmar.

42

Hirdman, Yvonne (2007). Gösta och genusordningen – feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen – Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.

Karlson, Ingrid (2003). Könsgestaltningar i skolan. Om könsrelaterat

gränsupprätthållande, gränsuppluckrande och gränsöverskridande. Linköping:

Linköpings Universitet.

Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, Eva & Sörensdotter, Renita (2004). Ungdomar och genusnormer på skolans arena. DFR-rapport 2004. Dalarna: Dalarnas forskningsråd.

Månsson, Annika (2000). Möten som formar – interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Malmö: Lärarutbildningen.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Skelton, Christine & Francis, Becky (2003). Boys and girls in the primary classroom. Milton Keynes: Open University Press.

Skolverket (2006). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94. Stockholm: Lärarförbundet.

Steenberg, Ann (1997). Flickor och pojkar i samma skola. Solna: Ekelunds Förlag AB.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

43

Thurén, Britt-Marie (2002). Genusforskning inom socialantropologin – antropologiska bidrag till genusforskningen. Stockholm: Högskoleverket.